Iman yeɣunzan iman-is

Partager

« Idir, lmed, mmet ssin akkin ttu kulci » d-yeqqar yiwen wanzi. Tudert n umdan d asmad

n cfawat ,

tamattent-is d aṣfeḍ n cfawat. Amdan yeddan d timadit-ines, yelḥan di lǧera n « Nek » ines werǧin ad yeḥluceg ɣer timedwa deg i rekku yiman imi akken

qarren : « aman ur tettun tiɣuza deg

tezririgen ». Anamek n wawal d ayen

ibanen : s cfawat

yettidir umdan, yettili ugdud, tettebded tɣerma. S tattut tfenu tudert, ttengaren yiɣerfan, neqḍen yidelsan.

Tatut tesegririb iɣerban n yixef. Tettara-t d menwela . Ur yettak lewhi ur yettawi tili. Amdan (neɣ agdud) yerran tekka n yissagsen ɣef leknuz is- d ǧǧen imezwura-nsen xas inni ddan deg ubrid n tucḍa ɣer wanu n wer tillin. Yeqqar umedyaz :

I win ur nesɛi isem

I wacu yella ?

Ay akka i d-lhem

Yeqqel d menwala

I limer yefhem

Tidet d nekwa!

Iman n yal amdan, timadit n yal aɣref tezdi. Ur tefriq ara d iferdisen yal wa yettili akken id-as yehwa. Kra n usafer yellan deg ixef n umdan neɣ deg uẓeṭa n timeti yella akken ad iseddu tuget ( n yiferdisen) ɣer uzday ( n yixef neɣ n timeti). Yeqqar Apulée : «lexyalat d tikerkas. Ala azday n yiman ɣer tixliǧin n yiman-is i-yellan d leqrar. Tidet yelha ubrid n tanfalit acku tudert d tisadarin yal yiwet sani taṣṣaweḍ. Ixef yeseqddec kra n tiḥajurin s wacu yettwebna akkend ad yeṣṣiwed ( amdan neɣ agdud) ɣer yiwen uswir anda “Nekk n yiman” ad yeɛdel d yiman-is”

S wakka yettban belli tikli n yiman ɣer taqacuct n yiri-s tebna ɣef unadi n talwit imi ala netta-t I yettaken lmun i tudert. I wakken ad yerked umdan ( neɣ agdud), ilaq ad yezdi ruḥ akked d wul d tasa. Iɣisan id yettawi zzman akken ad yeslal iceqiqen ger-asen d yiwen udem n tudert ur yezmir ad yenkar ḥedd, maca timeti neɣ amdan yesɛa isufer s wacu ara iqazem ayen-nni. Ger isufar-agi aktay d yiwen ugaruj ur nezmir ara a nner di rrif. Tuttra d ayen ibanen: acu-t umdan neɣ agdud ur nesɛi ara iḍeli-ines ? Talwit ur d ttrusu ɣer reḥba alama yella wayen umu yeqqar Saint Augustin “ leqrar n yal taɣawsa”. Kra yellan deg-nneɣ ( d imdanen neɣ d iɣerfan) ijebed ɣer tiggin n leqrar!

S wakka yettban belli tatut d wer iseɣ. Ula di tudert nneɣ n yal-ass, yettizwiɣ udem-nneɣ ma din nettu . Aya nettaf-it deg usḥisef iɣ-yeṭṭafaren ma din nettu tiɣawsiwin yettaken udem I timedurin-nneɣ. Ur yelli ara s agacur i nsel i meddan qarran( ticki ttun) : “ deg leɛnaya-k ma ur di tesurfeḍ, ttuɣ timugent-inu yidek neɣ semḥiyi ttuɣ ur d qḍiɣ ara taɣwasa ɣef acu idi twaṣed…”. Amdan neɣ aɣraf yerran tatut d yiwen iferdis di tudert –is yegger iman-is di tmedwa n leɣrur. Matoub Lounes yesneɛted astehzi n Leqbayel magal ayen iten-yecqan s yifyar-agi:

