Mačči d yiwet i yeḍran , ussan-agi n lḥemla n lbuṭ prématurée.
Ayen akk yessumlen ddunit d tifranin n yebrir d-iteddun.
Deg tqacuct n wahruḥu, yufrar-d uḍebbal en chef n ukabar FLN. Yezzemmiṛ dans toutes les directions i win ara iceḍḥen.
Benflis, win akken d-yesnulfan laɛrac-taiwan, win akken i iḥeḍren i twaɣit n tefsut taberkant, yuɣal-d s annar n tsertit circonstancielle. Sakint-id tefranin seg xuxuc n “ahl el kehf”. Yettgala i win ara t-yamnen bellik ad ibeddel taswiɛt, parce que deg ɛecra n yiseggasen n l’hermitage, yerra-tt n uxemmem n wamek ara ɣ-d-isnulfu tigduda. Yufa kra n tceṭṭaḥin n temẓurin di tɣamsa yettun ansi d-yekka, d wacu yexdem asmi t-tuɣ usawen deg laɛli.
Lwiza mmleɛyun, ad teddu ula d nettat d taqeffaft ɣer tmeɣra n 17 yebrir. Tikkelt-a, tenna-k “ad d-snulfuɣ la République tis-snat !”
Tǧelleb srid ɣer tis-snat, alors que ur d-nulfa ara ula tamezwarut: mazal-aɣ kan nettmurḍus deg la zéro.
Yebrir d-iteddun, yesseḍmeɛ ula d wid i nɣil ur d-stufan ara i tsertit. Khadra d yiwen seg-sen. Yenna-k “L’écrivain” : “ilaq ad argun izzayriyen”. Ɛni yella win yettargun akka am nukni. D wa i wumi qqaren “L’imposture des mots”.
Yella daɣen Benbitour. Netta seg yimezwura yennan : “ad uɣaleɣ d berzidan”. D tidet, il parait waqila yeẓwer deg temsal n l’économie. Dɣa ɣef waya kan i yettmeslay. Asmi testeqsan ɣef tmaziɣt, yenna belli ilaq imaziɣen ad sfehmen wiyiḍ belli nutni d imaziɣen, bac…itsiṭira, itsiṭira. Autrement dit, ilaq imaziɣen ad dumundin lbermesyun seg waɛraben bac ad as-nɛemden ad ilin d imaziɣen.
Pendant ce temps, Boutef yessusem, awal ulac.
I lukan(lukan kan) ad d-yenṭeq, ad d-yini : “nek ṭab jnani, ur ttekkiɣ ara di lbuṭ” ?
Maɛna ɣas akka la visibilité est invisible, yella kamim wayen yesefraḥen : Cṛek 2 n umeddakul-nneɣ Rcid Tiɣilt, d yisebtar s tmaziɣt d-yesebded Zidan Yasin d yimeddukal-is.
T. Ould amar