Amek teḥres ɣef Edward Snowden ?

Partager

Aṭas i yuzzlen d ameslay deg umaḍal merra ɣef usenselkam-a (informaticien) amarikan Edward Snowden ayyuren-a iɛeddan. Amdan-a i d-iberrḥen deg 2013 ɣef waṭas n tlufa ed lbaḍnat n tnegga tamarikant n tɣellist (NSA) anda yella iqeddec, dakken taneggarut-a tettɛassa, war ma yefka-as usaḍuf, imelyan ma mačči d imelyaren n yiselkimen deg umaḍal merra. Meḥsub tettabaɛ iqeddicen, acu ttagen, sanda rezzun, acu ḥemmlen atg… Rnu ɣer-s ahil amalwayer ara d-yilin yettwasbedd deg Temrikt akken ad yessettwaɣ kra n tamiwin mara as-yehwu i NSA . Annect-a war ma nettu ahil wayeḍnin – PRISM – i yettwasbedden dima ɣur tezmert tafellayt n umaḍal ed i d-yernan wurrif, ahil-a ur yesteqnaɛ ara kan s tɛessast, neɣ ur t-ǧǧan ad yessekfu iman-is, wanag rnan-as-d i yiri-s asmuzget ed usekles n wayen akk s iḥulfa, yeẓra, neɣ yesla am uqerraḍ imegzi. Dɣa d isalli-a yessebhaten n Edward Snowden i yessendren times ugar deg wulawen n yiseqdacen n internet deg ddunit. Aya ira d-yini dakken ulac akk taflest (laman) deg uẓeṭṭa-a ameɣradan. Taluft rnu, tɛedda akkin i yimaẓlayen (les particuliers), acku tezger, tessqer ula deg yireẓẓwan (tiferkiwin) n yisertanen (politiciens) imeqqranen n tmura, skud tanegga-a tamarikant n tɣellist ur ten-teǧǧa ara ed talwit-nsen akked tlelli-nsen. Aya yerza ula d taqerruyt n lḥukuma n Telmant Angela Merkel. Edward Snowden iwekked-d dakken Tamrikt tettɛessa tilifun-is deg yiḍ deg uzal, am nettat am yisertanen wiyaḍ n umaḍal. Ɣef waya, urrif yekker s tazzla ɣur udabu alman, i iruḥen almi yesṭaxxer yiwet n tkebbanit tamarikant i yeṭṭafaren aḥric n teywalt yebdel-itt s tayeḍ d talmant, rnu yenced Tarust ad teǧǧ ilemẓi amarikan ad yezger ɣer Telmant bac ad t-testeqsi.  Lḥasul ugar n 8 n tgezza (lesrar) ay d-yefḍeḥ Idward Snawden i umaḍal merra ɣef wayen iḍerrun deg taywalt taliktrunikt. Tura Tamrikt, tamurt n usenselkam-a, teffud akken ilaq win yekksen fell-as taberjujt n sser, yuɣ lḥal ma teṭṭef-it, war ahat, ugar n 35 n yiseggasen i t-yettraǧun deg tkurmut (lḥebs), imi i t-ḥessben d win ixedɛen tamurt yettɛedda zun ɣef lḥerma ed yisaḍufen-is. Ma d tura, almi d umenzu seg ɣuct, amaḍal merra yella yuhem anda-t win ur nban – Ewdard Snoden, tefka-as tmurt n Tekwaturt arazuɣ asertan (asile politique) ? Acku aselway n tneggarut-a yella yesduri yakan Julian Assange – win i d-yesnulfan asmel WikiLeaks – ma d tura yenna dakken « d Tarust ara iɣetsen ». Neɣ daɣen ahat Idward tesnubget-it Fransa? Amek nwala asuter n yifransisen bac ad yili waya, deg ḥawla n tpitisyunin anda amḍan n wid yettekkan s « ih » iɛedda igiman n yigiman. Maca Fransa tban-d am tin, mačči ur nhegga kan wanag, ur nebɣa daɣen, dɣa skud zaɛma Tamrikt d tamdakkelt-is deg kra n yiqeddicen, teḍra-as am tnuḍt-nni i yesqizziben i tayeḍ. Awal yekker daɣen belli ahat yerna-as Vladmir Poutine teɣzef i wakud-is n uḥewwes deg Trust? ɣas ma yella yessufeɣ-d yiwet n tefyirt ddurtat yezrin, zun Idward « ur yettwaserḥeb ara yes-s deg Trust », ɣas ma taggara ibeyyen-d ɛinani dakken ur yettmuddu ara win yettwanudayen i Tmurt-is. Taluft mačči d tin i yesbensayen akk. Isallen ineggura qqaren-d dakken Edward Snowden yufeg seg unafaɣ agreɣlan n Musku Cheremetyevo, ɣer wanda ? Ad d-nuɣal s tririt.

Mhenni Xalif

Partager