Ticki ssuden yiberdan ur yelli s- anda sufɣen , ticki teẓleḍ tikti ulac ulac win ara tt-ifehmen, ticki yuɣal wakal d lbur ur telli neɛma id meqqin, ticki texrab tmuɣli yebɛed yigli i tt –yettmagaren, di tagnatin am tigi anwa i-izemren ,bexlaf amedyaz,ad yezuzen lehlak-nneɣ, ad yesusem lejruḥ-nneɣ, ad yesgen tugdi yellan deg ixfawen-nneɣ akken s tafat s –id gellun wawalen-is aɣ-id iban wayen ibeɛden yeqrab, aɣ-id iban wayen iweɛran yeshel, aɣ-id iban wayen yellan udrig d amubin ? Mebla ccek Lounis Ait Menguellet yesemlal tasa d wayen tebɣa, yesemsawi allaɣ d lhajnat-is , yezdi ixef ɣer yiman-is s-umezday-ines ( album) angaru id yefɣen. Amezday umu i-isema « Isefra ».Isefra yellan deg amud –agi amaynut yefkat-id amzun d kra di tacriḥt-is, amzun d-amur seg ul-is, amzun d abruy seg ixef-is. Isefra yellan deg amud-agi ldin tawwurt ɣef lbeḍna n umedyaz mebla leḥya.
Lounis Ait Menguellet deg isefra yellan deg amud-agi, yeldi ul-is akken medden ad dlun ɣef acu i tezzin seg daxel n ljwarḥ-is n tuttriwin, n tugdi, n tabɣest akked n-usirem. I tikelt tamazwarut yerra Lounis iman-is ddew tafat wer adari akken tasgiwin n yiman-is ( ɣef yerra niqal tili) ad banent akken llant mebla tufra mebla adari. S wakka si tezlit ɣer tayeḍ yeṭṭef-aɣ umedyaz afus akken ad neddu yid-s ɣer tmurt n tirga-s, ɣer tɣuza n wasif anda yesazel awalen-is i d-ileqmen ayen din d isefra, ayen din d inumak. Deg amud-agi ajdid yufar-d udem nniḍen n umedyaz imi lxiḍ iccuden isefra-s yewwi-aɣ akken ad nelmili yid-s s wudem nniḍen. Ahat werǧin neḥulfa s leqruba n Lounis ɣer-nneɣ am akken id-as neḥulfa tikelt-a. Xas akken am leɛwayed tira n Lounis d ttin iwenɛan, tugniwin id yawwi d t-id yesduqusen lxaṭer, lɣerza n isefra d ttin ɣer ur yeṣṣaweḍ yiwen, mac a nnig unect-a yettefrir-d si gar yifyar udem nniḍen n umedyaz imi s-isefra-agi yella-d uḍili ɣef ayen izedɣen deg telqay n yiman-is. Lounis s wamud-agi yelli tiwwura , i win ara s yeslan,ɣef lemwaji iceblen lxaṭer n lexwaṭer-is. Tikelt-a, uqbel ad yilli d-amedyaz, d amdan iɣ-id yettllaɛin s wawalen iseni yixef ɣef uzrar n tudert akken ad yecrek yid-nneɣ aḥric di tmeddurt. Deg amud –agi amaynut n yisefra , ur icuḥ ara deg-s umedyaz ama si thuski neɣ ljehd n wawal,neɣ telqay n tugniwin. Meɛna xas akken ur yerhin ara sser n tasekla deg isefra-s, lḥir amezwaru ɣer Lounis yettban d-akken yebɣa aɣ-yezuɣer ɣer lqaɛ n tamda n umdan yettemɛabaren netta d yiman-is. Yebɣa ad yinnig yis-nneɣ ɣer tufirin n-umdan ikecmen ɣer ugni n « ih d wah » s demma n umjadel yellan gar netta akked yiman-is. Deg tebḥat-agi n yinnig, nnig yiman nnig ṛṛuḥ, tidmi-nneɣ tettwenher ɣer tinmegdalin( contraditions) i-izeggin s umelway-nsen ljedra n umdan yesmirjiḥen gar ifurkawen n usirem akked uzulal, gar igeḍman n tbut akked ccek, gar tizuraz n tebɣest akked tugdi. Azaylal xas ma yella Lounis yenced ulawen-nneɣ akken ad kken nnig-as. Amazan n Lounis d win ibanen : tucḍa( akken ibɣu yilli-tt) tettweṣfed, ṣṣwab( xas ma d imnejli) d imezgi. Deg tizlit « walaɣ » , yesmalaleɣ Lounis akked tidet tamufirt yellan deg-nneɣ , imi win yeḍṣan ahat sebba n teḍṣa-s d zyada n wurfan, win yettrun ahat sebba n imeṭṭi-s d lferḥ mi iɛum fell-as . Deg tazlit-agi tulemda tedda akked lɣerza n wayen idergen deg iman n-umdan. Tamsirt id yufraren d tagi : timsal xas ma fkant udem s yiwen lqaleb , lqaleb-nni d imkall ex imi tidet –nsen-t( n timsal) tuget