Ddunit s timmad-is d urar, d ahil yettwasihel war aɛiwed, d allus n lebda i yuran ɣef talsa: kker-d tanzayt ssired allen-ik akken ad twaliḍ s tneggura, tagreḍ kra n yileqqimen i tɛebbuḍt-nni i d-yessuturen akken ur k-ittaɣ nnzaf, teffɣeḍ ad tcaliḍ… Alama dayen i d-teɣli tallast anda ur ttwalint wallen-ik, teṭṭseḍ bac ad yedderɣel wallaɣ-ik, tarǧuḍ dɣa tanzayt-nni ukud temlaleḍ yakan. ɣef waya mačči d ayen yessewhamen ma yella amdan yetturar, iḥemmel urar. Yerna d ayen yelhan, ilaq ad t-id-nini, urar s yal ssenf yelha, deg-s d addal i tfekka i win i t-yetturaren ma yella s umedya n ddabex n uḍar. Deg-s d addal i wallaɣ i win yetturaren urar n tugna (jeu video). Aredmani yelha ula i win i ten-yeṭṭafaren, isekkef taẓayt n ddunit, itekkes urrif, yesḍulay deg ubrid n usirem. Maca ayɣer urar ur yeqqim ara d urar kan, iwacu addal ur yeqqim ara d addal kan, acimi i t-gran deg uqrab n Massa tasertit tettag yes-s ayen tebɣa? Almi taneggarut-a tessawel i tdamsa (économie) dɣa din msegzant ɣef wayen ur nemɛin, yeḍra-d wayen ur nedma ur nedra i yiwet n tseddart anda yiwen n wurar yuɣal d ssḥur i d-thegga tsertit ed tdamsa i talsa. Yufrar-d seg waytma-s almi rummen iman-nsen war ma meyyzen dakken ur teṭṭif ara kan dinna. Urar-a i yeṭṭfen taqacuct n tɣamsa (presse) n ddunit yal mara d-yeflali s teṭwiqt-nni ur nettwagzay ɣas ma tekseb yakan kra n laḍqulat akken ur d-neqqar ayen nniḍen, isem-is: ddabex n uḍar. Nekkni s wukriden nḥemmel ddabex n uḍar am wuraren nniḍen ur newwi cciɛa, maca ɣef wamek yuɣal, amek i t-rran, yessenfel (yebdel) ziɣ isem, semman-as akken nniḍen ur aɣ-d-nnan imi kullec yettili akka deg umaḍal-a, fkan-as isem: ddabex n udrim. Akka, s tmuɣli ɣas ma ur tuget maca akken i d-teqqar tmeẓla (logique) d wayi i d isem-is. D ddabex n udrim, igellu ihi s udrim. Dayi yettenḍeggar udular, dinna yettmettaf ugrud acku ur yufa ulama asantim swayes ara yesbens aɛebbuḍ-is deg ddunit tamcumt ur neɛdil. Amek dayi amdan i yetturaren ad as-zzuzuren imelyan, aṭufan i yettḥasaben s laẓ ed fad ur yufi ulama d duri ɣer tama-s. Amek i am-teḍra a talsa! Tenɣiḍ taɣẓint (la raison) s ttmesxir (le ridicule), imelyan i tferrqeḍ i yiwen n walsan ma ineggez ɣef wannar azegzaw ḥsu dakken d azref n yigellil ay teččiḍ, ay tukreḍ. Am mara tili tala n waman yezdigen i ttalasen merra, maca kem ad tt-teqqneḍ kan i yiwen n uterras. ɛni annect-a i ur tezmireḍ i lewqam? I sswab? Efk i yal yiwen azref-is, qeɛɛed lmizan n tdamsa i tal tama. Acku akken ad yecreh ugrud s ddabex n uḍar ilaq ad yili yečča ulama taḥerrift, yeswa ulama tiqqit. d wa i d iswi n wurar-a yettwasmeɣren? Akken i d-teqqar zaɛma ula d Tafidaralit Tagreɣlant n Ddabex Tidukkla segmi d-tennulfa deg useggas n 1904, seg tama tebɣa zun ad tezraɛ azmummeg ɣur warrac merra, seg tama nniḍen tɛemmed i “tedyant”. Yerna ɣef usiḍen n wayen neɣra deg tɣamsa, uɣalen ɣef waddal-a ed wannect i ten-izdeɣ war ma tettekka teɣẓint, ttḍeggiren ula d imdanen, d imezdaɣ, deg tmurt n Brazil anda ara tili teqbuct n umaḍal. Nekkni ur nqil ara annect-a, uhu, talsawit (humanisme) yezzwar kullec war amciwer maḍi. Alsan ilaq ad yeqqim d alsan neɣ ma ulac yessenfel. Ihi fket send i yal yiwen azref-is. Wali a talsa s tmuɣli-m mačči s tin n wayeḍ neɣ n tayeḍ. Ma d addal yelha, ddabex yelha, maca ma yeṭṭaxer seg ucḍaḍ n tsertit i yeqqimen sdat n tdamsa, ad yeḥlu ugar, dɣa ad d-yennerni umsawi alsan.
Mhenni Xalifi
