Yeqqar Jaques Rigaut : « lḥebs : naddit-tt deg ixfawen-nwen ! ». Ahat anamek n wawal yewet s telqay di tɣuza n tidet tin ɣef ur dlint wallan. Akbal amazwaru n umdan, yettili-d ticki yezmek « Nekk » ded yixef-is. Ticki yemxundeq yiman ddew uglim-is. Amrar yerzan( ikeblen) tanefsit ɣer ufurk n waglugel tesɛeb tulya-ines. Mi yennuɣ yiman d yiman-is, ifaden ad zgen ccuden s yiwen wudem iqṭɛen yal aḥarek. Di tignatin am tigi yettaf umdan iman-is d awḥid di tlamest n yemdanen. Ixef-is yekcem deg ujaɣlal n tufra, yeseḥjab iman-is ɣef yiman n wid id- as i d-yezzin. Amdan yellan d anekruf yettcab ɣer ufrux umu rẓan wafriwen. Teqqar Lao She : « aḥizi ( tussaft-solitude ) d askraf s timad-is».
Askraf( lḥebs) am akken yezmer ad yecbek ixef , ad yeqqen « Nekk) n umdan ɣef isekla n uzulal( l’absurde) , yettili diɣ iɣerban ireglen iberden ɣef ṣṣura. Nathanie Hawthorne tesfra-d leḥbus s wawalen-agi : « askraf( lḥebs) d teǧeǧǧig tebrkant n timetti taɣerman ». Fehrat Mhenni ( netta ijerben leḥbus)si lijha-s icuba lḥebs( taẓult n lambes) ɣer ugargug yettcemiten amgreḍ. Lḥebs ihi ( ɣer yal amdan di yal lawan) d yiwet n timist yesudumen rṣeḍ deg agni n tudert, d yiwen wamus yesluɣuyen tiregwa n tudert ɣef yemdanen.
Timura n ddunit mgaredent di tikli deg afran n uɣanib n temɛict . kra bedden ɣef ilugan n tudgut ( democratie) kra ɣef tɛakazt n tasnareft( dictature). Di tmura timezwura(timegdayin) askraf yella akken ad iḥud timeti seg imekraḍ ,seg wid ikecmen tiregwa n wer aḥazeb. Di tmura-agi amdan ur ikeččem lḥebs alama teḥkem fella-s taɣdemt ( la justice) s wayen-nni. Ma di tmura yellan ddew udabu asnaraf( dictature) lḥebs yesɛa inumak nniḍen. Di tmura-agi asekraf yella akken ad yekbel tilelli, akken ad yekbel imusnawen. Akken ad yergel abrid zdat at wawal, zdat igrawliyen yuggin ẓẓur akked tamuḥaqranit. Yeqqar Mark Twain akken ad yesefhem tidmi n yal tasnareft : « win yebnan lḥebs yiwwas, d awezɣi a t -ihudd yiwwas ! ».
Di yal zzman, di yal lqum ilelliyen ttenkaren, tqazamen lewɛer akken ad rẓan leqyud yeẓda s imurar n lbaṭel yal adabu izedwen ɣef lbaṭel akked tugdi. Si Spartakus ɣer Martin Luther King, si Mandela ɣer Krim Belkacem, si Ghandi ɣer Che Guevra, si Bahram Cubin ɣer Fadma n Summer yiwen lebɣi, yiwen umecwar ! di Mkul lqern ɣer yal agdud d izumal n yergazen akked tillawin i-yeddan deg ubrid n usehru (honneur) akken ad zwin tindal ɣef yegduden. Ayen ɣef imderkalen d tiderit ɣef ayeg bnan : d lḥebs !
Asekraf yegunin acḥal d amunen ( argaz ilelli) d win i d -itezzin deg tesekla talsawit ama deg tullisin, neɣ deg ungalen, neɣ di tmdeyazt. Am yal tesekla di ddunit, tamedyazt n teqbaylit tewwid ɣef lḥebs acku tuget n yimedyazen n teqbayilit yecqa-ten usentel agi. Yecqaten acku amenuɣ ɣef tidmi taqbaylit yemɛeber akked tanesreft yefkan iẓuran deg tmurt n Lẓẓayer seg ass amenzu n timunent ( 1962) ɣer ass-a. Ɣef wamek id wwin awal ɣef tamselt-a yimedayzen-nneɣ( a beɛda deg isaggasen n tmayin deg awal yella d aseṭaf, d leḥram) ara neɛreḍ ad nsuk tamuɣli deg adris-agi.
