Mačči d asxerbubec, d inumak !

Partager

Tameṭṭut tamaziɣt s umata, d tin yenεattaben, iḥeznen, yettrun aṭas, tesεedda miyaf n lqeṭran d lḥentit imi seg tɣeṛma ibeεden akud yedda-yas di nneqma, zzin-d ɣur-s iɣeṛfan-nniḍen iḥeqren tarwa-s, seg Ṛuman ɣer ifiniqiyen, seg Waεṛaben ɣer ifṛansisen, maca ɣas akken ur tebra i ṭṭbel deg aman, d tabeɣɣast. Dihya d Lalla Fama nsumer d tinagiyin ɣef waya. Sebbṛent yerna qeddcent zdat n teɣzi n leqṛun. Tameṭṭut tamaziɣt tufa-d swayes ara tessefsusi ul-is d swayes ara teḥrez ayla-s d tɣara n tmeddurt-is. Ayen akken tufa mačči tufa-t lamaεna tufa-t-id, acku d nettat i ten-id-yesnulfan, wigi qqaṛen-asen : ansayen d lawayed. 

Gar ineggura-ya i d-bedreɣ aṭas ay yellan, ma nemmeslay-d ɣef usendi d wayen txemmem mi teğğa taxsayt temɣur deg tebḥirt-is, tekkes-itt-d tenqeṛ-itt amek ara tesεu amxuj neɣ lfaṛeɣ daxel-is, tunef-as tettɣaṛa almi tuɣal thegga ad as-tessendu iɣi. S gar wansayen-a daɣen yella lebni n yiqennucen, ansay-a seg wid deg teccenṭuṭṭef tmeṭṭut tazwawt d tmaziɣt s umata, d win yesεan iswi d sser i yiman-is. Tameṭṭut tazwawt txemmem deg acu ara tessečč tarwa-s? Acḥal tḥebbeṛ akken tufa ideqqi (akal immugen i lebni). Tewwi-t-id s axxam tebna-yed tayyint (taccuyt) d taxezzalt (taṛbut) deg anda ara ad tessew ad tesres tagella, tebna-d tasebbalt deg anda ara ad tagem aman seg tala, tebna-yed akufi anda ara ad txemmel tigellayin i tegrest, atg… Atg… 

Deg ayen i d-tbennu tessunuɣ-d izamulen, d rrqem. Win ara ten-yeẓren i  tikkelt tamenzut ad iɣil d asxerbubec, maca mara yesteqsi tameṭṭut tazwawt ad yeldi imi-s. Acku izamulen-nni d inumak, lan azal, « yal azamul  yesεa azal » wagi d azwel n yiwen n  wedlis i d-yessufeɣ gma-tneɣ Brahimi Lxiyyer s tedrimt n Tidukkla tadelsant Adrar n Fad. Deg-s ad naf, ɣas ma ahat mačči kullec lamaεna aṭas seg izamulen d lmaεna-nsen ay ttuɣ deg ubrid n tatut. Yenced timɣaṛin n Ayt-Smaεel, yuzzel, yesteqsa, iḥebber, almi i d-yemger ddeqs n tiririyin dɣa ixdem-it-d d adlis ara yeqqimen i tsutiwin i d-iteddun

Ad naru ɣef kra n yizamulen d yinumak-nsen : azamul n « Tasbult » yeskanay-d tikwal tudert tikwal lmut, « tisist » d azamul i d-yesskanayen belli tafukt tẓeṭ  lexyuḍ-is am tisist, daɣen d azamul n tewtemt,  n tudert, n ssbeṛ, yerna yesmektay-d aẓeṭṭa d  lebni  d tikli ɣef zdat. « aseklu » seg zik ɣur imaziɣen d azamul n tudert d tumert d tarwa daɣen, yeskanay-d talemmast n ddunit d wanda iɣer cudden  yimdanen, tiɣawsiwin d yiẓiɣren. « afḍis » wayi yeskanay ṣṣut-is i win n rreεḍ i d-yettawin ageffur swayes igemmu ugama, daɣen yeskanay-d tazmert tagamant akked tin n usnulfu. « lbabuṛ » d azamul n yilel d waman, s tzemmar-is akked tissin-is  imi  d aqbuṛ. « agṭiṭ » d azamul n wassaɣ gar yigenni n tmurt, i d-yesmektayen talliyin d wannect tedder ddunit. « azrem s wayyuren» azamul-a anamek-is d 12 n wayyuren n useggas,  imi azrem yettbeddil taglimt, akken ula d aseggas, yal mara ibeddel, d asirem ad d-yawi lxir ladɣa n wakal, akked umaynut yessefṛaḥen. « tizizwit » teskanay-d tarwa s waṭas, tamemt-is d azamul n telqey d tiɣentert (rrbeḥ), telqeq ay yellan amenzay n usseεceṛ, n tudert. Daɣen yesmektay-d tagella akked tmussni yeffren. « tazemmurt » ula d isem « tazmert » yekka-d seg-s, azamul-a yeskanay-d tudert,  ssbeṛ, akked tzemmar, maca mačči tizemmar yetthuddun, tid iḥerrzen, acku tazemmurt tres. « tazermamut » d azamul n wayen yettilin deg uxxam mebla amahi ɣef tudert, d  wayen yettḥuddun seg cceṛ. « ayyur » d azamul i d-yeskanayen tafat, yessawalen i lğenna.

Wiyi d kra kan seg yizamulen ay tesrusuy tmeṭṭut tamazirt deg iqennucen, d taɣara swayes i d-teqqaṛ « aql-i da, lliɣ, ttxemmimeɣ, ur fennuɣ ara ».

M’henni Khalifa

Partager