Tameṭṭut taqbaylit si zik i d-terra s lexbar i wazal n téẓri, yecban ccna γas akken di lawan-nni di yal timetti d lεib ad tecnu tmeṭṭut maca taqbaylit teẓra ayagi d ayen zeddigen, γef waya tugi ad tesgugmen, ayen tt-iqerḥen neγ tt-iceγben tessuffeγ-it-id, tenna-d awal-is, imdanen slan-as.
Tilawin tiqbayliyin wtent s wayen sεant di tezmert-nsent almi d-sbanent ccna n teqbaylit, gant-as amḍiq ger cnawi n umaḍal. Γas akken weεrit wuguren d-ttmagarent, imi di tmetti-nneγ d lεib neγ d lεar akken a d-tessuffeγ ula d awal deg yimawen-nsent maca nutenti bnant fell-asen. Tameṭṭut taqbaylit s tegzi-ines teṣṣaweḍ ad teg amgired ger wid tt-yettcebbiḥen d wid tt-yettcemmiten, teḥṣa d akken imdanen-agi yesfuğğuγen d-yesnulfuyen ayen ur tesεi ara d wid mi tγab tmusni deg wallaγ-nsen, d wid ur nẓri ara azal n tẓuri, γef waya tra ad tmuqel γer widenni yesεan deg wallaγ-nsen tikta yeččuren d sser, wid yettaẓen γer zdat. Ihi tameṭṭut terẓa asalu s timmad-is, tewweḍ γer yeswi-s.
Deg useggas 1950 almi d 1960 yeḍra-d ubeddel di liḥala n ccna n tmeṭṭut taqbaylit, abeddel-agi ur d-yelli ara kan akka, yella-d s umennuγ. Amennuγ-nsent d win yettkemmilen, tasuta tessakay tayeḍ, tasuta tettak i tayeḍ. Ass mi d-ufrarent kra n tlawin yesεan azal meqren, tid yerẓan leqyud, tid yesnernan ccna n teqbaylit, ger-asent a d-naf Ṭawes Σamruc, Ḥnifa, Bahya Fareḥ, Crifa, Ğamila, Urida, melba ma nettu lla Yamina … atg, ticennayin-agi ssulint tuγac-nsent, yeffeγ ṣṣut-nsent, slan-asent-id di yal tama, snarnant di ccna aqbayli armi d-yufrar ger wiyiḍ. Ticennayin-agi cnant γef yir tudert qessiḥen, γef tizzeγzeγt, γef beṭṭu n tasa, yir zwağ, yir zher, lγerba, tayri … atg. Isental-agi ugment-ten-id di tudert-nsent yal ass, ssenfalint-d ayen bγant d wayen sarament, bγant ad cbunt tilawin n tmura umalu deg yizerfan d ttawilat n tudert, bγant ad rren tilisa i lbaṭel tent-yerẓan, ksent ddel γef yiraw-nsent, γas akken tuεer tegnitt fell-asent maca ṭṭfent di nnif-nsent , fkant-d amedya yelhan s s wudem zeddigen, ksent akukru i tid yugaden annar-agi n ccna, llant d tiqendert i tikli deg ubrid ubeddel d usnerni.
Aseggas yesseḍfer-d wayeḍ, almi i d-newweḍ γer iseggasen n tagara n 60 d beddu n 70, tlul-d tsuta nniḍen n ccna n tlawin, ttkemmilent deg ubrid d-nejrent tmezwura, cennunt ula d nutenti γef yal isental icudden γer tudert n yal ass. Ccna n tlawin n leqbayel wessεit, iẓuran-is reḥḥan di lqaεa, yiwen ur yezmir a ten-yeqle&epsilon,; sbanent-d iman-nsent s wudem igerzen ger-asent a d-naf Anisa, Lğida tamecṭuḥt, Nuwara,… atg.
Di tagara n iseggasen 70 bedu iseggasen n 80 yegla-d s waṭas n umaynut d waṭas n tγawsiwin ama di ccna ama deg wayen nniḍen. Di tallit-agi tella-d tnekra n yelmeẓyen iqbayliyen ama d tilawin ama d irgazen, faqen-d s maḥyaf ttidiren deg wayen yeεnan tutlayt, dγa s wudem n ccna sutren izerfan-nsen, deg waya ufrarent-d kra n tcennayin s usentel n ccna amḥadi gar-asent Mlika Dumran, Tarbaεt n Ğurğura, .. atg deg iseggasen n 80 γer ass-a, asalu yerreẓ, acḥal d tacennayt d- yeffγen acḥal d tacennayt d-yufraren di yal ṣṣenf n ccna, ama d amḥadi ama d tayri ama d ccna n tmeγriwin d wayen nniḍen.
Ger tcennayin-agi mera aṭas i tewwi tmettant, amedya Ḥnifa i yuklalen tajmilt tewwi-tt tmettant ass n 23 dujenber 1981.
Ḥnifa 32 iseggasen γer wass-a.
