Taos Amrouche : Gar tira d cna

Partager

Tedder, teḥka, tura, tecna, Marguerite Taos Amrouche, tlul di Tunes, deg useggas n 1913.  Aseggas-a yezzem lqern,ɣef tlalit-is. Taos tekker-ed deg yiwet n twacult taqbaylit, deg Iɣil Ali, di  lwilaya n Bgayet. Tawacult n yemyura d tmusni. Yemma-s n Taos d tin yuran ungal ” Histoire de ma vie” 1968,  agzul n tudert n tmeṭṭut taqbaylit,  Faḍma Nat Mensour (1882-1967), ilemden deg yiwen uɣerbaz (école) n teqcicin yellan ger imezwura yeldin tiwwura-nsen di Lezzayer. Marie Louise Taos, ula d nettat, tewwi-d yid-es azar-agi n tira. D nettat i d tamyarut, tamenzut, taqbaylit, ineǧren asalu i temyura nniḍen id tt-id-iḍefren deffir-es.  Tenǧer-it-id s wungal umu tsemma « Jacinthe noire” 1947. Weltma-s  n Jean Amrouche, teswa-d deg ssin idelsan ( cultures), aqbayli d ufransi. Taos Amrouche tella  tettxalaḍ imyura imeqranen n tmura-nniḍen, ladɣa wid n Fransa, gar-asen André Gide d Jean Giono. D wid ukkud tella tettbeddil tiktiwin deg uḥric yeɛnan tira. Deg wungalen (roman)tura, Taos tsers-ed deg-sen amur ameqran deg wayen tɛac di tudert-is n yall ass. Ladɣa ayen icudden  ɣer lyerba, tinna tt-isbeɛden ɣef wanda i d-lul, ɣef tamurt-is, Lezzayer. Deg idlisen-is, tewwi-d awal ɣef waṭas isental-nniḍen ( sujets), tayri, tagmatt, temzi, ansayen d leɛwayed,  tudert izzayriyen di timetti (la société) yellan tettwarez s snasel umnekcem arumi,…Maca win umu tefka azal d ameqran, win tesqerdec s telqey, win ɣef ayeg  tesseɣzef awal, d win yeɛnan tameṭṭut. Tameṭṭut yellan tettwakbel s leɛwayed n tmetti. Tameṭṭut ur nezmir ara ad d-niq zdat iɛeggalen n twacult xas akken d izerfan-is i yettwaɛefsen. Tameṭṭut daɣen ur nezmir ara ad d-ehder  ɣef  iḥulfuyen-is, lebɣi-s, …Iswi-s (son but) d aseɣli n uzaglu yuɣalen ɣef tlawin yettwaḥeqren . 

S tebɣest , Taos Amrouche terfed  imru akken ad d-eslek isefra, inzan d tmucuha,  yettawin ttarran ger imawen n yemdanen, deg tittin, acku, melba ma nesmekta-d d akken  tasekla n Tefriqt ugafa tella d timawit (orale), maci d tirawit (écrite). 

S taɣect-is qessiḥen am lbeq, tecna, tessaweḍ, ɣer tmezzaɣ n wid ur nessin ad n-ɣer, ayen tettxemmim, ayen ilaq ad slen. Di ccna, tufa d yiwen webrid yettawin qbala ɣer umezzuɣ n yemɣaren, ilmezyen d imecṭaḥ. Deg useggas n 1939, tebda tgemmer-ed, sya wesya, icewwiqen n leqbayel. Wid terna ɣer wid is-d-eǧǧa yemma-s yakan.

Taos teqdec daɣen ula di radio. Tebda di Tunes 1942. Deg useggas n 1944, tuɣal-ed ɣer Lezzayer anda tkemmel ahil-is deg tɣamsa. Tewwi abrid-is di tira, cna, taɣamsa  ar almi yewweḍ lmijal-is deg 1976. Tettwamḍel di Fransa (Paris).

  Zenia T. 

Partager