Gar yimeɣnasen imenza n tmaziɣt deg temnaḍt n Wehran, ad naf Ǧamal Ben Ɛuf. Deg tdiwennit-a, newwi-d awal yid-s ɣef tallit-nni ideg ula d ameslay s tmaziɣt yettwagdel, ɣef leqdic deg tddukkli Numidya akked temsal-nniḍen.
Aḥric wis 2
Ma tzemreḍ ad aɣ-tiniḍ awal ɣef tceqquft n umezgun “Bu tfuset” neɣ ‘’Faust’’ i terriḍ adlis ?
Tagi d tirmit-nniḍen. Asenfar-a n “Faust” d amussnaw amaziɣ d Kamal n At Zerrad i yi-iwellhen ɣur-s. Yenna-yi-d d akken awadem-a n “Faust” seg wakken yettwassen di tmura, ladɣa di Lalman, yuɣal yuɣ am teftilt di yal axxam. Ulac alman, ur nessin awadem-a; ula d iberraniyen i izedɣen Lalman, ssnen-t. Anelmad iran ad yelmed tutlayt talmant, yessefk-as ad yezwir ad yissin Faust… Segmi nudaɣ, ufiɣ ziɣ d timerwin n twuriwin i yemmugen fell-as, yerna di taɣult n tsekla d tẓuri: Ungalen, isefra, amezgun, taklut, aẓawan, isura… yerna yella di yal tutlayin umaḍal. Ula s taɛrabt taɣerfant, temmug fell-as yiwet n tmezgunt s uzwel“Blis leɛwer” i d-yerra Bengeṭṭaf. Tawuri yettwassnen yakk aṭas d tin n umaru anaẓur alman “J. W. Goethe”. Maca, s tagi-nneɣ ur t-id-yebdir umeddaḥ di teqṣiṭ. Dayagi i yi-yeǧǧan rẓiɣ asalu, giɣ-as asmuḥyet neɣ azgay s tagi-nneɣ. Nessuli-t d tamezgunt, u yeffeɣ-d d adlis. Anamek n yisem-a “Faust” s talmant d afus s tagi-nneɣ, u ɣef waya i as-giɣ azwel “Bu tfuset”. Ma d tadyant-ines s tewzel kan, d amdan yessenzen iman-is i cciṭan
Acḥal n yidlisen i turiḍ ar tura ?
Mačči anagar idlisen i uriɣ, maca, uriɣ deg tesɣunin d yiɣmisen; kkiɣ deg usali n kra n yimawalen; alqaḍ d tira n wayen yellan di timawit akka am tmucuha… Ulleɣ (ɛawneɣ) ddeqs n imaruten s useɣti d uwenneɛ n yidlisen akken ad d-ttwizergen. Ma d idlisen i yi-d-yettwazergen s yisem-iw, wigi: Timlilit n tɣermiwin, ungal, l’Harmattan, 2002/ Achab, 2016; Tujjma tuzzma, ammud n yisefra, l’Harmattan, 2004; Taklit n tayri, tawengamt, asmel imyura.net , 2006; Di tmurt uɛekki, tamezgunt, HCA, 2007; Bu tfuset, tamezgunt, HCA, 2017; Aneggaru ad d-yerr tawwurt, yeččur usqif n ṭṭmana, tamezgunt, ENAG, 2017; Ccix-lkanun d Bu yefden, amezgun, ENAG, 2017. Llan yidlisen-nniḍen urɛad i d-ttwazergen, gar-asen kra n tmezgunin. Ma ufiɣ win ara ten-id-yessazergen, awi-d ukan. Ssarameɣ kan ad d-ffɣen ngum (qbel) ara yi-teḥweṣ tmettant.
Taggara-a, xilla n wungalen d wammuden n tmedyazt i d-itteffɣen. Nezmer ad d-nini bxir i tella tira n teqbaylit neɣ urεad ?
