« Rwin-tt, imḥaddan ulac ɛerqen yiberdan tuɣal tmurt tessewḥac imdanen akk xlan yexleḍ ujilban d uḥbac yeɣleb ukerfa tirac wara ad tent-yefrun ulac d acu i d as-d-yeggran! »
D imeslayen-a gedged n unaẓur i ilaqen akken ad nerrut awellih i wayen iḍerrun gar-aneɣ ussan-a. Deg Bgayet, am Tizi, Bumerdas d Tubiret d Tmurt n Yizwawen s umata snubegten (sterḥben) s useggas amaynu n uwitay agrikan (calendrier gregorien), nwala mačči kan d arrac i iḥaren, i yettazzalen ɣer da d din, wanag d ibabaten aydeg i d-ṭerr nezzeh. Ass uqbel ad yekcem useggas amaynu, wid ixeddmen angulen (gâteaux) ur ṭṭisen ulama asrag (tasaɛet) rnu cettkan-asen yiɣallen-nsen seg ɛeyyu ɣef sebba n tsutert (la demande) n tgeyyirin i iqewwan almi dayen kan. Nesteqsa yiwen n umezdaɣ n Ayt-Smaɛel ɣef wacimi i d-yettawi taqejmurt (bruche) d unamek n waya ɣur-s yenna-aɣ-d: » ẓriɣ iteddu-d useggas ajdid, uɣeɣ-d la bruche, lamaɛna ur ẓriɣ acu d lmaɛna-s, maca skud nnumeɣ ttawiɣ-tt-id mkul aseggas wwiɣ-tt-id ula tura ». Tiririt n wergaz-a mačči d tin i aɣ-yeswehmen aṭas imi d tidet lɛada tettukkay-d seg tanumi ma d taneggarut-a wis ansi?. Sfugglen ayen akken sfugglen wid yesfugglen tizri n wakud d tewser-nsen s useggas – llan klan ukin almi izeggen yiḍ, wa yettrağu ad recqent fell-as tegnaw wayeḍ iẓerr-itt kan d tadfi (plaisir) – almi i d-yewweḍ wazemz (date) wayeḍ i aɣ-yeɛnan ugar nekkni s Yizwawen d Yimaziren s umata. Wagi d ixef n useggas amaziɣ neɣ Yennayer – i d-irezzun dima 11 n wussan deffir n uwitay agrikan. Yennayer ɣas ma ahat drus maḍi i yessnen amezruy-is d wazal-is maca yella ula d netta d lɛada-nneɣ seg zik n zik ɣas ma tikwal yettwattaw, annect-a neẓra-t deg tnaga (témoignage) n yiwet n tmeṭṭut: » nekk Yennayer werjin iɛedda ɣef wexxam-iw mebla ma nefka-s azal, ad nezlu ayaẓid, ad neg tirqiqin (tiɣrifin), tikwal daɣen nettseṭṭil i yigerdan ». Mi i aɣ-d-tenna awal-a nga-as leḥsab d tesleḍt (analyse) imi dɣa yiwet ɣef yimensi n Yennayer anida ma nemmeslay ɣef tɣiwant n Ayt-Smaɛel; ma llan yixammen i t-yettrağun, llant daɣen twaculin ur ẓrant melmi i d ass-is neɣ ur d-cliɛent deg-s, yerna akken Izwawen s umata, ḥsan belli aql-iten deg 2014 ma d 2964 mačči d win izedɣen akk tafrit (la conscience). Taluft-a mačči dayen, imi aseṭṭel i yigruden deg yimensawen (ass uqbel yal tafaska) ala ahat axxam seg ɛecrin i ad t-yessnen taggara-a. Rnu aseṭṭel i yigruden d agejdan (important), xilla i yettmesteqsayen iwumi-t? Netta aya mačči kan d asfillet i wayen yelhan neɣ d assizdeg i useggas amaynut maca daɣen d assekcem n yigerdan deg tegnit n tfaska-nneɣ, imi tikkin n wegrud deg ttiɛadat am wi laqen akken ad as-nesselmed ansay, ad yefreḥ yid-nneɣ daɣen. Agrud yesra (yuḥwağ) ad t-id-nger dima gar-aneɣ deg ayen akk icudden i tgemmi (patrimoine) akken ad neẓẓut deg yixef-is tayri n yidles. Annect-a akk i yerzan agrud iban-d ass mi i d-yewweḍ Lmulud ussan-a iɛeddan, nwala amek yefreḥ wegrud, yettrağu s lḥir mara ad d-teɣli tallast, acimi? Acku dayi yeẓra yesɛa amur, yeẓra yettwannefk-as wezref ad yesfuggel s tɣara-is (à sa manière) talalit n umazun Muḥemmed s tfekkacin (ticemmaɛin) i d-yemmesɣen bedemma i netta. Arrac n Ayt-Smaɛel ma yella drus maḍi i yeḥsan s Yennayer, deg Lmulud ulac win ur neḍsa, ur necna deg webrid ticemmaɛin deg yifassen. Nesteqsa yiwen acimi i iḥemmel Lmulud, yenna-aɣ-d: « axaṭer yettaɣ-iyi-d Baba ticemmaɛin, teffɣeɣ yes-sent ɣur yimdukkal-iw ncennu ». Ameslay-a yebɣa ad d-yini kullec, imi d agrud i d azekka, i d imal, yewwi-d ad as-d-neg amḍiq gar-aneɣ s kra n warmud (activité) i ara ad t-iceɣben akken ad neḍmen aḥraz n yidles i uzekka.
Mhenni Xalifi