Rachid Tighilt : “Tewwet ṣṣaba di la médiocrité ! Ad yeṣṣer Rebbi tameddit, daya !”

Partager

Tiɣilt Racid d anaẓur di tiflewt (taklut) , yexdem aṭas n timzeknin di Mestɣanem, di Wehran, deg waṭas n temnaḍin nniḍen. Di taggara -agi yezzi ɣer tissuqelt n yisura ɣer teqbaylit. ILmend n twafɣa n usaru Črek sɣur tizrigin “double voice” tella-d gar-aneɣ temlilit -agi. Ihi ad as- nefk awal i unaẓur akken ad aɣ d- yini tiktiwin-ines ɣef yidles akked tmeti ideg nettidir akka:

Aɣmis n Yimaziɣen : Nemyussan deg yiseggasen n tmanyin di temdin n Mestɣanim, acu n lexwaṭer i ak- d- tettawi tegnit-nni ?

Racid Tiɣilt: Anda rran wussan-nni a Ḥamid a gma ! Mačči d yiwet i iεeddan fell-aγ seg wassen ɣer wass-a, ma drus aya tura. Kkan tawwurt, deg yimir ala assen. Iseggasen n 70 d 80 weḥed-nsen. Ula d kečč neɣ ameddakkel Amar Nait Messaoud, ahat aṭas iwumi i d-tecfam. Asteqsi am wagi, am win ad d-yeldin tawwurt n lqefs i ufṛux ur yebni fell-as. Ad as- yeεṛeq ɣer wanda ara yesrifeg.

Iwakken ur ssebεadeγ ara aṭas, ad d-agmeɣ kan, tiririt-iw, seg ugelmim n yidles ideg ttalasen xirella n yimeddukkal n temẓi. Widak- nni s-ɣur i d-squcḍeγ kra n wawalen i ttsmeslayen akken nniḍen beṛṛa n ugni n teslent d tudrin i d-yezzin i Micli, anida i d- tturebbaɣ…

Tecfiḍ amek I tezdi tegmat- nneɣ s leqbayel asmi ‘teẓmek &lsquo,; neɣ di tmura tibaṛaniyinxas ulamma Mestɣanem daɣen n Leẓzayer, d tamurt nneɣ. Am twacult n li surikat!Deg lmaḥel-nni, ṭṭaqa deg-neγ d imeɣnasen n Tmaziγt. Nezzi–as akken ad tarfed lqedd-is. Terza-aɣ akkk temsalt n yidles … Yal wa yeqdec s wacu iwumi yezmer, s wayen yessen d wakken yewεa. Yebbi-aɣ yakk nnif: « Yiwen uεekkaz i aɣ-yewten »; i as- neqqaṛ imiren.Asmi I tekker di tefsut n 80, nettnejmaε am yemjuhad, ul yerḥa tasa teḥṛaṛet, tazmert tella. Isallen i aɣ-n-yettawḍen d yir nutni. D at-twenza taseṭṭaft. Timseqqeft, n wussan-nni imcumen, ula d iɛrabenawalen i nga d irfiqen n tgella akked tisent (lemleḥ) gedlen-aɣ amzun neṣṣereɣ-asen lğame&epsilon,; segmi i sellen i ttawilat n lexbaṛat d acu i d- sxuṛṛuḍen ɣef leqbayel…

D acu ara nexdem , d acu ur-nxeddem? Nesnekri-tt ula d nekwni, akken newεa. Ur neǧği « la grève, les tracts,… » nhewwel ddunit. Neǧǧa-asen ccna, neɣ ttlewliw, i wiyaḍ. Nesbedd tasqamut, nuzen-itt-id ɣer Tizi Wezu. Nekk, ugin-iyi ad ddu&gamma,; am nekk am wid iyi-yecban. Nnan-iyi-d « tḥemqeḍ aṭas”. Ɣur-sen lḥeq! Acku, yiwen seg yimeddukkal (Racid n Iɛeẓẓugen) yeddan di terbaεt-nni i nceggeε i tallelt « soutien » i yinelmaden n Lwad Aɛissi , yuɣalen yemxel. Yeǧğa ula d leqraya-s.

Kkiɣ-ak- d deg wawal. Nella d inelmaden di  » l’ITA ». Fɣeɣ-d d ajenyuṛ n tfellaḥt di 82. Zegleɣ yiwen n useggas, tinna d tamacahut tayeḍ, yeččuṛen d timucuha. Ad asent- nanef kan di tewrizin nsent.

Tella yiwet n tedyant, ur tettuγ ara maḍi, ad as-id alseɣ ma ulac uɣilif.

