Tamezgunt «Duminu» neɣ imenɣi ger lxir d ccer

Partager

Simi tebda txelqit simmi yettnaɣ lxir akked ccer, tayri akked karuh, leḥnana d leqbaḥa. Yal lqern yefka-d imusnawen-is, isaten-is ( héros). Tanfust tagrigit neɣ taṛumanit tefka-d inumak ɣef anect-a. Irabiten n L’olympe gten, yal wa ɣef acu yerra icuḍaḍ-is. Deg akka ad nnef « Ares » d irabit n trad, « Apollon » d irabit n uzawan d tmedyazt, « Poseidon » d arabit ɣef igarawen, « Hephaistos » d win n times d wuzal. Irabiten agi d nitni id yettenǧaren tiwenziwin n yal amdan ɣef tamurt akken id asen- yehwa melmi isen-yehwa. Achile, Ulysse, Hector d isaten nniḍen ẓran amek ttneqlabent teswiɛin amek yettkellix wakud s yergazen d tulawin yettqazamen lweɛd s sebba n cihwat n irabiten. Deg akka trad ger ccer d lxir werǧin yefri acku yal yiwen deg-sen yesɛa imfugal-ines ara t-id yeḥyun yal mi ara tmil yis-s tagnit. S iseflan , s idamen, neffu d cwal tessen ( yigduden) iẓuran-nsen( wid n ccer akked d lxir) akken ad awten s ugarz, ad ɛiwden addud simmal u simmal. S wurar n iggenwen, s timhujrit n yemdanen yedder ccer akked lxir , ttemyefkan tadwilt, yal wa nnuba-s, yal wa tagnit-is.

Ihyaden, imcumen, at nḥas, at tixidas rran ɣef tigelda-nsen ccer semden –as-id iferdisen s wacu yettidir : lkerh, tismin, dɣel, tisamamin, tixananasin. Aniren , at lhu , at leḥmala rran ɣef tigelda-nsen lxir weqmen isufar s wacu ara yilli : lehna , tayri, smaḥ, leḥnana, lemɣiḍa. Xas mbeddalen lewqat, xas nnulfent-d tiswin (religions) nniḍen maca di targa n umezruy lqaleb n wurar( win tudert) yiwen i d- udem-is : anwa ara at-yawwin ma d ccer neɣ lxir ?

Trad ger ccer d lxir yettawi aṭas n inumak, yettlaled deg aṭas n wudmawen n ddunit. Ger anaren deg id tettnekker times-agi n umenɣi( ger ccer d lxir) ahat amanuɣ ger imawlan n tmusni d yimfugal n uglugel d win i d-azamul-is ur neḍfir ccek. Seg imi tebna ddunit imerẓi ger wid yettnadin tafat ( tin n tamusni, n taẓuri) d wid yejguglen deg ufurk n timurṣad ur yuffi tagara –ines. D asental-agi id terra s annar n wurar terbaɛt n umezgun « Tacemlit » deg tmezgunt-is tamaynut « Duminu » i d-yura Hamid d Noredine Ait Slimane. Tacquft-agi i d-yesuli Mass Ait Gueni Said Hocine, tewwid ɣef tadyant n ssin inaẓuren Idir( Iguer Hamza) Meddur ( Chertouh Sofiane) yenwan as rran tajmilit i yiwen unaẓur yemuten « Si Leḥlu » id yeǧǧan d trika lqehwa-ines yellan di tudert-is d lxelwa n imusnawen. Maca ssin inaẓuren-agi ad mdarkalen ɣef uggur ara d sbedden zdat-sen yimfugal n timurṣaḍ. Amezwaru ara yaggin tajmilt-agi d Si Muqran ( Ait Gueni Said Hocine) s yisem-is d lamin n taddart yerna d imdeber n ukabar. Ɣer idisan n Si Morqran yella Si Rouibeḥ( Kaoudji Toufik) d mmi-s n Si Leḥlu u d netta i yeṭṭfen lqehwa deffir tamettant n baba-s( Si Leḥlu). Tmaɛ akked fad ukersi ad ṣṣiwḍen Si Rouibeḥ ad iqemer ula d ccerf-is imi akken ad yewweḍ lebɣi-s ( ad yuɣal d lmir) yeqbel ad yefek weltma-s Tanina( Henni Yasmina) d tunṭict i Si Muqran. Taddart ad tebḍu ɣef ssin : imsisan( alliés) n ssin inaẓuren ger-asen Azwaw( Adrir Madjid) d imsisan n Si Muqran ger-asen Bakli( Keroui Yazid) . Yal wa lkerta yellan di tjeɛbubt-is, yal wa leslaḥ yesqddec , yal wa taḥajurt yeffer akken ad yewweḍ lebɣi-s : Tuɣalin n leqhwa ɣer laṣel-is( d lxelwa n tmusni) neɣ ad teqqim akken is yenwa Si Roubeḥ d lmisa n leqmer ?

Tacequft –agi i-iɛaben tadyant n umenuɣ yellan di yal zzman di yal amkan ger yimfugal n tafat d ṭlam- id nwala deg axxam n umezgun Kateb Yacine di Tizi Wezzu assen n larbaɛ 15 di ɣuct-agi- yuɣ lḥal tettwelɛeb deg aṭas n yimeḍqan di tmurt n Leqbayel amedya di tasdawit n Tizi Wezzu ( Ḥasnawa), di tasdawit n Begayet( Targa n Uzemmur) , di taddart n Timizart, deg Uqawej, deg Iflssen, At Ɛissa Mimun, Imechras, Souamaɛ, Ɛin Zawiya.

Ait Slimane Hamid

Partager