Isem-is aḥeqqani Iγil Larbεa Zubida, tlul ass n 4 yebrir aseggas 1924 di taddart n Iγil Mhenni di tama n Uzeffun, lwilaya n Tizi Wezu. Deg useggas 1939 tezweo d yiwen umzenzi n tmurt-nsen d amdakkel n baba-s maca 6 waguren kan mbaεd, terwel-d, tuγal-d s axxam n yimawlan-is. Tεawed tezweğ tikkelt nniḍen maca am zwağ-nni amezwaru aseggas kan tgureb-d tuγal-d γer yimawlan-is, tikkelt-agi s teqcict i d-terna d taεekkemt i yiri-s, Ḥnifa teqḍaε layas, tḥuza-tt tyita n ufcal di zwağ-is.
S ṣṣut ḥlawen tekseb, imdanen s-d-yezzin welhen-tt ar ccna. Deg useggas 1951 tekcem annar n ccna, s lemεawna n Ccix Nurdin, deg useggas 1952 imsefliden slan i tezlatin-is timenza di radyu anda tella tettenneḍ, kra n waguren kan truḥ ar Salombier (Lzzayer tamanaγt) anda tettidir nettat d Crifa tacennay tameqrant.
Deg useggas 1953 teswsuffeγ-d kraḍ n tesfifin timenza-ines, γer tezrigin Pathé Marconi ideg tella tezlitt “ Allah ya Rebbi ferreğ ”. Deg iseggasen n 1956 ar 1957 tuka di tarbaεt n ccna n tlawin di radyu RTF, di lawan-nni yakan tcennu daγen di radyu n Lzzayer ( E.L.A.K ), d Muḥamed Igerbucen i yellan d amsuddes.
Deg useggas 1957 tjerreb iman-is i tikkelt tis kraḍ di zwağ maca ayagi iruḥ ḍaye&epsilon,; tennebra-d, dinna kan dγa teğğa tamurt n Lzzayer, tunag γer tmurt n Fransa, paris anda teqqim sin iseggasen. Deg useggas 1959 tecna d Kamal Ḥemmadi tizlitt “ yid-m yid-m” d-ssuffγen γer tezrigin Teppaz, imiren dγa i texdem timeγriwin n ccna di leqhawi n imaziγen, nettat d Bahya Fareḥ, Ṭaleb Rabaḥ, …. D wiyiḍ nniḍen .
Mbaεd timunent, deg useggas n 1962 tuγal-d Ḥnifa γer Tmurt, di tmaneγt n Lzzayer tkemmel abrid-is di ccna, tefka akk tazmert-is akken a texdem ayen zeddigen, tessenfali-d afrayen-is, urfan-is d lḥif akk tt-iḥuzan di tezlatin-is, almi d aseggas 1975 tuγal tunag γer tmurt n Fransa anda terna tesnefli aswir-is di ccna, terna tekcem γer ssinima, imi turar nettat d ccix Nurdin deg usaru “ Iserdyan n yiṭṭj ”. Tikkelt taneggarut ideg d-tεedda zdat uzayez d ass 2 unbir 1978 di la Metualité n Lpari.
Ḥnifa d timkkarḍit n ccna d teqbaylit, imi tesεa azal n 200 tezlatin yettwaskelsen deg yiḍebsiyen, azal n 64 tezltin tessekles-itent di RTA. Tizlatin swayes d-tufrar “ Aḥaq sidi Σic” texdem yakk d tarbaεt imusiqariyen n Misum, “A Muḥamed, Amuḥamed slat a Rsul Allah” , “ A zzher-iw anda tenziḍ», “ Ya sidi Σebd Reḥman” , “ Mačči d leγna ay ttγenniγ», “ D rray-iw” …atg.
Temmut ass n ahad ( larbεa ) 23 dujenber 1981 di sbiṭar n temdint n Lpari, agur mbaεd t-ttwanṭel di tmenṭelt El Σalya di tmaneγt n Lzzayer .
Ger tezlatin-is :
Mačči D leγna ay ttγenniγ
Aqli-yin deg lγerba
Nnan-as medden tenfa
Teḍra yid-i am ṭṭir llil
Ttbaddadeγ γef tewwura
Γef tmeεzuzt n yemma
Fell-as rwiγ lemḥani
Mačči d leγna ay ttγenniγ
D ayen i iεeddan fell-i
Wwiγ-d yelli d tamecṭuḥt
Terwa yid-i lemḥani
Aqli-yin deg lγerba
Nann-as madden temmut
Teḍra yid-i am tsekkurt
Ttnadiγ tawwurt tawwurt
Γef tmeεzuzt n yemma
Fell-as ur ğğiγ tamurt
Aqli-yin di lmeḥna i yi-fuqen
D lmut ḥaqiqen
Tεelmeḍ allah tettwaliḍ
Tasa d wefwad-iw ḥerqen
Ar daxel i ten-tuγen
Laεqel isewweq
Nek iwumi tt-iga rray-iw
I Rebbi i yi-d-ixelqen
Wwiγ-d lemḥayen
Yenna-d ad cbuγ tizyiwin-iw
Aqli-yin deg lγerba
Nnan-as lexbar-is ur d-yettbin
Teḍra yid-i am ṭṭir n lqefṣ
Yettbaddaden γef tγaltin
Γef tmeεzuzt n yemma
fell-as kecmeγ timdinin
Islam Bessaci