Tili ass-a, ad yesɛu 56 n yiseggasen di lɛemr-is !

Partager

56 n yiseggasen aya segmi i tger irebbi Tewrirt n Musa i yiwen seg warraw-is i yessalin ccan n tmurt n Leqbayel, n lasel, n tugdut d yiseɣ. 13 n yiseggasen aya segmi akken, wagi yellan d asirem, yurag-d fell-as ubruri n rsas di Tala Bunan anda akken yessufeɣ ṛṛuḥ.

Lwennas yuɣ abrid n tẓuri, icennu am netta am wid i t-yezwaren ɣer waya, maca, tizlatin-nni-ines ur qqiment ara kan akka deg unnar n tẓuri, ufrarent akkin i wayen i zemrent ad t-walint wallen. Cna-s ur yelli d tafelsafit, maca d yiwen n uḥric anda izen yettas-d srid s amseflid. Matoub, yefren cna n umennuɣ ulamma isuma akka cwiṭ tayri, lɣerba, lḥif…

Ayen akk ijebden lwelha n uqbayli yal mi ara isel i tezlatin n Lwennas d awal aqbayli i d-yessukkus seg yimi n tatut. Yak, yenna deg yiwet n tezlit : « cerweɣ-t-id si zman aqdim .»

Yezga ixebbec deg yidles amaziɣ iwakken ad d-yessekfel agerruj-nni i d-ǧǧan yimezwura. Dɣa, d ayen i yernan sser di cna-s, imi yeqqen ɣer wayen i d-nnan yimusnawen n tsekla.

Acḥal n yimdanen yesnen kan Matoub s tezlatin-is nwan dakken d agujil, neɣ llan wid yeqqaren belli baba-s d win yemmuten deg unnar n ṭṭrad, imi ddeqs n tezlatin i d-yebder aya. D ta i d tazmert n unaẓur yettarran iman-is deg umḍiq n win yenṭerren.

Taluft tamenzut i yeqsen Lwennas d tin yerzan tanekra n yinelmaden n tesdawit n Tizi ass n di yebrir 1980. Yesḥassef, imi ayen i yeḍran i yisdawiyen d yaen ur iqebbel leɛqel. yenna :

Di rebɛa uɛecrin yid-sen

Begsen-d, wwin-ten

Mi tzehher tmes di Tizi

Ttun sɛan atmaten

Ad ten-id-yessufɣen

Myefken lɛahd irkelli.

D tiqit i ifegḍen abuqal ! Agrawliw, akken i as-ssawalen medden, iberru-d yal tikkelt i tidet, yegguma ad yeqbel azaglu ad d-yers ɣef yiri-s. d ameddaḥ ur netteḍḥi, ur yettaggad ur yettkukru, awal-is ɣef tmaziɣt, iswi-s d tamaziɣt. Lasel-is yugi ad yefk deg-s afus, yeggul ad yeddu alamma yesdehr-d tidet. Dɣa yenna ɣef waya :

Ad nerrez wala ad neknu

Bbin deɛwessu

Mi ḍefren azrem ɣer lɣar

Skud nedder tiṭ ad tewɛu

Neɛya deg uraju

Ass-a, grent-d tseqqar

Awal iɣef smaren rekku

S tirrugza ad d-yeḥyu

Anta d tjra ur nesɛi aẓar ?

Tikli-s d umennuɣ n yal ass ɣef yizerfan n yiqbayliyen ixelles-it s leɣla, imi di tnekra n Tuber 1988, Lwennas ters deg-s tyita qerriḥet. Deg ubrid-is ɣer Micli anda yewwi kra n tewriqin i yellan d ulɣu i lehna, uragent fell-ad xemsa terṣaṣin s ufus n yiǧadarmiyen. Degmi i d-yenna :

Xelseɣ adrar s yidammen-iw

Ad d-yeqqim later-iw

Ɣas ggullen ar d ad t-sefḍen

Wid yettganin di lmut-iw

Yessamsen isem-iw

Kul tizi ad iyi-d-mlilen.

Taḥeccaḍt n ubrid teǧǧa deg-s ccama ur nmeḥḥu, imi mačči drus i yeḍran yid-s. Maca, taflest i yesɛa deg watmaten-is n umennuɣ tessaxfef fell-as taɛkemt.