Seg yiwet tama, yettnecraḥ wul s yifuras yettfuktin ass-a, yerna taggara-a tuget n yimeskaren n tagi-nneɣ d tilmeẓyin d yilmeẓen. Ṭṭfen tirni s tira deg yal taɣulin d yal tiwsatin. Annect-a, yemmal-d d akken tasekla-nneɣ ad tjuǧǧeg twenza-s. Si tama-nniḍen, ur ttunefken ara wallalen yessefken i wid i ten-yuklalen, acku yella miḥyaf, yella uḍerref, tella tuzert n wudem, llant tuyat… S umata, aḥlil a win yellan d igellil n texridt ɣas ma yella d amerkanti n wallaɣ.
D acu i ak-d-tesmektay tddukkla Numidya deg yiseggasen n 90 ?
Ɣas ḥercawit tegnatin imiren, maca, lebɣi d teflest-nneɣ, ssilwiɣen uzzal. S tidet kan, mi ara d-ttmektiɣ yir tignatin-nni n ẓẓmek d lḥi,; la ttwehhimeɣ amek i ten-id-nezger ɣer tegnit n wass-a! Maca, ddeqs deg-neɣ i tent-icerwen merriɣit, fkan temẓi d tezmert-nsen d asfel. Nekker, nemmuger uguren s wulac, ugar ɣef tedbelt d udabu yettwalin tamaziɣt s yir tamuɣli, ula d timetti imiren tessuɣ deg-s tikti tayiwent… Annect-a yak, nemmuger-it s yifadden-nneɣ.
Nger llsas i umennuɣ s tin n talwit: Aselmed n tmaziɣt, asufeɣ n tesɣunin, asuddes n yisaragen ideg nesfuktay tikta n tmaziɣt deg yimdanen; war ma nezgel idis usuter n yizerfan n tmaziɣt, daɣen taguri uẓeṭṭa n tegmat gar n yimaziɣen n yal tama. Aya, yerna-d ifadden i tmaziɣt, mačči kan di temnaṭ n Wihran, maca, di yakk Tamazɣa. Ibeddi n tddukkla Numidya yella d amedya i tddukkliwin-nniḍen. Ulac ameɣnas n umussu amaziɣ neɣ amussnaw amaziɣ ur nukkiz (nesṭeɛref) s leqdic d umennuɣ-agi-nneɣ.
Numidya, tella d aɣerbaz iseg i d-ffɣen yimeɣnasen, yimaruyen, yinaẓuren… I usmekti kan: Aselway n tddukkla Numidya, mazal teṭṭafar-it teɣdemt n Lezzayer si 2003 (Tafsut taberkant) ar ass-a. Ad farṣeɣ tagnit akken ad anzeɣ sdat yimanen n yimeɣnasen teḥweṣ tmettant, u ad ssirmeɣ tameddurt taɣezzfant i wid yeddren ar ass-a.
D acu d azal i sεan sin n wudmawen igejdanen n tmaziɣt di Wehran ɣur-k. Udem n tsekla Dda Ɛebdella Ḥaman d wudem n tussna Kamal n At Zerrad?
Sin-agi I d-tbedreḍ, d izamulen n tmaziɣt. D nutni i aɣ-yesuffɣen tirga-nneɣ ɣer tilawt. Zemreɣ ad d-iniɣ d nutni i as-ibeddlen i wakud tikli, i ibeddlen udem i umennuɣ. D nutni i d-nettaf kan di tegnatin n ẓẓmek, d nutni i ileqqmen deg-neɣ asirem. S sin-agi i nettawi lewhi n yiberdan yesuffuɣen. Llan-aɣ d imḥaddan, u d nutni i aɣ-d-yettaken tabɣest. Ɣas llan yimeɣnasen-nniḍen imeqqranen akka am dda Yidir At Ɛemran, maca, d sin-agi i d-tbedreḍ i d-nufa deg unnar.
