Azulal di tmedyazt taqbaylit tatrart

Partager

Qqaren at zik deg yinzan : « yuɣal uqelmun s iḍarren », « yeffeɣ-d ujgu seg umagraman », « yufa umger tiɛewji-s », « ad k- seččeɣ, yerna ad k- fẓeɣ », « serɣ a win ur nzeddem, senɣel a win ur nettagem », « yekker umulab i tlafsa », « taydit ama a tellaẓ, teqrist ama tebdu ». Inzan-agi meṛṛa skanayen-d azulal icergen agni n tmeti. Llan di lmendad n waya akken ayen yefɣen i lqaleb n tudert, win ɣef mwafaqen medden ad yerr aḍar. Tamurt n Leqbayel d yiwet n tmeti yeddren ddaw tecḍaḍt n leɛwayed–is seg wasmi i tebda ddunit armi. Iqbayliyen n zik gan I yiman-nsen ilugan i s ara seddun tudert –nsen daxel n taddart, akked leɛrac. Kra yellan d abrid yezdew ddaw lebɣi n tejmaɛt ɣef ttsewwiqen ṭṭeman, lamin yettwafernen s lebɣi n lufaq n taddart. Maca, seg wasmi yekcem urumi tamurt n Leqbayel yenquqel wudem n tmeddurt di tmetti , ikcem-d umaynut ɣef ur bnin yiqbayliyen. Ṭrad n 1954 akked timunent ikemmel i kra i d-yegran. Ass-a, di tudrin n Leqbayel, xas ma mazal tella tejmaɛt, ur teqqim ara akken tella zik , tbeddel udem, acku iɛeggalen-is d wid yessuturen tesriḥ unṣib ɣer ddewla, zun akken d tadukli am yal tadukli iqedcen deg tuget n yiḥricen. Azulal d kra n umyig (comportement) yefɣen i lqaleb n lmeɛqul. D kra yellan d anemgal i teɣzint. Tikwal, ( mi ara yili fessus) yettawi-d taḍsa, tikwal, mi ara d aẓayan ( ticki yeqqen ɣer tilin n tmetti neɣ yefka tara ɣer tsertit) igellu-d s lemḍerra i tmetti deg i d- yennulfa. Yeqqar Georges Clémeceau : « amdan azulal d win ur nettbeddil ara ». Di kran n tegnatin, amdan xas taɣzint-is tenǧer tikta s leḥdaqa, maca tikli-ines di tudert tedda d isurifen n uzaylal. Edmond akked Jules de Goncou nnan : « deg umezruy n talsa, d azulal i d-ixulfen aṭas n yimeɣrasen ». Deg wakka, yettban dakken azulal d yir aferdis yesluɣuyen talwit di tmetti, ma din ur as- terri ara tilist anda ur ilaq ara ad yenfel. Deg wakken timetti n tmurt n Leqbayel tettwaweḍ deg yixef-is, imedyazen n temnaḍt-agi, ur ɣfilen ara ɣef taluft, imi s wawal, s tugna sneɛten-d tawacḍa d ugdud, bedden ɣef tderrit n timurṣad amer ad tenṣel wa ad tban akken tella di tilwat, wisen ahat ad tenneqraɛ. Yeqqar Matoub Lounes akken ad yesbeggen yir tagnit deg i d- yegra yidles aqbayli : « teɣli teslent deg Ilulen / thub afriwen/ tḥuza yiwen d Amlikec » . Tidet ! Deg wakken zzman d bu leɣrur , tikwal atmaten n yiwen umennuɣ ttemyendin tiqerrac , ttemyakaren aḍar. Deg wayen icudden ɣer taluft-a, yerna yenna Lounes : « yeffeɣ-d ujgu seg umagraman / ibeddel iẓuran / yeṣṣerwa i zzman taḍsa ». Di tebḥatin nniḍen, iḍerru d wid yeddmen abrid n timeɣnast yettili-d layas, yettili-d umderkel ɣef facal , deg wakken igemmu, simmal yettuɣal d azulal ineqqen,ikerfen. Yenna Lounis Ait Menguellet : « s kra nezmer i cwal / mi i ilaq ur as- nezmir ara / mi d- yewwet uḥemmal / ad aɣ-yeǧǧ nbedd mi iɛedda / ɣef tgucrar nuɣal / zdat n ulɣem di ṣṣeḥra ». Akken i seɛbent temsal, i ilaq ad yeǧhid wafud, akken yessawen ubrid i ilaq ad timɣur tabɣest . Win ixuylen tizza, d awezɣi ad yeg asurif ɣer lebɣi i t –yettlaɛin. Win yettagaden aseɣwen amek ara yili lḥal-is zdat n uzrem ? Leɛli akken qqaren i wat leɛli, lbaz ur yettidir di luḍa. Azulal yettili mi ara yettergu walbeɛd ddellaɛ netta deg ubaxix yebleɛ , am wakken i as- yenna Ferḥat : « tilelli-nsen / ɣef tikerfi-nneɣ i tt-bnan ». Deg uḥric- agi yeqqar Lounis : « cḍeɣ ɣer yiri n wasif / ɣileɣ yiwen ur iyi-d- yettwali / ziɣen di tizi n lḥif / lmumen iḥder yettili / lmumen d gma n bessif / yerra-d agadir fell-i ». Yella uzulal, yella uzaylal. Wa yettidir s wa, wa yettenced wa. Wa yettqewwit s wa. Amdan ɣedrent tissas, ad yendel, ad yettak lewhi s wallen. Akken ibɣu yiɛziz yeswa, ad yaff ul-is meẓẓi. kennu d win i d abrid-is. Ur yettḥaz lqum kra alamma i d as- gan nutni s timmad-nsen amras deg ara yaf iman-is. Lbaṭel ur d- yettunulfu ara seg yilem. Mi d- yeḥlali alarmi d leɛrur i yeṭṭfen znad n lfuci. Lbaṭel ( si zik n zik) d igduden i t –yettrebbin, gan- as leqrar dɣa yettnernay. Ddunit teččur d tiqulhatin . Deg wudem-agi, yerna yenna Lounis Ait Menguellet : « lbaṭel yezdeɣ kul tamurt / yezga yettzid i lmendad / yal mi ara teɣli tsekkurt / ferḥen warraw n uṣeggad / aferruj iɛus tawwurt / ɣef yemma-s i yettaggad ». yettɛeddi uzyalal ɣef lqum .. tikwal, ssebba d astehzi, tikwal, d lweɛd i t-id yewwin. Aya, ad t- naf deg yifyar- agi n Lounis : « « zḍiɣ-d s taḍuṭ aɛlaw / si tmura jban-d lɣaci / ɣef ljal-is ɛemren agraw / zgiɣ-d mebɛid am tili / mi riɣ ad ḥadreɣ ayla-w / yewḥel lemdek di lfuci ».