Di tefsut n 82, yuɣ-aɣ lḥal nga tarbeεt iğehden yakan (yettikki deg-s Amar Nait Messaoud, aneɣmas n la dépeche de kabylie ) . Ṭṭaqa deg-neɣ yeṭṭef-as aḥric azuran di « l’UNJA n l’ ITA » ala ayen i illan imiren, i leqdic ɣef yidles akked d tsertit d tugdut, teḥṛes mačči d kra…

D acu , ass-nni, nettwaεreḍ γeṛ tesnawit n telmeẓyin (Weld Qablia) di Mestγanem, iwakken ad asent-naεdel timzikent. Segmi i d-nesebeggen i tnemhalt d acu-aɣ (walan-aɣ « d arraw n tfamilt »), d irgazen n at nnif… , nerra yasen-tt d tafaska tamudi n ddurt. Iyya-d a tifelwitin (tableaux de peintures), llant tidak-iw, ugar deg-sent, llant tid yessuneɣ Hocine Kais (d anaẓur i cennu daɣen), iyya-d a lfeṭṭa , afexxaṛ, iselqam n tfellaḥ, wid uzeṭṭa, igarwajen isseqdacen zik , iceṭiḍen (lfuḍat, tiqendyar, tisfifin, ibeṛnyas, ticucay…)… S kra n wayen i wumi yezmer ukaba nεebba-t. Yuɣ lḥal negla yes-s si tmurt asmi nessewğǧed timzikniyin yezwaren tagi di l’ITA d tesdawit n Mestγanem i lmend n umulli n tefsut n 80 (mi yemden sin iseggasen fell-as). D la fwaṛ ! Nerna-asen-t ula d cna s teqbaylit. Ɣer taggara segmi i d aɣ-ḥetment. Ma nniɣ-ak ur tteneseḥmi-ara, skadbeɣ. Cfiγ simi ‘d-rriglin snitrat’, xaṭeṛ ur nebni ara ɣef ccna; yerna igiṭaṛen-nni mačči n d agla nneɣ, n yiwet tarbaεt. Sḥaḥintt teqcicin u ttegallent ar d nekni ad asent-yecnun. Ihi ssedhaɣ-ten-t si laεḍil s « le pantomime » rniɣ wweteɣ-asent tajewaqt. Akken kan bdiγ ajewweq , ḍalleγ deg ḍellaε , d ahdum n tullas i d-yesmuqulen, bdan tsergigin icekkaben-iw, am yifer ubuεemmaṛ si leḥya. Yeṭṭef-iyi yiwen leṭṛak! Ɛeddeɣ ziɣ-asent s waεrur almi kfiɣ acewiq, ma ulac id i yi-tsaɣen. Imeddukal ttekexkixen d taḍṣa.

Tameɣṛa-agi teḍṛa-d deg uzal i « les externes » acku tazeqqa ur tezmir ara ad tawi akk tullas n llisi d inebgawen-is. Deg yiḍ diɣ kif kif i « les internes ». Ula d tidak zziɣ- asent s uzagur. Kkiγ-ak deg awal. Tameddit-nni, deffir imensi, mi yettheggin taqaɛet i tedwilt-agi tis-snat almi nesla tenhewal ddaεwa. Azal n 50 d tallest mmyuṭafent tayet ɣer tayet, ttawint ttarrent deg umṛaḥ, cennunt s ṭṭelq n taγect-nsent tuɣac n teqbaylit (tidak i d-necna deg uzal), mucaεent imiren-nni am Zwit rwit, imucaɣ s yemḥarmen, JSK d tiyaḍ. Llisi yettarra-d ṣṣut… Yeccatew uglim-iw akka tura mi d mekteɣ.

Yal ma ad mektiɣ tegnit- agi, iniɣ-as (am akken i s-neqqaṛ ma sent- nessumen i tyedrin n temẓin tileqqaqin yeqnejbaren): « Ččiγ ṛwiγ rriγ ttwab i ufellaḥ ».

Gziɣ-d yiwet, niqal ur s-gireɣ ara tamawt din din. Ziɣ annect yeshel ad tessakkiḍ aqbayli ɣef yedles amaziɣ di tmurt n leqbayel i yewεaṛ at qenεeḍ amaεsekṛi neɣ aεnnabi di wiyaḍ di Mestγanem neɣ di Wehran anda xedmeɣ azal n 10 temzikniyin di 5 n yiseggasen i sεaddeɣ din.

Ugadeɣ ad ssugteɣ awal ugar wama llant tedyanin ayckitent.

Fiḥel ma meslayaɣ-d ɣaf wayen srewteɣ weḥdi neɣ iman-iw. Smenyifeɣ ad zzewreɣ kra n wayen i deg tsekkin yimddukal, akken i d-mdurarent deg uqaṛṛu-iw. Ad iyi- surfen ma yella ur ten-d-bdireɣ ara irkel acku deg waṭaṣ yidsen, amer i-yettneɣnin. Uklalen yakk tajmilt akken ma llan.

…yettkemmil

Partager