Abeddel i d-yeḍran di tmurt ur yeǧǧi Matoub ad yuɣal di rrif, yezga-d d amezwaru di tmesbaniyin. Yezga yessawal ɣer tdukli imi yenna-d deg yiwet n tezlit :

Ma nnan-ak d acu i d tafat

Ini-asen d iɣallen yeddukklen

D tallit dɣa i iweɛren aṭas ɣef Lwennas imi di tizwar yella yettnaɣ kan mgal adabu ikeblen tameslayt. Yuɣal yennulfa-d uxṣim nniḍen : Imesḥaf, akken i asen-isemma. Iteddu, yettweṣṣi imi yeḥṣa ayen iɣer d-kkren d ayen ara iḍurren taqbaylit. Yenna fell-asen :

Ɣef ugerrun-nwen ḍallen

Leḥkem ad t-ṭṭfen

Lqebla ar d as-neknu

Ajgu n uẓref ad t-ɣeḍlen

Win ara ten-ixalfen

Ad as-ssifgen aqerru

Ihi, am wakken i tt-yenna, tenxarwaḍ tmurt, yers-d ṭṭlam deg uzal. Ɣellint tmegraḍ, ttruḥun yirgazen d iseflan, wa deffir wa. Tamettant n Tahar Djaout tessenhez tasa n Lwennas, i iwalan ussan i d-iteddun ad ibriken. Yessekles yiwet n tseftit anda yerra tajmilt i uneɣmas amenzu yeɣlin d asfel, deg-s yemmeslay i yelli-s tameẓyant, Kenza, mi as-yenna :

Iceqqeq ifesx igenni

Lehwa tessared aẓekka

Yal targa tremmeg tneggi

Tteggixent tɣezza

Ddaw n tmedlin teffeɣ-d teɣri

Tesrareḥ a bbuh a tarwa

Aseggas mbeɛd lmut n Djaout, d Lwennas i yettwacleqfen, iɣab azal n 17 n wussan. Wwin-t yirebraben ! tamurt n leqbayel tebges, ggullen ur teǧǧin ad yeɣli. yenna :

Ulac win ur d-nesteqsa

Ulac win ur k-nqelleb

S yifassen kkren i tẓegwa

ɛebblen, begsen i leɛǧeb

s nitni i d-tuɣaleḍ ass-a

rran-d tudert i lɛemr-iw

Matoub, iwala acu i teswa tegmat, yesḥassef aṭas s uqejjem yellan gar leqbayel n at ufella d wid n at wadda. Ulamma yefreḥ s tugdut, s tlilit n yikabaren, maca ur yeqbil ad ttemyegzaren watmaten-is. Degmi i d-yenna :

Imeslayen-nni n umeddakkel Lhachimi

D Dda L’Hocine neɣ Sadi

Yettakken abeḥri i turet

Akka i iwala Lwennas tufɣa si ṭṭlam ɣer tafat. Tennerna tmusni deg-s mačči d kra.

Ayen i yeswehmen imdanen dakken aṭas n wayen i d-yenna, yeḍra. Aya, ad tnaf deg yiwet n tezlit mi d-yenna :

Ass-agi lliɣ

Azekka wissen

Nniɣ-d ayen i zriɣ

D wayen i ttwaliɣ

Cfut di terga ma ɣliɣ

D anza-w ara wen-d-yessiwlen

S tidet akka i tella, imi wid i t-yenɣan, ẓlen-t di terga. Daɣ, deg yiwen n usefru, yura-t, ur t-yecni ara, yenna deg-s :

Tarwiḥt att-a ɣef ssebba

Ur gganeɣ ara

Ttewḥiceɣ ad d-yeḥḍer yiḍes

Tezdeɣ-iyi lmut tirga

Nnehtat, tawla

Aberḍi-w a d-iteqqes

Tikkelt-a ad tesɛeb tnekra

Unfeɣ i lmeḥna

Tudert ad tt-id-tesseɣres.

Ayen i yecna Lwennas mačči d yaen i nezmer ad t-id-nebder di kra n yisebtar, imi d agerruj i d-yeǧǧa deffir-s. Tajmilt i iwulmen ad as-tt-nerr d akemmel deg ubrid yenjer ara t-yeǧǧen ad yers di talwit.

S. M

Partager