Anwa ur d newwi fell-as awal? D amedeḥ neɣ d amusnaw, d afellaḥ neɣ d win yeɣran, d agellid neɣ d axemas ,d amerkanti neɣ d aẓawali, d lwali neɣ d abudali, d lmumen neɣ d amjaḥ …. Anwa aka ur d newwi fell-as awal ?
Anta tagi ? D tameṭut. Amek akken-nni ? Yakk bɣen-tt umeɛni yakk tagaden-tt ! Ayen akken-nni ? Ahat imi d tala n tudert i tella qqusen-t !
Nnan-d… seg yidis n Adam i d-tefruri . D tidet neɣ d tikerkas, aya Ḥedd ur at -yegzi. Ulayɣer tikli deg yir aḥriq, imi aya ur yelli d tadyant iɣ-yecqan. Nutni nnan-d ayen wallen, ma d nekni tewwid asen-nnini : « i limer mačči d Ḥawa, amek akka ara d llalen yemdanen ? » .
Nnand d netta-t i -iɣuren Adam, yečča iguma deg yir aseklu. Seg imir Rebbi yerfa, ɣer lqeɛ icerwiten-id d -aḍumu. D tidet neɣ d tikerkas aya ḥedd ur at yezgi. Ulayɣer agrireb deg yir agadir , imi tamselt ur telli d tin iɣ- yecqan. Nitni nnan-d ayen ɣilen , nekni tewwid asen-nnini : « limer Ḥawa ur-d tezuɣer Adam ɣer lqaɛa, amek ara ɛamren-t timura s yegduden ? ».
Nnan-d yal argaz yeṣawḍen, tella-as deffir tmeṭut. Wis d tisemɣert neɣ d astehzi, aya-gi ḥedd ur at yezgi. Ulayɣer aḥnunef deg afrasen, imi talluft ur telli d ttin iɣ-yeɛnan. Nutni nnan-d amek isen- id tban, nekni tewwid asen-nnini : « anwa argaz i-ikesben tabɣest n Marie Curie ? ».
Nnan-d d Meryem i d-yeǧǧan Ɛissa, xas akken teqqim d tanubit. Wis d tidet neɣ d tikerkas aya-ggi ḥedd ur at yezgi. Ulayɣer azuɣer deg iɣilifen, imi tanfust-a ur aɣ-d tezgi. Nutni nnan-d ayen si umnen, nekni tewwid asen- nnini : « ɣer tayamet, yal-mmi-s d nnbi ».
Nnand trad n « troie », sebba- ines d Hélene. Tewwi ddnub n Achile, terna win Hector, ur t -yezgil win Ajax. Wis d ceḥna neɣ d timuhbelt, aya-ggi ḥedd ur at yezgi. Ulayɣer anadi ɣef iẓuran n tagut, taqṣit-a ur aɣ tehwi. Nutni nnan-d ayen slan, nekni tewwid asen -nnini : « limer ur telli Helene i tanfust ma ad teflali ? ».
Nnan- d d Penolope i –yerran Ulysse d amjaḥ , s sebba-s netta-t yenɣa acḥal d agellid . Wis d neqma neɣ d tismin aya-ggi ḥedd ur at yezgi. Ulayɣer teyrza ɣef agris, tiqulhatin d zyada n uɣilif . Nutni nnan-d ayen bɣan , nekni tewwid asen- nnini : « limer mačči d Penélope, Ulysse, axxam-is amek ara t-id yemekti? »
Nnan-d ceḥn-as tewɛer, aḥlil win iḥuza ssem-is. Nnan-d zzin-is d lɛar, ilaq lqid i yixef-is. Nnan-d lexeẓra- s d timɣeraqt, aḥlil d win ɣef ters tamuɣli-s. Nnan-d Ljennet ddew uḍar-is, aḥlil n win yeɣunza ugerz-is.
Nnan-d yettjegiḥ lqed-is, d aɣumu i d-leslak-is. Nnan-d cchada-s txus,aḥlil n win yumnen lehḍur-is. Nnan-d iles-is d msebɛa tisuqas, aḥlil n win terra ger wallen-is. Nnan-d tettɣuru ur tettbudu, ul-ines d temda n nḥas. Nnan-d ma telli-d – di leḥsab-is,am alqaf yis-k ad tedhu..
Nitni nnan-d, i timurṣad haggen tiɣerɣert. Nekni ,ɣer tiwizi uzulal, nedda nɛerek deg yir arekti. Ur nfaq negren urtan, tiẓegwa qlen-t d ṣḥari. Tidet imi neɣunza ṣṣif-as….ahat d tameṭut is- yeggen lemri .
I tilawin n umaḍal meṛṛa
Ticki
Ticki ẓeqfen-t tliwa
Ticki aɣurar yuɣ leqrar
Ticki di tekkaw tira
Yuɣal wawal d -asafer
Ticki lebɣi ur t-nuffa
Inejla yecba aɛeṭar
D -ṣṣut-im iyi-seḥlen
Ileqeḥ deg-i asirem
Ticki di-i-iceweq leḥzen
Lferḥ asen yenuɣna
Ticki tecmet tuɣ amkan
Tahuskayt ur d -tegri ara
Ticki ussan ccgen i zzman
Yissen i tenxar lehna
D tamuɣli-m iyi seḥlen
Tleqem deg-i asirem
Ticki di teqfar tafat
Yewεar ubrid i- walli
Ticki d-aɣ terzag tudert
Ɣer lmut wuɣur nettεani
Ticki di teẓay teswaεt
Ɣef tayeḍ i nettnadi
D awal-im iyi seḥlen
Ileqem deg-i asirem
Ticki di yestufa ccwal
Yerra kulci d aɣilif
Teεabga ticki iɣ tmal
Tebpɣa aɣ tezuɣar ɣer rrif
Ticki di-aɣ yeṭṭef lḥal
Neεwaq nuɣal nettiẓif
D-azuzen-im iyi seḥlen
Ileqem deg-i asirem
Ticki id-aɣ teddel tatut
Terra zerb i temẓi nneɣ
Ticki d- iɣ tesbur tagut
Ur nefri d -yiman-nneɣ
Ticki di yexmet ṣṣut
Yezqef ɣef yils-awen-nneɣ
D- ccna -inem iyi seḥlen
Ileqem deg-i asirem
Ay asirem n-usirem
A tin ilaqḥen tudert
A tin si necrew lhem
A telqaq yenɣan taɣert
A cbaḥa iḍebεen udem
Yeran legaɣet taεfart
D tayri-inem id iyi mlen
Abrid yettawin s-amdan
Ait slimane hamid