Azulal di kra n tegnatin diɣ d tanumi. Lixsas n tmusni, tugdi, war ameyyez d isufar i d-teggen taḥbult n tibuhelt yettqewwiten timurṣad ikerfen timadit n yal agdud. Yeqqar Matoub : « ass-a ajazyri / yeggugem am yisɣi / akken i d-as nnan / anɛam ad yini ». Dderz d teḥya, d zhir ur nessufuɣ acku yettara tafrit( la conscience), yettaran amdan d amdan, tesbek ur tezmir ad tefrez ayen yelhan ɣef wayen n dir. Yeqqar Matoub : « nḥemmel dderz nettɛeggiḍ / nettkaw am uceṭṭid ». Ulac lxiḍ i iferqen astehzi akked uzulal, ulac tilist gar timurṣad akked twacḍa, ulac lferq gar lexdeɛ akked neffu. Mi yedda lbaṭel ɣef lqum, iban dakken senden ɣef ufurek n uzulal… d ayen i ten- yeǧǧan d izulilen n umezruy.

Yeqqar umedyaz :

Ay uḥdiq teḥdeq tekfa Lebruj n tecmat ulin Mi yelḥa uḍar nedda Xas iberdan ur frin Asmi neḥwaǧ leɛnaya Leɛnaya teffer tiḥjurin D acu i d leḥdaqa ? D tasa deg wayen ur nemɛin D acu i d leɛnaya ? D anadi n wid ur yufin !

Ait Slimane Hamid yeffeɣ-d yakan

Partager