Deg usefru « ay izumal » n Ben Mohamed ( yecna Idir) amedyaz yendeh s kra n win keblen leḥyuḍ ɣef lijal n tiktiwin –is. Ibagned yir liḥala deg llan. Yesenɛted iɣilifen ttidiren yegduden ddew tikmamin, ddew asčenčen n snalsel ikerfan ifaden akked lebɣi :
Ay izumal s leqyud d takmamin
Di yal tamurt Gezmen -as awal
Mi d-nnan tiquranin
Maca ɣer umedyaz, ulama zzin iɣerban ɣef ugrawli, ɣef umsnaw, ulama lemwaji n iɣeblan merrend ɣef yixef-is, lḥebs ur yergil amṣawaḍ ger win urzan leqyud d wid yeggunin tawefɣa ines. Agdud( yeẓran sebba it-yeṣewḍen ɣer din) yessen amek ara d yef abrid ɣef tikta-ines, ɣer umzan ines :
Ay izumal nesla-awen
Nesla mi iwen-ggen snasel
Yewet uḥamel imeṭṭawen
Yekfa wawal, raḥen idamen
Urif di rṣas la ifetel !
Anamek n yifyar iccud ɣer wanzi id-as yeqaren : « yal mi ra yettwakraf umedyaz, taɣremt n udabu kecmen-tt iɣisan ». Ɣer yirgazen yettnadin tilelli asekraf( lḥebs) d atan amqenin. Abrid yettawin ɣef lɛez d yiseɣ yessa d isananen, yeččur d iɛwiqen. Ur yeshil ara ɣef umdan ad yidir ddew lqid. Ait Menguellet deg usefru-ines « amcum » yesbegned atwar deg yettili umeɣnas urzan leqyud :
Ufiɣ-tin yeɛreq yixef –is
Yekcem deg ucabek yewḥel
It-yeṣṣewḍen d nnif-is
Yugi ad yeknu zdat n ddel
Asmi teslem i ṣṣut-is
Ay iḥbiben-is
Yal wa anida yerwel….
Deg uḍan neɣ deg ussan, ameḥbus yettgani isalen ad yekkan si beṛṛa. Xas yefka tilelli-s d asfel yesfilit amer lfidya yefka ɣef udem n tilelli d ttin ara d yeglun s tinekriwin ara iqelɛen lbatṭel seg iẓuran-is. Lefqaɛ , urif d wid i yettazalen ɣef yiles-is. Matoub lounes, s wawalen yuggin adari, yeɣunzan tufra, s yifyar yeqqazen deg ixfawen am lemwas , yefka awal i t-yemmatt umu tezza tasa ɣef mmi-s keblen leḥyuḍ :
Txilek a si Kumuṣar
Anda akka is-tebrem i mmi ?
U lukan daxel n lebḥer
At-id deqren-t lemwaji
Tɛaccem s lmenker
Ihi ulayɣer
A tt-ḍemɛem tijɛel deg-i
Mmi xas yenṭer
Ad yeṣber i ccer
Mačči d cmata am kunwi.
Lhul n usnakraf ulac win yezgel deg timeti yeswan lemrar n tasnareft. Timeti yeḥnunfen ddew ugerz n udabu yerran aɛakaz d aṣḍuf( loi), yerran arameɣ( terreur) d lmedheb, yesqedcen tugdi d allal akken ad-as-ḍuɛen yemdanen. D lḥala agi id yesenɛet Matoub Lounes deg yifyar-agi :
Leḥkem amesas
S ujenwi n nḥas
I-igezzem i medden tasa…
Cukkeɣ ad yeweḍ wass
Deg a mesden lemwas
Amcum at awweḍ tiyita.
Lḥebs ɣef akka nwala , xas akken yezga-d d aeɛkir ɣef tikli n ugdud ɣer tilelli-ines, yella diɣ d tirget yesmendigen ulawen akken amenuɣ-nsen ɣef lḥerma ad ikamel ɣer zdat…..
Ait Slimane Hamid