‘’Ɛni, yezmer ad yemmet umedyaz ?

Partager

Ass n 25 yunyu yezrin, d amulli wis sin n tmettant n tmarut d tmedyazt Tazwawt Kaysa Xalifi.

Ad neɛreḍ deg umagrad-a ad d-nesmekti ulama kra n tektiwin i d-tewwi yelli-s n Ayt Smaɛel deg tira-s ɣef wayen yerzan tamagit d tnaslit. Ad nefren tamedyezt, s wammud « Kem deg-i » i d-tsuffeɣ deg useggas n 2016.

Yuɣ lḥal, taluft-a n umennuɣ d useḥbiber ɣef yidles azwaw, d umaziɣ s umata, tella teṭṭef amḍiq deg ttexmam d yiḥulfan n Kaysa imi tella seg tid d wid i iwalan acu yellan, seg tid d wid i ifaqen amek ḥerrfen wiyeḍ amezruy d wamek teḍra d uɣref-is.

Ad nebdu seg usefru ideg tessefra ɣef tmagit-is d wamek tella d tamekdit i ɣur-s. Ad d-nesmekti seg-s snat n tseddarin ideg teqqar :

Aẓar-inu d azwaw

Am yemma d baba

Ttzuxxuɣ s nnekwa-w

Yak teẓram ssebba

Ẓẓiɣ-t deg wul-iw d aɣwaw

Yemɣi-d d lemḥibba


Idim-iw d amaziɣ

Bɣiɣ wiyaḍ ad ɛelmen

D lasel-iw i ttɛizziɣ

Win akken iqumen

Fell-as ur nziɣ

Ur ttnuzuɣ s yidrimen.

Tessefra daɣen Kaysa Xalifi ɣef tutlayt-is d wazal-is, tenna deg yiwen n usefru « Tutlayt-iw »:

Tikkelt tamenzut mi d-neṭqeɣ

Neṭqeɣ-d s tutlayt-iw iεzizen

Ad tt-mmeslayeɣ alma mmuteɣ

Nekk ɣur-i d tin i ifazzen

Ḥemmleɣ daɣen ad tt-ɣreɣ

Ad tt-ḥefḍeɣ ad tt-ssneɣ

ad aruɣ yes-s izen.

Ɣef wazal n tira i uḥraz n tutlayt d tmagit, teǧǧa-d tmarut aṭas n tnagiwin, ama deg wungal-is yettwassnen Iḥulfan, deg tullisin, neɣ daɣen deg yisefra. Nezmer ad nɣer deg yiwen n usefru i tzewwel « Tiɣri i tira » :

D nekkni kan i d asirem

N tmeslayt d yidles

Ayen nessaweḍ ad t-nexdem

Ad aɣ-d-ibin d asmures

Imi nessissen

Taqbaylit

S wawalen

N tnaslit.

Ɣef umihi i d-yeɣlin ɣef tutlayt d yidles-nneɣ tessefra Kaysa buhan n tikkal imi tger ddhen. Amedya, teqqar deg usefru « Addad n Uzwaw »:

Deg wakal-is qrib yettuɛerreb

Tutlayt-is fell-as yettɣerreb

Tagi d tilawt i iseḥḥan

Aɛdaw asmi i as-d-iqerreb

Yeɣseb deg usefti n usexreb

S wayen i d-yegla d afuḥan

Ass-a yerra-t-id yeddebdeb

Yeɛreq gar tidet d lekdeb

Ur yeɛqil anta yelhan

Гas iḍerru deg-s leɛjeb

Yezdel am tefruxt yeḥjeb

Imi d ttexmam i t-yeshan.

Deg usefru « Aḥlil aḥlil », tewwi-d daɣen tamuɣli ɣef wamek yenneqlab umezruy ɣef Uzwaw d Umaziɣ s umata, nuɣal nettidir yir tallit.

Teḥsam d acu-tt tiririt??

D allaɣen kan i yettwaqqden

Tura aql-iten di tɣarit

Tigzi acḥal i tt-ffuden

S tinnuzɣa ur wwḍen tacarit

I uɛuggen mazal ad qidden


Sḥassfeɣ a Dihya taḥurrit

Imi tabɣest-nwen ur tt-lemden

Amennuɣ dɣa ur t-semmden

Ass-a d lxezyan i ken-d-budden.

Akken iban wazemz n tmettant n Kaysa Xalifi, yesmektay-d dindin azemz n tmettant n uɣewwaɣ d uzamul Lwennas Meɛtub. Seg wakken tḥemmel-it, ula d ayen yeffren yesseḥḍer-d tamettant-is deg wass-nni. Dɣa, terra-as Kaysa tijmilin aṭas n tikkal. Deg yiwen n usefru i as-tbudd, i d-yeffɣen deg wammud-a n yisefra, ad naf teqqar:

Yak segmi yebda tazwara

Ar almi d tisfift n taggara

Iban-d s yiwen n wudem

D afenẓay ur iḥemmel tuffra

Yeqqar-d kullec deg yisefra

D ayen i as-yehwan i ixeddem

S wureɣ d uẓref isem-is yura

I lebda ur yettwasfaḍ ara

Steɛfu meqqar ay izem.

Ad d-nesmekti belli tekcem Kaysa Xalifi ula deg taɣult n usideg akken ad tekki deg uḥraz d usnerni n tutlayt. Ma yellan yettmeslay-d umezruy ɣef wayen tga Kaysa i yidles-is, nessaram ad tili d amedya i waṭas n tlemẓiyin Tizwawin.

M. K.

Partager