Tanina : Taqbaylit iwakken ad tidir, teḥwaǧ wid ara tt-yessidiren

Partager

Di tazwara, anṣuf s Taninna ɣer uɣmis n Yimaziɣen, ini-d i yimeɣriyen-nneɣ anta i d Taninna ?

Azul fell-ak a Hamid, azul akk ɣef yimeɣriyen n uɣmis n Yimaziɣen. 

Taninna d tacennayt taqbaylit ixeddmen lfen atrar. Luleɣ di Paris azal n 35 n yiseggasen aya. Nezmer a d-nini dakken d amennuɣ ɣef teqbaylit d timeɣnest  iyi-d-yewwin ɣer ccna.

Imi akken lliɣ qqareɣ di tesdawit, tella dinna yiwet n tidukla isem-is « TIKLI » ideg ttekkiɣ uqbel ara uɣaleɣ d taselwayt-ines kra iseggasen akken. Deg wakud-nni, aṭas i lemḍeɣ ɣef yidles-nneɣ akked tutlayt taqbaylit. Daymi kecmeɣ ɣer Inalco n Paris (tasdawit n teqbaylit) iwakken ad issineɣ ugar taqbaylit. Ciṭuḥ ciṭuh, ufiɣ-d iman-iw ttaruɣ s teqbaylit, bdiɣ xeddmeɣ tizlatin. Imir sεiɣ 19 n yisegassen. Maca lliɣ ttaruɣ s tefransist aṭas n yisegassen uqbel. Ttarruɣ tamedyazt segmi lliɣ qqareɣ di « le collège ». Ḥemmleɣ tira si zik-iw. 

Deg uḥric  n ccna, ɣuri 3 iḍebsiyen i d-yeffɣen di 97 (tamaziɣt), 2004 (7ème ciel) d 2012 (océan d’émotions/ilel iḥulfan). Akka imira  ttheggiɣ aḍebsi wis rebɛa. Ttaruɣ diɣen tizlatin i icennayen imaynuten.

Deg ubrid n tira, la ttheggiɣ diɣen iwaken ad d-ssufeɣeɣ ammud  n yisefra, s tefransist i tazwara maca ad ilin wiyaḍ ara ten-id-itebɛen s teqbaylit. 

Amuli n tefsut n tmanyin akked tefsut taberkant ḥeḍru-ten-id, s wacu tettḥulfu Tanina mgal sin yimuliyen-agi ?

Akken walaɣ nekk, ur yelli Uqbayli neɣ taqbaylit iṭṭfen di tjaddit d yidles-ines ur neḥzin mi ara d-yaweḍ 20 di yebrir. Tafsut n 80, ulac ameɣnas ur d-nettmektay ara amulli-a. Nezmer ad d-nini dakken imectaḥ-agi, ideg i nella (di yebrir 80 mazal ur sɛiɣ ara 4 n yiseggasen), ɣef tefsut n 80 i tbedd tnegmit (revendication) tadelsant nneɣ. 

Tafsut taberkant tufa-aɣ-id d irgazen d tlawin, s nekni yellan d igerdan di tallit n 80. Di 2001, ilmeẓyen d telmeẓyin, irgazen d tlawin, imɣaren d temɣarin, agdud aqbayli i meṛṛa iffeɣ-d ar ubrid. Nesdukkel akk iɣallen. Ula d wid yellan akk-in i ugaraw xedmen ayen iwumi zemren. Uzlen idammen, jerḥent taswin, ukin wallaɣen i lebda…

Ɣef wakken tettwaliḍ , amek i d liḥala n yidles-nneɣ ass-agi ? Acu n sebba i aɣ-yeǧǧan negguma ad as- neg leqrar i wayla-nneɣ ?

Tamuɣli-iw nekk, izmer txuss, izmer ɣelḍeɣ diɣen, d acu kan idles-nneɣ si zzman aqdim, d tameṭṭut i t-irefden, d nettat i t-id-yewwin armi d tallit deg i nella, gar tmucuha, isefra iqbuṛen, tibuɣarin d wayen akk yeɛnan taqbaylit. Ɣur-s i d-qqimen wazalen iɣef tbedd tmetti-neɣ ara ass-a. 

Maca, nbeddel akud, tura, tamurt n leqbayel ur teddir ara nettat d yiman-is kan. Internet d tilibizyu llin-aɣ-id tibbura d ṭṭwiqan i yidles n yigduden wiyaḍ. Taẓuri d tutlayin tiberraniyin kecment-d ar tudrin. Nenwa dakken taqbaylit ur aɣ-tettruḥ ara. Neɣleḍ aṭas, acku ma nkemmel akka, ad aɣ-tenser ur nettfiq. Mačči am zik am tura, ayen deg i nxuss aṭas, d tira. Lemmer nettaru taqbaylit-agi, ur nettaweḍ ara ɣer da( liḥala-agi). Idles-nneɣ yuɣal ɣer rrif. Mačči kan idles, ula d tutlayt. Lemmer  i d-netterra idlisen n tekti  (pensée universelle) ɣer teqbaylit, ad d-naf dakken ula d nekni, idles-nneɣ isɛa tidmi lqayen.

