Tenɣa-tt, imi tuɣ argaz-nni i teḍmeɛ ad t-taɣ

Partager

Daymi qqaren ‘’ad yili Rebbi yid-k ma teggul deg-k tmeṭṭut’’. Tawaγit yeḍran di tama-nni n Wagenunn, ddurt iεeddan, tbeggen-d tidet γef wacu yebna wanzi-a. Ihi, ass-nni n letnayen, yiwet n tmeṭṭut tessawel s tilifun i tḥeffaft-is u tenna-as ad d-truḥ ad as-temceḍ. Xas akken d ass n usteεfu n tḥeffaft, truḥ-d s amekkan n lxedma-s imi tin iwumi ara temceḍ d yelli-s n xalti-s. Taḥeffaft, tεeṭṭel ur tekcim ara s axxam-is. Yurğa urgaz-is armi yuyes, iruḥ-d γer umekkan n lxedma n tmeṭṭut-is. Mi yewweḍ, yufa tawwurt n tzeqqa-nni tuγal, acu kan yesla i zhir n séchoir γer daxel. Yerẓa tawwurt, yekcem. A lhejna-k ay ul mi yufa tameṭṭut-is tettwanγa : tettewwet s waṭas n tyitiwin s temqessin syin tettwaxneqq s lxiḍ-nni n séchoir, yerna tella s tadist n 5 n wagguren. Mi d-leḥqen iγallen n laman, ufan deg tilifun isem n win i as-d-yessawlen d aneggaru. Wagi d gma-s n tmeṭṭut-nni i tt-yenγan imi yis-s i d-tessawel. Di taggara, wwin-tt iγallen n laman u tqarr-d s wayen texdem. Ma sebba n waya, γef wakken yeffeγ lexbar, nnan-d d tismin i tusem di yelli-s n xalt-is imi tuγ argaz-nni i teḍmeε ad t-taγ.

Hocine.M

Partager