Imac Ɛmar ilul deg wass n 07 yulyu 1895, deg taddart n At Mesbaḥ i d-yezgan deg At Dwala deg temnaḍt n Tizi Wezzu. Baba-s qqaren-as Ɛli, yemma-s Tasaɛdit n Tgemmunt ukerruc.Yesɛa 06 n wayetma-s d yessetma-s: Muḥamed, Waɛli, Mezyan, Ǧuher, Faḍma, Saɛdiya mi temmut yemma-s, baba-s iɛawed zzwaǧ, yuɣ Gulan Faḍma yesɛa yid-s aqcic isem-is Bujemɛa. Tawacult-is d tin ixeddmen tafellaḥt, baba-s ixeddem akal-is s yes-s i d-yesker araw-is.
Imac ɛmer d ameɣnas yefkan ayen yesɛa i tmurt n Lezzayer, yedder deg tegnatin i weɛren acku iɛedda-d ɣef ṭṭiq, yessen d acu i d llaẓ, laɛra, maca anect-a ur t-yerẓi ara, yeṭṭef deg nnif-is, iḥureb lbaṭel, yedder aṭas deg lɣerba, ixuleḍ aṭas d ayen is-yefkan tarmit akked tmussni. Annect-a yeǧǧa-t ad yekcem ɣer wannar n tsertit, ad yennaɣ ɣef yizerfan n ugdud azzayri. Imac Ɛmer seg wid ikecmen ɣer uɣerbaz deg useggas n 1903, ɣas akken ur yesɛi ara aswir meqqren deg leqraya, maca s tḥarci-s yufrar-d gar tezyiwin-is, yessen ad yaru ad yemmeslay s tutlayt n tefransist.
Tudert qessiḥen i tettidir twacult-is teǧǧa-t ad yinig ɣer tmurt n Fransa send ṭṭraḍ agraɣlan amezwaru, yunag akken ad iɛiwen tawacult-is.
Asmi yewweḍ ɣer tmurt n Fransa yemmuger-d aṭas n wuguren, maca ur sawḍen ara ad terẓen, yexdem deg waṭas n yimukan deg twetlin yuɛren, am Lminat n (pas de calais), ixeddim-is deg yal amkan yeǧǧa-t ad yissin aṭas n yizzayriyen, yerna ad yexdem assaɣen yid-sen.
Yir tudert i ttidiren ixeddamen n Tefriqt ugafa deg Fransa, ǧǧan-ten ad kkren mgal lḥif-a, rnu ad ssutren izerfan-nsen, i wakken ad awḍen ɣer lebɣi-nsen xedmen-d yiwet n tdukkla semman-as Itri n Tefriqt Ugafa, tuget deg-sen d leqbayel ideg yella Imac Ɛmer, tidukkla-ya tessutur izerfan n yixeddamen n Tefriqt Ugafa. Deg useggas n 1926, Imac d yimddukal-is rran tidukkla-ya d akabar asertan yesɛan ahil, iswi-ines d timunent n tmura n Tefriqt Ugafa, maca Fransa tessexdem lḥers meqqren ɣef ukabar-a almi i t-ssefsex deg useggas n 1929, maca ikemmel leqdic-is s tuffra. Deg useggas n 1930, akabar-a yexdem-d aɣmis n El Ouma, ideg yella Imac, yettaru-d imagraden, akabar-a ilul-d tikelt- nniḍen s yisem n ‹‹Itri Amanag ›› deg useggas n 1932, iban-d ukabar-a s wudem unsib deg ugraw amatu i d-yeḍran deg 28 Magu 1933, Imac yufrar-d deg ugraw-a d amaray amatu n ukabar n yitri n tefriqt ugafa daɣen d amaru aɣella n uɣmis n El Ouma. Ssin akin Imac yuɣal d tigejdit deg ukabar-a, acku iban-d s tektiwin-is, d ibeddi-ines ɣer tama n yegduden yettidiren deg lḥers n temharsa, am tmurt n L’Ethiopie yettwaṭfen sɣur Ṭṭelyan, yewwet-d s leqseḥ deg taluft-a, yettnaɣ daɣen ɣef yizerfan n ugdud n Falastin.
Tiktiwin-is ǧǧan-t-tt ad yaf aṭas n wuguren, ama seg tama n Fransa i tiḥebsen aṭas iberdan deg yiseggasen 1934-1935, neɣ seg tama n yiɛeggalen n ukabar-a am Msali Lḥaǧ yesɛan tiktiwin izeyren, daya ara yeǧǧen Imac ad d-yeffeɣ mgal-is deg ugraw amatu aneggaru i d-yeḍran deg 1936, aya tegla-d s waɛzal-ines deg ugraw-a, maca Imac yeqqim ur i beddel ara deg tekti-s n timunent n tmurt n Lezzayer, ɣef waya ur yekcim ara ɣer ukabar n uɣref azzayri, acu kan yeqqim yettkemmil amennuɣ-is, d annect-a i d-sebganen imagraden i yura am ‹‹Lezzayer gar ibarden ››. Asmi yebda ṭṭrad agraɣlan wis sin yettwaṭṭef ɣer lḥebs syin akin wwin-t ɣer Lalman, asmi yeffra ṭṭrad-a yuɣal-d ɣer Fransa yeɛreḍ ad yexdem tasertit, maca yemmuger-d aṭas n wuguren, yerna ikcem-it waṭṭan n lberd, aya yeǧǧa-t ad d-yuɣal i tikelt tamezwarut ɣer Lezzayer deg Furar 1947. Deg tuɣalin-is ɣer tmurt yeɛreḍ ad yexdem tasertit, yekcem ɣer ukabar n Ferḥat Abbas, maca deg useggas n 1951 yennejmaɛ-d ɣer taddart-is anda ikemmel ussan-is d amuḍin , almi i yemmut deg 07furar 1960.
Imac yeqqim deg umezruy n tmurt n Lezzayer imi yennuɣ ɣef tlelli d tumast n ugdud azzayri, yerna yella gar yimenza yennuɣen ɣef tumast n tmaziɣt.
Bousbaine S.
