Tamedyezt taqbaylit tamensayt

Partager

Tasekla n yal aγref d tanfalit taḥeqqanit n umhaz-is adelsan ; u ma nemmeslay-d γef tsekla taqbaylit tamensayt, ad tt-naf d taεwint tanaslit ideg d-feggḍent aṭas n tregwa, ama d tamedyezt, ama d timucuha, d inzan, neγ d timseɛraq d waṭas n tewsatin-nniḍen, d ayen i yeǧǧan aṭas n yimusnawen, ama d iqbayliyen, ama d iberranniyen ad zzin lwelha-nsen γer tsekla-ya, akken ad d-gemren ayen i d-nnan d wayen i d-ǧǧan yimezwura-nneγ.

Tamedyezt taqbaylit tamensayt d yiwet n tewsit n tsekla timawit i yellan seg zik, d tin i yuγen aḥric ameqqran deg tsekla-ya, ma nesserwes-itt ar tewsatin-nniḍen, seg yimi γer tmeẓẓuγt, seg tasut γer tayeḍ, tezger-d igiman n yiseggasen, idurar d yisafen n yidles-nneγ anasli i yeffkan iẓuran s telqay deg wakal n tmetti-nneγ tamensayt. Tamedyezt taqbaylit tamensayt d tin i yebḍan γef waṭas n tewsatin i nezmer ad nessemgired ilmend n tlata yittewlen : asentel, talγa d tegnit n tmenna (thématique, forme et situation d’énonciation) n yal yiwet seg-sent, d asefru, d taqsiṭ, d acewwiq, d izli, d aḥiḥa, d tibuγarin, d azenzi n lḥenni, d adekker … d tiwsatin i yuγen s tehri deg tmetti-nneγ taqburt, acku yes-sent i yessaweḍ umdan ad d-yini ayen akk i yettḥulfu d wayen akk i yettidir deg tmetti-s, ama d lferḥ, d lqerḥ, d tayri, d inig, d lḥif, d ṭrad …

Ula d amedyaz deg tallit-nni d win i yesεan azal d ameqqran, yeṭṭef aẓayer unnig deg tmetti-s, acku amedyaz mačči kan d win i yessefrayen maca diγen d win i yettwellihen, d win i iferrun timsal mi ara yekker cwal gar yimdanen neγ ger teqbilin, awal-is yettuqader ulac win ara t-yerrẓen, d ayen i d-issebganen s ttbut azal i tesεa tmedyezt deg tmetti taqbaylit taqburt, ladγa ma nebder-d kra n yismawen n yimedyazen yecban Yusef Uqasi, Si Muḥend u Mḥend, Ccix Muḥend u Lḥusin, Lbacir Amellaḥ, Lεerbi At Bejεud, Ḥmed Lemseyyeḥ, Smaεil Azikiw, Sidi Qala, Xliğa Tukrift d waṭas n yimedyazen-nniḍen, d iḥeddaden n wawal i yezzuzren awal-nsen deg yal tamnaḍt n tmurt, xas εeddan yiseggasen segmi ruḥen, maca awal-nsen, mazal-it yettwabdar ar ass-a, tasuta tettaǧǧa-ten-id i tayeḍ, s wakka i nessaweḍ ad ten-id-nsellek send ad ten-yawi waḍu n tatut i d-yettsuḍun s leqseḥ γef tizi n ccfaya.

Tamedyezt taqbaylit d tin i yeqqnen aṭas γer tmetti d umezruy, acku amedyaz deg tallit-is yettawi-d γef wayen akk i iḍerrun deg tmetti, ama d anasayen ama d tidyanin, neγ d tigrawliwin, amedya taqsit n 71 n Smaεil Azikiw, aṭas n yisefra diγen i d-yettawin γef yimenγiyen ger teqbilin, akken diγen tamedyezt tuγal d yiwen n uḥric seg wansayen, imi tettawi-d fell-asen amedya, icewwiqen n uzenzi n lḥenni, tibuγarin, anẓar … Ass-a tamedyezt taqburt d tin i yesεan assaγ usrid d tmedyezt tamirant, acku aṭas n yicennayen i yecnan isefra n zik, am Yidir, Ait Menguellet, Ali Amrane, tarbaεt Abranis, d wiyaḍ …

D tidet, annar n tsekla taqbaylit s umata, ladγa tamedyezt d annar wessiεen nezzeh, maca leqdic d unadi deg unnar-a ixuss, yerna ass-a nettwali aṭas n tewsatin i iruḥen, jlant, imi ulac win i tent-id-igemren, γef waya i yessefk ad nezzi γur-s lwelha-nneγ ugar, akken ad d-nelqeḍ awal i zerεen lejdud-nne&gamma,; imi deg-s tamusni lqayen s wazal-is, tamusni i iselḥen tudert n wass-a d tin n uzekka, akken i as-yenna Ccix Muḥend deg wawal-is: “ Imi taqbaylit tettnawal, temmal tessawal, rray deg-s yettlal, ihi get-as nnuba i wawal », s wakka ad nessiweḍ ad as-nfekk tudert-nniḍen i tmedyezt taqbaylit tamensayt akken ad tt-id-afent tsutwin i d-iteddun.

Larbi Yahioun

Partager