Saɛid Iɛamrac : tudert n uferṭeṭu

Amek i tesneɣ d tamacahut, amek yid-s lḥiɣ d tamacahut, ɣef acu nelḥa d wayen ɣef i nemdarkel teɣzi n wussan d tamacahut. Netta d Saɛid Iɛamrac amedyaz, amyaru, aseqqat( sculpteur), ameɣnas n tmurt n leqbayel( tamnaḍt n At Jennad).

Awal i tezzin deg immi-s( seg assen deg i t-sneɣ) d win-a n Sliman Azem : « azger yeɛqal gma-s/ d win wukkud yetmaḥen ». Asekkud wuɣur yezzi yiẓri-s : d tamazɣa, d tamaziɣt, d tugdut akked izerfan n umdan. Ayen si tneggi tasa-s d-isefra, d-aẓawan, d-aselqqat ɣef usɣar, d-amezgun. Amek i tedda tikli-s d timeɣnast, d ameyyez akked tira.

Saɛid Iɛamrac, snaɣt deg aggur n Dujember 1988 , men beɛd tidyanin tiqerḥanin n ṭubar 1988. Nemlal i tikelt tamazwarut lewhi n rebɛa n temddit deg yiwet n lqahwa( imir ala tin i- yellan din di Tizi n Sebt deg Suq Lḥed di tɣiwant n Timizart) akked umdakel Sahi Jillali. Assen Saɛid Iɛamac yerza-d ɣuri akken ayi-d yinni : « waqil teffeɣ targit, yeffeɣ leɛtab ɣer tafat, dayen tura tiwwura n tugdut lldint. Aten dewla tefka tesriḥ i tarbaɛt n Saɛid Sadi, Ferḥat Mhenni , Mustafa Bacca, Muqran Ait Larbi akkend ad swajen deg axxam n yidles n Tizi-Wezzu timlit tagrujant n- umusu adelsan amaziɣ( assise du MCB) . Assen awal yezzi gar-nneɣ ɣef yidles, ɣef tugdut, ɣef imenɣi ɣef tutlayt. Nnig wayen, nefra-tt d ṛṛay akken ad nejmaɛ tadrimt s wacu ara tilli timllit-nni ɣer imeɣnasen n umusu adelsan amaziɣ. Seg assen yuɣal qrib yal-ass nettemyager , nettnejmaɛ deg yiwen umkan yellan d lxelwa n-umedyaz-nneɣ : « tisirt ». Kra id nhegga i timlilit-nni d wayen nniḍen yedṛa-d din.

Akked Saɛid Iɛamrac, nella seg wid ihaḍren i tllalit n ukabar n RCD ( 28 di Furar 1989) akked Mohand Ixerban, Rafil Meẓian, Daḥman Nafaɛ, Ɛali ideflawen. Lwaḥid nnega lsas i ukabar -agi deg At Jennad, imi tuget n tigezmiyin n ukabar( sections) d ssin yidneɣ isen-t nella di lmendad. Ayen-nni n leqdic yella-d acku Saɛid Iɛamrac yumen s tugdut, s tatrarit( modernité) s tilaysiyit ( laicité) akked tmaziɣt. D wigi i d-isufa i t- yesmendagen akken ad yefk leɛtab i terwiḥt amer lbaṭel yesburen akken tamurt si 62 ɣer yimir ad yezwi ucḍaḍ-is. Leqdic am win( mebla cceḥa) i-yeṣawḍen Saɛid Iɛamrac ad yettwafren sɣur imeɣnasen n ukabar i tugdut akked yidles akken ad nettawafen ɣer tama n Ixerban, Rafil Meẓiane, Mohand Tiwcicin ɣer uswir( congrès) amezwaru n ukabar id yellan deg aɣram aɣlan (palais des nations) di club des pins.

Akked Saɛid Iɛamrac, nebedd ɣer tifranin timenza id yellan menbaɛd tulya ɣef tugdut , d-asget n-ikabaren( multipartisme) akked tilelli n tisertit. Lwaḥid i nella u deffir tufɣa n ukabar awḥid FLN seg tɣiwan n Timizart i tikelt tamazwarut.

Nnig timaɣnest tasartit , Saɛid Iɛamrac yella diɣ d anaẓur. D acennay (ɣer ass-a ttmektayeɣ-d ccna-nni id yessuli zdat-i umu yeqqar : « ay afrux-iw/affeg ɛalli d asawan/ ay afrux-iw /siwel i wigad-nniḍen. » Meḥsub ad yesiwel i yimaziɣen n wawras, n Ɣerdaya, Imuceɣ, Irifiyen…). Yella diɣ d-amedyaz(amek ara nettu asefru-ines « salima tineslemt »,neɣ « acu yellan deffir lemri »…). Yella daɣen d-aseqqat( mačči d-izli n tisbediyin id yeǧǧer ɣef lluḥ ). Saɛid Iɛamrac yella diɣ d-amyaru imi yura yerna yesazreg ungal umu yeqqar « tasga n ṭlam » ( yellan deg ungalan imenza id yefɣen s taqbaylit ).