L’UNESCO tessufeɣ-d yiwen unadi anda i d-tessefhem dakken azgen n tutlayin ur nesɛi ara tira  ad ttwattunt uqbel taggara n lqern. 

Ccna amḥaddi aqbayli yerra aḍar tineggura- agi, amek ara d- tesfehmeḍ annect-a ? Aɛni dayen aɣref –nneɣ ur yeḥwaǧ ara udem-agi n ccna ?

Dagi diɣen, ad d-fkeɣ tamuɣli-w kan. Ur cukkeɣ ara yerra aḍar ccna amḥadi,  mazal neḥwaj udem-agi di tezlit taqbaylit. Ayen ixulfen d yiseggasen n 80, d tizrigin. Ulac tizrigin yettɛawanen inaẓuren-agi. Kullec yuɣal d aṣurdi. Ayen ileḥḥun ad t-id-nessufeɣ, ayen ur nleḥḥu ara, fiḥel akk ad neɛteb fell-as. Qlil-it wid ixeddmen s wul. 

Aṭas n yimedyazen akked yimyura i la yettarun s teqbaylit tineggura- agi, wwin-d amaynut deg wudem n tira akked tmedyazt , amek i aɣ- ilaq akken tasekla-agi tatrart ad taf abrid ɣer yimeɣriyen… ayen ɣer tura ulac tizrigin i ibegsen akken ad ɛebint tira -agi ?

Dayen yessefraḥen aṭas mi ara  nwali ayen akk i d-ittefɣen. D acu kan, qlil-it wid ilemden ad arun, yerna  snen ad ɣren taqbaylit. Tegra-d tsekla-agi tatrart gar “yimusnawen” n tutlayt, isdawiyen d yimeɣnasen. 

Akken walleɣ nekk, ilaq ad nettaru taqbaylit yal ass, mačči kkan tamedyazt neɣ idlisen, mačči kkan wid iɣran, neɣ iqeddcen i teqbaylit. 

Internet d anu n tmusni. Xas akka ulac ttawilat nniḍen neɣ iɣerbazen iwakken ad ilmed ugdud (imeqranen) tira n teqbaylit, maca nezmer ad niḥfid ad tt-naru s ttawil n Internet (amedya di Facebook) ladɣa mi tekcem tmaziɣt ar Windows 8. 

Lemmer nufi diɣen, tlaq-aɣ tsekla tafessast (mačči kan idlisen n tusna) s teqbaylit : amedya, idlisen i yigerdan, tanawalt, ungalen i yilmeẓyen atg.

 Ma dayen yeɛnan tizrigin, aẓawan d tsekla, yiwet tyita i ten-inɣan… 

Yeqqar kateb Yasin : tameṭṭut yettarun tuklal azal-is n ureɣ.. amek i am-d-tban liḥala n tmeṭṭut di tmurt n leqbayel ? Acu n wuguren i tettmagar deg ubrid-is ɣer timunent-ines ? 

Akken d-nniɣ seglin, tameṭṭut taqbaylit d asalas n tmetti-nneɣ. D nettat i iḥurben ɣef tutlayt am wakken tḥureb ɣef tarwa-s, d nettat i as-yefkan amezruy i yidles, teḥrez-it. Tameṭṭut tuklal tajmilt n ssaḥ. Mačči tajmilt n yiwen wass i useggas. Tuklal ad tekseb azref-is am wakken  i t-yekseb urgaz diɣen. Nebɣa tameṭṭut ad tili d tameṭṭut di tmetti, d azgen n ugdud ayenni. Tettekki deg usnerni akked  lebni n tmetti s timad-is mačči mi tt-ḥwaǧen ad as-d-ssiwlen di tegrawliwin, mi terked tegnit ad tt-rren ɣer rrif. Tameṭṭut tennuɣ, tettwet, yettwaḥkem fell-as am nettat am urgaz, ihi timetti bennun-tt yirgazen d tlawin, izerfan yesɛa urgaz ilaq ad ten-tesɛu tmeṭṭut.

* Awal n Taninna i yinaẓuren iqbayliyen…..

  Ilaq-aɣ ad d-nessufeɣ aṭas, ad d-nesnulfu aṭas, iwaken ad nkemmel abrid id-neǧren yimezwura. Taqbaylit iwaken ad tidir, teḥwaǧ wid ara tt-yessidiren.

  Yesteqsa-tt : 

Ait Slimane Hamida

Partager