2010-2011 : Yurew-d usirem leɣṛur

Partager

Am wakken i yebda i ifuk useggas n 2011. Yebda s cwal yekfa s cwal. Di Yennayer ( ixef n useggas yezrin) ḍrant-d tmesbeniyin deg wacḥal n temnaḍin di tmurt( di Wehran ; di Mestɣanim, Ɛennaba, Leẓẓayer tamanaɣt….) tufɣa n yilmeẓyen ɣer yiberdan ddant-d di lǧerra n tegrawla i ilulen di tumurt n Tunes. Ikabaren gren-d tiɣri ɣer ubeddel akked d uɣḍal n udabu yellan akka tura. Di lehwel n yimiren aṭas n yimawlan n tsertit i d- yemmektan belli yezmer ad yili lmentaq . s wul yeččuren d asirem i nwala tuɣalin ɣer unnar n tiḍunsa ( militantisme) n waṭas n yimeɣnasen yecban Jamel Zenati, d waṭas nniḍen akken ad d-fken afud i leqdic n Ɛli Yeḥya Ɛebdennur. Di dderz n tikli yemmeslay-d uneɣmas Ɛebd El Krim Jeɛad , Mehri, Ait Ahmed d waṭas nniḍen seg wid tecɣeb tsertit. Maca, awalen yeddem-iten waḍu ma d aseklu n leɣṛur ur yenquqel ara. Ineḥbusen n lxedma , tijmuyaɛ n yinelmaden ur ṣsawḍent ara ad huzzent adabu ɣef teɛrict-is. Si Lǧih-as, adabu yessen tikli i ugud. Tella tedrimt ,yella uɛekkaz ! Leḥkem ur icuḥ ɣef tiryalin- ines ; yuɣal d asmiri kan. I yilmeẓyen iga-d tirga s demma n l’ANSEJ, CNAC . Seg yimir, yal wa yettraǧu ad t-id- tṣaḥ nnuba akken ad yuɣal s tkebbanit-ines. Ayen ala , yal wa yezmer ad yuɣal d amɛellem , s tkerrust-is, s yixeddamen-is, takebbanit ines.. wicqa ma yal ayen ad yili s ṭlaba iwumi ur yezmir. S tiḥerci akked usgusfu, leḥkem yuɣ-d talwit i kra n wuguren.. meɛna ɣer melmi ? D ti i tiduba ( solutions) ɣer wuɣur senden wid yeṭṭfen imaren tiḍtas( décisions) di tmurt-nneɣ.

Akkin di tmura i d-aɣ iqerben, yella-d uɣḍal n wacḥal d asnaraf ( dictateur) am Ben Ɛeli di Tunes, Qadafi di Libya, Mubarek di Maṣer, di lawan anda ussan n Bacer El Asad teddun ɣer taggara-nsen. Di tmurt –nneɣ, asnerni n lexlas n yixeddamen ur yelli kra yellan ara ibeddlen deg temeddurt n yimezdeɣ n tmurt , imi azal n temɛict d ayen iwumi ur ṣsawḍen ad t-qeḍɛen, tuget n yibermaniyen( citoyens). Terkel lmiziriya deg wakal, tecbek, tefka iẓuran. Ɣer tama n utaram ( ouest) tamaziɣt tuɣal d tutlayt tunṣibt di tmurt n Lmerruk, di tunes akked libya imaziɣen n din bdan kkaten s ugerz akken ad d-nulfun, da, di tmurt-neɣ, tamsalt teqqim teglugel… tuɣal d tadla n wid yeskeɛriren s yidles. Ɣer wass-a n wussan ulac aɣmis s teqbaylit( neɣ s tmaziɣt) xas akken tennulfa-d rradyu n tizi wezzu, meɛna aya d tiqit ur nezmir ad tessew aɛerqub.

Deg uḥric n yidles, mazal ur d- neffiɣ ara deg ubaxix, imi ɣer tura idles n teqbaylit yesmirjiḥ ger lebɣi n widen yeṭṭfen zmam n tisudest. Akken ad yili yiwen n leqdic deg ugni agi( ama d tira d amezgun, d ccna, d sinima…) laqen wagguren n uḥellel di ṣsellaḥ n lbiruwat amer ad ldin tiwwura zdat imawlan n yidles. Tamurt n leqbayel yeḥwajen tuget n tzeɣwa n yidles tettweḥarrem deg wannect-a, xas ulamma axxam n umezgun Kateb Yasin yedli tiwwura-s, meɛni acu d- texdem yiwet n tqaɛet akken ad teḥyu tirebbuyaɛ n umezgun i d- yufan iman-nsent mebɣir lɛec ? Fiḥel ma neskeɛrer s wayen umu ssawalen « tafaska n usaru amaziɣ » imi di tilawt si 1962 ɣer wass-a, bexlaf rebɛa n yisura, ur yelli wayen i d- yennulfan deg uḥric-agi. Tuget n leqdic mazal yeqqen ɣer tiddukliwin tidelsanin i ixeddmen akken ufant mačči akken bɣant. Deg wannect-a, ahat nezmer ad nemmeslay ɣef tifaskiwin n tmedyazt i d- ssewjadent yal aseggas tidukla n udrar n fad, itri n Uqbu akked tidukla Yusef Uqasi i as- yerran tajmilt meqren i umedyaz Lunis Ait Menguellet. Xas akka neẓda s taḍut n tebrek aseggas –agi yefnan , ur ifuk d agujil maḍi, imi tarbeɛt n « Les Abranis » wwin amaynut iɣ-ireṣsan ɣef wudem n ccna i nḥemmel s lmend n C.D- nsen aneggaru « lerwayeḥ » .

2011 ? D aseggas yebdan s usirem akken ad yili umaynut , yekfan s usḥissef imi ziɣ kulci yebna ɣef leɣṛur !

Ait Slimane hamid

Partager