Agrawliw n timunent

Partager

Amar Ouamrane, d argaz n tegrawla tazzayrit1954-1962, ilul deg useggas n 1919, deg Firkat i yettabaɛen ɣer ladayra n Draa El Mizan, di temnaḍt n Leqbayel, deg temdin n Tizi Uzzu. Yetturba-d deg yiwet n twacult d talemmast. Ssawalen-as yimjuhad lweqt-nni “Bu uqerruy”. Yeɣra armi yessaweḍ ɣer taggara n uswir amenzu, ayen iwumi qqaren s tefransist certificat d’études. Syin akin, yelmed deg tkadimit n lɛeskar n tmurt n Fransa yellan deg temdint n Cherchal, yeɣra dinna asileɣ aɛsekri (formation militaire). Syin deg tedyanin n 08 maggu 1945, yuɣal-d yunag ɣer berra yugi ad ittekki akked Fransa deg txazabiyin-agi i d-ittuheggan i watmaten-is Izzayriyen, dɣa ḥekmen-as s lmut deg useggas n 1946 sɣur uɛeskri afransis Catroux. Yuɣal ikcem-d ɣer tmurt, syin yuɣal d imḍebbar deg ukabar n ugdud Azzayri (PPA) i yuɣalen mebɛed s yisem n Umussu n tleliyin tidimukratiyin (MTLD), yella d amallal neɣ d amɛiwen n Krim Belkacem. Ittekka deg tefranin n tɣiwanin i d-yellan deg useggas n 1946. Ass-nni n umenzu n unbir 1954, mi tecɛel tmes n ṭṭrad, tuɣ-it yella yessedday tamnaḍt n Draa Ben Khedda. Syin yuɣal ɣef uqqeruy n lwilaya tis tlata tazzayrit. Amar Oumrane, yettekki deg unejmuɛ (Congrès) n Soummam i d-yellan ass n 20 ɣuct 1956 deg lwilaya n Bgayet, syin yekcem deg lɛesker n tlelli taɣelnawt (ALN). Sakin, yuɣal d imḍebber deg Usqamu aɣelnaw n tegrawla tazzayrit (CNRA), yettmeslay s yisem n lwilaya tis tlata, ittukellef daɣen s lecɣal n umrig (leslah) d wayen i t-yettabaɛen. Deg useggas n 1960, yuɣal yettmetil tarbaɛt n FLN deg tmurt n Liban syin akin deg tmurt n Turquie. Yewweḍ leɛfu Rebbi umeɣras-agi ass n 28 yulyu 1992.

Ghani Amazigh

Partager