Ddayxa (tullist 12)

Partager

Aɣbel-is deg tidet d Akli ugar n wanzaren-is. Tebɣa ad tt-id-yaf akken i tettargu iman-is tella, deg wudem mačči d tacriḥt-nni n uksum yeččan akk aqadum-is maca kra n tanzarin yeqmumsen, yeddan akken i ilaq d yigman-nniḍen. S ṣṣifa am ta tezmer ad tekki s uzday n lqedd deg temsizzelt n tullas icebḥen; arraz amezwaru yiwet ur s-tettekkes. Dayen tegzem-itt deg rray, tuɣalin ɣer deffir ulac. Ula d yemma-s taɛzizt i tt-id-isɛan ur tt-tgir ara deg lbaḍna-s. Tṣubb snat n tikkal ɣer Bgayet twala-d yiwen n umazzag n tesnajya n ucelleḥ akken ad d-yedhu d wanzaren-is. Tikkelt tamezwarut d lehdur i s-yehder ddaqqes, yefka-as-d kra n yiseqsiyen bḥal: Ma yella s lebɣi-s ara texdem tamhelt-a? Ma ur tneddem ara? Ma yella ad teqbel ṣṣifa-nniḍen? Ɣer taggara n temlilit-nsen yenna-as: “Ccɣel-a d ayen isehlen maḍi”. Yefka-as-d umsuji asihar i wass n umhad n yimalas aneggaru n wayyur n yulyu.Ddayxa theyya-d iman-is aṭas aya. Taswiɛt i tefren teɣli-d deg yimuras n unebdu acku d taɣezzfant, tezmer ad texdem amayendin n lecɣal yerna ad ten-tfakk akk. Nettat ala yiwen n ccɣel i d-tger deg uqerruy-is, icɣeb-itt, yehma-tt, yerwi-tt, yessufeɣ-as leɛqel, ala fell-as i tettxemmim: tamhelt n wanzaren-is. 29 yulyu d ass n tidet, yugar ass n tlalit-is deg ccan, mačči aṭas n wakud i s-d-iggran ad d-yaweḍ. Ddayxa ikcem-itt yiwen n lḥir ur tezmir ad d-tessefhem acku urǧin tbeddel anzaren-is. Teḍra yid-s am wakken ɣaḍen-tt cwiṭ. Tewwi-d abrid yid-sen ugar n tlatin n yiseggasen. D tamuɣli n tmetti i d ssebba n waṭas n tlufa wanag nettat tennum-iten. Maca mi ad d-temmekti ayen i s-d-uǧǧwen n wurfan d timuɣbent, tenna: “Hdak! Anef-asen ad sahlen ur ten-ttwaliɣ ara sdat-i mi ara ṭilleɣ lemri. Anef-asen ad nfun seg wudem i iyi-irran d lemɛayrat ur d-ssasiɣ s lecɣal-iw, wanag tidak stahleɣ-tent. Ass n 27 n wayyur yulyu tenna i yemma-s ad truḥ ad tesɛeddi kra n wussan n yimuras ɣer tmeddakelt-is Zwina, tin akken yeɣran yid-s deg tesdawit. Akka i teskiddib i yemma-s assen akken i teqqar deg tesdawit, tettzuxxu-as ɣur-s aṭas n tmeddukal. Nettat meskint ulac ɣur-s ulamma d yiwet ad s-teḥku leɣbayen-is. Tikkelt-a diɣen teskaddeb ɣef yemma-s, mačči ɣer tmeddakelt-is ur nelli wuɣur ara truḥ maca ɣer yiwen n sbiṭar amecṭuḥ iwimi qqaren “Asirem” anda ara texdem tamhelt n ucelleḥ n wanzaren-is.

Malek Houd

Partager