Site icon La Dépêche de Kabylie

Tella-d rreḥba n unelmad 2019

Ugtent tfaskiwin d tzeɣwa i d-yettilin taggara-a deg temdint n Wehran, d tid n yidles, n ccna, n tɣuri, n tewlaft… atg. War ccek, tiregwa d yiswi uɣur ssuffuɣent temliliyin-a. Akken llant, ttawint ɣer yiwet n tala, ɣer yiwen uɣbalu. D aɣbalu n tmussni, iseg ran ad d-agmen wid yeffuden tasekla d yidles. Tikkelt-a, d nnuba n rreḥba taɣelnawt n unelmad asdawan, tin iwumi fkan azwel “Rreḥba n unelmad asdawan – Asurif neɣ (khoutwa/pas) – Wehran 2019”.

D tazeqqa meqqren n usileɣ d uwelleh n unelmad i d-yuɣalen i tikkelt tis xemsa seg Wehran. Tella-d deg wussan n 26 d 27 furar deg Wammas n umtawa (centre de convention) deg usensu meqqren n Méridien. Ddeqs i d-yerzan ɣer din, ama seg tama n yinelmaden, ama seg tama n yixeddamen d wid yakk icudden ɣer taɣult-agi n tesdawi. Ɛlaḥsab n yisallen, aseggas-a kemmlen kan akken s tisin s ṭṭaqa, imi deg 5 ssnin-a yezrin, usan-d ugar n 40 000 ad muqlen s lqerb u ad ẓren rreḥba-a. Iswi n tzeqqa-a, d yiwen, ad d-yili wadeg s wugar n yisallen d tulɣut n ulmad i lfayda n unelmad d lxetyar-is.

Ma d iswi n usileɣ d leqdicat yemmugen, d awwaḍ ɣer yimal yelhan s uwelleh iṣeḥḥan d uɣawas n umecwar n ulmad i yiṣenfaren yeggunin isdawanen. Ma d ahil, ad naf llan yinmuhal neɣ imcegɛen (ambassadeur) seg tmura n Kanada d Rrus i tikkelt tamezwarut, d wid i d-yesnekden iberdan n ulmad deg tesdawiyin n berra. Llant daɣen tesdawiyin tigraɣlanin seg Tunes d tesdawiyin Tizzayriyin, i iwellhen u mlant-d kra n tarrayin igerrzen d lxetyarat ara awin yinelmaden deg tussniwin tiɛlayanin. Ḥeḍren ula d iɣerbazen ɛlayen iɣelnawen d yiɣerbazen n usileɣ isudar i d-yesnekden si tama-nsen ahilen-nsen.

Llan wuddusen n tallalt (organisme d’aide) n tutlayin, akked tkebbunay i d-yusan, ad nadint ɣef wid ara ḥwiǧent, ladɣa deg taɣulin n tiknik d tussna, ad d-ldint tiwwura n umahil i yilmeẓyen-a isdawanen. Dɣa furṣen tagnit, sersen isuturen n lxedma (CV) deg usirem ad asen-d-ssiwlen ɣer sdat. Zyada ɣef wanect-a yakk, llant-d temliliyin n leqdic, isaragen, isulaɣ imectaḥ, tamekfaḍut d wuraren-imsizlen. Anekcum, yella-d war lexlaṣ neɣ asiggez i yakk wid i d-yusan, akken daɣen ula d isaragen d yisulaɣ imecṭaḥ, llan-d baṭel i merra imerza. D ayen i yeǧǧan tismilin ttaččarent, rnan sfaydin-d s waṭas n umaynut i d-wwin. Acku d tirmit yelhan, imi teldi ɣef ddeqs n tsekkiwin u tennul aṭas n taɣulin.

Ffɣen-d yinelmaden ɣer ubrid

Seg yiwet n tama-nniḍen, tella-d yiwet n tuffɣa meqqren ɣer yiberdan sɣur inelmaden n tesdawiyin n Wehran akken ma llant, ass-nni n arim taṣebḥit. D tuffɣa uɣur i d-berrḥen waṭas n yimdanen deg yiẓeḍwa inmettiyen akken ad d-inin ala i tenkedda (candidature) n uselway n tmurt i tikkelt tis xemsa imi yehlek. D akemmel n tikliwin i d-yellan lǧemɛa 22 deg furar yezrin.

Am yakk tisdawiyin n tmurt, inelmaden d tnelmadin n tesdawit n Wehran, llan di ttiɛad, tebda-d seg tesdawin n Senya (IGMO) i d-yeffɣen ɣef 10h n ṣṣbeḥ, syin ḍefren-ten-id yimeddukkal-nsen n USTO. Seg tama-nsen, inelmaden yeqqaren deg tesdawit n Wehran 2 deg Belgayed, gan yiwet n tikli meqqren daxel n tesdawit, uqbel ad d-ffɣen ɣer ubrid, ad rnun ɣer wiyaḍ, msemlalen-d merra deg Place d’arme, d igiman gar warrac d teqcicin s tbantiwin d tewriqin yuran irefden gar yiffasen.

Kkan asalay n Aḥmed Zaban, syin ɛeddan seg uzniq Lɛerbi Ben Mhidi, ffɣen ɣer tesnawit Luṭfi ɣer Uxxam n twilayt, anda gan ibeddi, wwin-d awal kra n yigensasen n yinelmaden-a ɣef tmental i ten-yeǧǧaan ad d-ffɣen. Nnan d akken d inelmaden isdawanen i d imal n tmurt, u seg tesdawit i d-tteffɣen yimasayen n uzekka ara irefden tamurt. Ilaq ihi ad issinen ad lḥun u ad fernen iberdan n ṣṣwab d tmussni ara d-yeglun i tmurt s wayen yelhan. Ayen ijebden lwelha-nneɣ daɣen, tikli-a i d-yellan deg tsussmi ama gar yinelmaden s timmad-nsen, ama gar-asen d temsulta i iḥeḍren s waṭas.

Khaled Achoui

Quitter la version mobile