Leḥmala-ines ɣer idles, teǧǧa-t ur yettwexir-ara zdat lwajeb . Cfiɣ amek yefreḥ asmi id as-nnena nekk akked Nuredin : « ayen akka aɛami Saɛid ur d-nesllalay-ara ula d nekni yiwet n tadukli tadelsant ara yillin am tin id yenulfan di Micli( tadukli Si Muḥend u Mḥend i-yellan deffir tafeska tamazwarut n tmedyazt tamaziɣt deg At Iraten, Micli, Tizi Racced ddew leɛnaya n tadwilt leqlam d umedyaz id yettheggi di radyu tis snat di lawan-nni Agaruj Rabaḥ). Dɣa akken i teḍra, ur nɛaṭel-ara nesbeded yiwet n tadukli( i mazal teqdec ɣer ass-a n wussan deg uḥric n yidles) umu nefka isem n-umedyaz n At Jennad yettwasnan Yusef u Qasi. Tadukli-agi tesnejmaɛ azal n 400 iɛagalen asmi akken id tellul, u tezdi yakk lɛarc n At Jennad imi tasqamut id as-yellan d-aqaru tesɛa iɛagalen seg Aɣrib, Freḥa, Timizart. Asqamu –agi d netta id ifernan Saɛid Iɛamrac d aselway amezwaru n tidukla id illulen Yusef u Qasi .

Ddew irebbi n tidukla-agi( Yusef u Qasi) nehegga-d tafeska tamezwarut n tmedyazt tamaziɣt « Yusef u Qasi » deg aseggas n 1990 id yezdin tlata n tɣiwanin n At Jennad ( aɣrib, Freḥa,Timizart ) . Tafska-agi tamenzut id yellan deg At Jennad tjemɛed ɣer reḥba-s mačči d-izli n imawlen n yidles am Ben Moḥamed, Saɛid Umaziz, Moḥamed Gerfi, Buxelfa, Racid Ɛallic, Belɛid Tagrawla, Ɛali Ideflawen, Wazib Muḥend Ameẓyan, Ferhat Imziɣen Imula, Lebik Nadiya, Ɛebdslam Ɛebnnur …d waṭas nniḍen.

Di lhejna n leqdic n yimir( xas akken xuṣen wallalen) akked Saɛid Iɛamrac nesbeded diɣen yiwet n tarbaɛt n umezgun « Tacemlit » id yuraren i tikelt tamewarut tacquft : « aqcic d uɛatar » id yettwaksen si tizlit tecna terbaɛt n Imziɣen Imula. Tamezgunt-agi yewwin arraz di tfeska tamenzut n umezgun amaziɣ « Sliman Azem » deg Tizi-Uzzu, yella-as di lmendad ɣer tama-nneɣ Mustafa Nat Daḥman, Ibucicen Ɛacur, Nuredin At Sliman deg uraran izaffanen : Ait Ggeni Saɛid Husin, Ɛarqub Ɛabdela, Izuran Moḥamed, Rihan Meẓiane, Igerɛisi Saɛid, Hamduduc Ɛumar.

Akked Saɛid Iɛmrac, nemmeɣ tamurt n Leqbaye tirn. Ur neǧǧi amdiq. Si Lerbaɛ Nat Iraten ɣer Bgayet ɛadi seg uẓeffun ulac anda ur d neɣri ara isefra, ur nexdim ara isaragen ama ɣef tugdut ama ɣef yidles. Maca aṭan yegguni amadyaz-nneɣ. Xas akken yettemɛaber yid-s, yal mi ara tesemlil tagnit awal-is i tezzi ɣef « tesga n ṭlam ». Ṭasga n ṭlam d-ungal id yettheggi yakken si teqriḥt n lqerḥ-is. Yettawi-t deg allaɣ -is anda yedda am akken tettawi tmeṭṭut mmi-s di taddist . Am win yettumelken anda yelḥa yewwi lɣerza-s yid-s.

Aṭas n tikwal is-uɣalen tijmilin i Saɛid Iɛamrac. Ayen-nni d lawajeb i wakken kra n win id yewwin tafa ara yesnernin ijujaḥ n yidles aqbayli d awezɣi ad teseblaɛ tatut. Tadukli tadelsant itran n taddart Imalusen ( d taddart n Sɛid Iɛamrac) tesmakted amdyaz-nneɣ durt-agi yezrin deg yiwet n tajmilt is yuɣalen s demma. Tajmilit-agi tjemɛad kra n wid yesnen anaẓur n At Jennad Saɛid Iɛmarc gar-assen Arkoub Abdellah( yellan d anelmad-is deg aḥric-agi n yidles ) Ɛabdslam Ɛabdenur, Nuredin Nat Sliman, Dahmani Belɛid, iselwayen n tiɣiwant n Uɣrib, Freḥa akked Timizart, imdebran n yidles n Tizi-Uzzu akked waṭas n yemdanen i t-iḥamlen. Deg tajmilt agi tella-d timzikent id yewwin ɣef leqdic n unaẓur akked isurag ɣef win yedran tudert n uferṭetu . « Aferṭetu iḥamlen tudert deg iḥarqen, yetthimin seg urti ɣer wayeḍ, yesmirjiḥen ɣef ifurkawen n tayri akked leḥmala. Awecriḍ yesudunen tiǧeǧǧigin yeccucfen s liqa n thuski. Afarṭetu teɣwa cbaḥa, alarmi d-asmi i-iwella amcirqi n lamba yettreqriqen, deg akken tettfeǧǧig yenwa-tt d tageǧǧigt n tamsunt. Yemmeɣ umeɛcuq n thuski akken a tt-yesriḥ, ziɣ d tafat m lesmum tewtit ɣef leɣder, din ifarawen-is tesɣar. Rɣan ifariwen, uɣalen d-iɣiɣden , ddan d tɛajajt id ṣuḍen. . ullin ɣer tignawt anda ṭalayen ala wid id yettmakatayen 1 ».

 1) tifyar-agi tenegura ngemer-d nesma-sent sɣur Ɛarqub Ɛabdellah.

Ait Slimane Hamid