di lawan tezdeɣ anda nniḍen. Deg innig ɣer iɣ-yenced Lounis nettaf belli asmi tettnuzu tagmet, lɣaci reglen fell-as, asmi d cwal i-yettnuzun lɣaci d amɛaber fella-s. Timcukal n umdan di tudert mačči yiwet imi ayen yerɣeb ur yefki anzi i wayen yuffa, ayen yuffa ur d yezgi i wul mi i t-yennul. Tikwal amdan yezwer ass-is , tikwal nniḍen d ass-is it-yezwaren. Tameṭṭut d lxiḍ n rruḥ ! D dduḥ n tudert, d timwela ht ɣer tidet taḥarfit. Amdan i tettu, iḥamel ad yers talaba n leɣrur. Iḥamel ad ihum deg tezrugin ineflan i ṣṣwab d lmeɛqul. Tuṣda ala awal is-yellan d nned. Tučḍa ala awal is-yellan d ssed. Akken ad necnu tameṭṭut ulayɣer anadi gar izurarz n umzur n tteryel. Akken ad nendekwi ɣef azal n ṭmeṭṭut gelɛum-aɣ ad nemekti, uqbel akulci, tameṭṭut d yelli-t-nneɣ, d waltmat-nneɣ, d zwaj-nneɣ , d yammet-nneɣ.Lounis ur yeffir talluft imi argaz yenwan iḥudd tameṭṭut mi yedla ɣef tidet yuffa d tameṭṭut i-ɛussan fell-as. Tamɣer n yixef werǧin telli deg aqlileḥ, werǧin tezdiw ɣef usfujeɣ neɣ timhujrit. Tamɣer n yixef akked lɛaza-s ur treṣṣa ɣef yir ssuq, yir reḥba, amjed ur nemɛin, aserxas n timadit imi ala d tamusni akked rẓana i d-afiriwen yettawin ɣer leɛli aḥaqani. « Iseɣ d ayla n wid i-iɛuz yiseɣ » i- yeqqar wanzi ma din nettu. Lemri n tidet yewɛer i umuqel, ala win umu yeṣfa wudem d win umu zedig wul i-izemren ad iqazem leɛyub n yiman-is zdat lemri n yixef-is.Lounis yeslemdeɣ d-akken alama tufa yal taɣawsa amkan-is i-yettibriz waggens n tudert . Win yettkukrun uḍan akked uɛawaz n wuḍan yezgel ammud di tmeddurt. Di teṛha n yiḍ allaɣ yettlejlijen yedda akked tregwa n lexwaṭer ɣ er wanda treṣa tidet ur yekki wammus. S wawal n taqbaylit aqdim acqiq  ,; tidmi teḍfer tidmi n umedyaz akken ad ttebdedd ɣef cbaḥa n- umayag akked sser n teqbaylit ulama : « a taqbaylit… mi id nuki txerbeɣ targit ». Texreb targit acku i lefhem txus leqraya. Texreb targit acku i leqraya ixus lefhem. Texreb targit ɣef taqbaylit acku mi txus tagamet neqrem, mi d tella tagmet a tt-neqrem. Taxreb targit acku mi tefsi( taluft) a tt-nellem, mi tellem( taluft) deg ufezqi uglugel-is ad aɣ-tellem. Acu ara d yegg wawal ticki tenneḍ tidmi ɣef miḥlal ma d affus yegguma a t-yennal ? Di tibḥatin am tigi : « ɛageḍ neɣ qqim, ayen nuggi la d yettleqim ». Yeɣṣab lawan, ussan ur ǧǧin tallit i nhati. Xas akken kra yellan yekcem deg ayen yellan, amedyaz yega-d reḥba i yiɣimi akken allen ad rebḥent aḍili. Xerṣum lqidar n yiwet nehta ! Iḥulfan-nni n zikk( n wasmi yecbeḥ usefru) fllalin-d si gar leɣmam n lxiq yurzan ulawen. Tuɣal-d leḥmala –nni n tmeṭṭut tin yeṭṭfen affus i « Nekk » yesmirjiḥen gar ifarawen n yixef akken ad yeff ifer ara t-yawwin ɣef wanda yenṭed ṛṛuḥ. Yethadden wul xas akken sfina n lexwaṭer tettamɛber akked lemwaji n iḥulafan. Di tagnit am ta ul ur yufi anwa ara yeseḍlem ma netta-t neɣ d iman-is. Isefra akken bɣun llan tawwind ṣḍa n ccuq seg isefra nniḍen. Mi temdel tawwurt ansi id yekka wawal, lhejna n tmena a tt-id teldi akken awal d-awezɣi ad yesusem. Wi cqa ma mgaraden lefṣul. Yal lawan s leɛyub-is, yal lawan s lexṣayel-is. Ddin ur yeḍfir ala yir anyir, anyir ur yezmir i yir ddin. Ameqyas ma din yebran , ur yelli d taxatemt ɣef ṛṛuḥ imi d lḥawj n tilleli is-yefkan udem i wawal. D igafuren neɣ d ideflawen, d wid yedrewḍen neɣ wid iselban isfra n-usirem teksen leɣmam ɣef allen, isefra usirem tecrawen tagut ɣef allen !
Ait Slimane Hamid