Nḥamel dderz nettɛegiḍ

Nettkaw am uceṭiḍ

Ntettu ansi id nɛeda

Di kra n yidelsan qqaren “amdan n mmi-s n tatut”. Tidet , di kra n tebḥatin(akkenad yewɛu umadan I tudert) tatut telha. Amdan i tettu belli teguni-t tmattent. Limer mačči d ayen-nni( limer id yettmektay belli ad yemmet) ahat ur yettidir ara. Ur yettaga-ara lmend i unadi ɣef timusniwin, uryettqelib ara ad isagem timsal n tudert-is. S tatut serwalen madden lexyal n lmut si ger wallen-nsen. Tatut tikwal diɣ teseḥluy lejruḥ iḥuzan ixef . Tetteṣfed ineẓman yettidir ṛṛuḥ. S tatut i- yezmer umdan ad isemeḥ i wid it- iḍuran neɣ is- id yewwin lebla. Aya ulac deg-s cekk. Tatut am tagi d aferdis yettleqimen lebɣi n tudert deg wul n yal yiwen seg-nneɣ . Mi i-idaq ṛuḥ ɣef umdan yettinig ɣer tigzirin n tatut amer ad yerked yixef-is. Imeɛcuqen ( wid tesnuɣni tayri) mi-isen yenfal lkil nnig lmaɛqul ttnadin dwa ḥelu di tatut. Anct-a yesebgan-d dikra n tagnatin azal tesɛa tatut deg uḥareb ɣef yiman. Maca xas akken amdan ( mi d terra tmara) yettnadi ad ijeb i yixef-is tatut akken ad yesdhu aggasen-is , di tillawt d asmirjiḥ i yesmirjih ger sin wafranen: ad yemekti neɣ ad yettu. Aɛwiq-agi izedɣen tasa yettuɣaled deg ifyar-agi n Slimane Azem:

Mi d mektiɣ weḥdi ttruɣ

Tikwal cfiɣ tikwal ttuɣ

Ma ifat ttuɣ zhiɣ ḍsiɣ

Mi d mektiɣ uɣaleɣ ttuɣ

Tikwal cfiɣ, tikwal ttuɣ

Tikwal dṣiɣ, tikwal ttruɣ

Iberdan yettawin ɣer tatut, d tizrugin yenḍen. Tasraft (abrid ntatut) deg ikeččem wallaɣ akken ad yeseɣbu ayen tesekles tidmi-s ur yelli d abrid isehlan. Imsendaf, am isananen zgan ggunin ṛṛuh yettejqeliben ger lebɣi n tillin d wer tillin ( imi tatut d wer tillin) . Tatut mi ara d tejbu s-iri, amdan yettuɣal d tili n yiman-is. Ahat( di tillawt) lejruḥ i – tesegray tatut yugar wid id yeslalay usmekti:

Ttuɣ-ken

Ttuɣ… ttuɣ ken

Ttuɣ-ken

Ttut… ttuɣ-ken

Xas ttuɣ-ken

Cfut… ur yelli s lebɣi-w.

Gar sin iberdan amdan yeɛwaq. Asmekti di tuget n lawan yell-as d asefriwes i yixef-is, d anajaɛ n lemḥayen yezrin ɣef uqaru-s. Tatut netta tella-as d ankar n yiman-is. S wacu n tasa i-yezmer wamdan ad yeṣfed acu yella neɣ amek yella? Acqirew ur yelli d win yezmer at- iqareb menwala. Ahat d ayemi izemniyen qqaren : “beddel tawriqt, meɛna ccfu!”. Akken amdan ( neɣ agdud) werǧin ad yekcem deg yir imenɣi( win yesmagaren iman d yiman-is) ilaq cfawat. S cfawat i- yettsin umdan( neɣ aɣraf) d acu-t, ansi id yekka, amer ad- as id iban sani i-iteddu. Lḥawj n cfawat nettef-id deg yifar agi n Ben Mohamed

Ccfu ay ixef-iw

Anida maren idamen-iw

Ay adrar bedd a nwali

Ggma aɛzizen anda yeɣli

Ger wass-agi d yiḍeli

Aḍḍu sfeḍ afraḍen

Ɣef tadyant iceriḍen

Tura rrunula d iblaḍen.

Ccfu ay ixef-iw

Di lexla mɣen idamen –iw!

Tudert yiwen i udem-is. Si zzman n yiḍeli armi d win n wass-a laṣel ibedd ɣef nekwa. Isaned ɣef timadit. Asfeḍ n “ Nekk” yezuɣur ɣer lmuḥal. Amezruy yemla-aɣ belli kra n uɣraf yezzin aɛrur i yiḍeli-ines, ineker-it uzekka-ines. Akken “iman” weṛgin ad yeɣunzu iman-is, ilaq aktay ad yilli d lsas n tudert, ilaq ad yilli d aɣrab s wacu ara tbedd taɣerma yettaqazamen zzman yettixiḍin( di lbeḍna ) ijeluba n tatut.

Ait Slimane Hamid

Partager