Zemreɣ ad d-iniɣ, ɣas ma ur d-nufi sdat-nneɣ Dda Lmulud At Mɛemmer, Kateb Yasin d dda Muḥend Aɛrab Bessaɛud, amarezg-nneɣ i d-yufan Dda Ɛebdella Ḥaman d Kamal n At Zerrad. Imi mačči d yiwet n tucbiḥt kan i igan akken ad tt-id-bedreɣ; ihi ad farṣeɣ kan tagnit-a akken ad as-azneɣ tamella (rreḥma) i ubabat-nneɣ ayiman Dda Ɛebdella Ḥaman, u ad as-azneɣ azulen i umussnaw-nneɣ Kamal n At Zerrad.
Ass-a, tekcem tmaziɣt s aɣerbaz deg Wehran. Awal-ik ɣef waya ?
Di temsalt-a, teḍra-yi am Bururu, azgen deg-i yettaḍsa, azgen deg-i yettru. Tamaziɣt mačči ass-a i tekcem s aɣerbaz, acku tekcem yakan deg useggas 1995. Maca, seg wakken luɣent tegnatin n yimiren, tuɣal tenneqraɛ. Fiḥel ma uɣaleɣ ɣer yir tiwtilin ideg i d-yella uselmed n tmaziɣt di tallit-nni… Ula d ass-a, ur mmident tewtilin akken ad d-yili uselmed-a s wudem azedgan iwulmen, maca, d taruẓi usalu. Ahat ad d-yass wass ideg ara zdint yakk tewtilin , u ad d-ttunefken yakk ttawilat akken ad d-yili uselmed-a akken yessefk.
Acu n lewṣaya ara tiniḍ i yiselmaden n tmaziɣt deg twilayin tiεerbawalin ?
Ɣas ma ur lliɣ seg yimettaken n temsirin, acku iselmaden-a, ifen-iyi akken gzan timsal. Maca, ḥulfaɣ akken yessefk s tɛekkmin timaẓayin i d-yersen ɣef tuyat-nsen, i lmend n waya, yessefk ad afen tullin ara yessifsen fell-asen kra si taẓayt-a. Yessefk ad ilin d imeɣnasen di tudert-nsen, acku ma ulac ad asen-kkawen yifadden i lmend n yir tegnatin ara mmagren; yessefk daɣen ad ḥulfun s tmasit i d-yersen gar yifassen-nsen imi d nutni kan i izemren ad fken udem yelhan i tmaziɣt gar tutlayin-nniḍen. Iseflan n tsutwin yennuɣen ɣef tmaziɣt, ur yessefk ara ad t-yawi waḍu. Ass-a, yessefk ad d-sbedden kra n tuddsa ara yilin fell-asen d tamḥaddit deg unnar. Yegra-d akken ad asen-buddeɣ tabɣest d wafud anezmar.
Mebla ccek, llan yisenfaren sya d afella…
Asmi tella tezmert n wallaɣ d ifadden, ur nufi allalen d ttawilat s wacu ara neqdec, tura, aql-i d amuḍin, bdan ttkawen-iyi yifadden. Ssarameɣ kan ad i yi-d-ttwasizergen yidlisen i yi-d-yegran. Ma d isenfaren, ggten: Ayen yezwaren akka tura, d idlisen n Dda Ɛebdella, ad ten-id-nessizreg akken i asen-nṛeggem di tudert-is. Daɣen ad nkemmel isenfaren i aɣ-yezdin deg tddukkla Numidya.
Awal n taggara…
Tamenzut, ur yessefk ara ad nebru i ṭṭbel deg waman. Wigi iran ad aɣ-gren ɣer temda iseg ur d-nteffeɣ ara, ur yessefk ara ad ten-neǧǧ, ad ḍebbren fell-aɣ amek ara naru tamaziɣt. Acku mačči d wid yeggullen deg-s s nnger ara aɣ-d-yemlen tifrat, d nekkni s wid i as-d-yerran tudert, i as-d-yufan tifrat yakan s ugemmay-a umris. Tanemmirt i Uɣmis-a n yimaziɣen i aɣ-d-yeldin isebtaren-ines yal tikkelt akken ad d-nawi awal ɣef wayen nettxemmim d wayen nessaram. Wid iran ad rzun ɣer wadeg (ablug)-inu a-t-an wassaɣ: http://ameskar. Unblog.fr/
Yestaqsa-t Khaled Achoui