Gtent tfaskiwin

Partager

Tamnaḍt n Wizgan d yiwet n temnaḍt i yefkan azal i yedles d tẓuri, imi i tesnarnay deg-s deg ass γer wayeḍ. Ayagi ibban-d di tfaskiwin i yegten deg aggur-agi n γuct ideg nella. Mbaεd tazrigt tis 11 n tfaska n ḥkku-d Taẓuri “Raconte-arts», s usentel Kker-t a « lexwan ma nruḥ », id-yellan di taddert agussim taγiwant n Yillulen umalu deg ass n 05 almi d 12 γuct γef teγzi n 08 n wussan, llant-d tfaskiwin niḍen di tγiwanin yemgaraden n temnaḍt n Wizgan.

Dγa, ass n 15 γuct yezrin, Tiddukla tadelsant sliman n at-uεebbas n taddert Aḥriq taγiwant n Wizgan, s lemεawna n tesqamut n taddert akked imezdaγ-is, sudsen-d tazrigt tis 02 n tfaska n tzizwa d tament. Tamesbanit-agi yesduritt-id webraḥ n baylek n taddert Ahriq, anda i yukkan s nnig n 30 n yemzikniyen id-yussan si temnaḍin n lwilayat yemgaraden am Tizi-Wezzu akked Bgayet. Ahil n leqdic d amarkanti u d amesbaγur, anda llant temzikniyin n leṣnaf yemgaraden n tament d wamek ttrebin tizizwa, akken daγen llan isaragen d temliliyin sγur imusnawen n tfellaht γef azal sεant tzizwa d lfayda n tament di tezmart n wemdan. Akken tella daγen d tagnitt yelhan i usebγes n yifellaḥen d tikci n kra iwellihen iwulmen d wafud yelhan i usufeγ n lγella-agi i usnarni n tdamsa n tmurt. Si tama niḍen yella-d usaḥbiber d uḥḥesses n yemdanen γef dema uḥareb γef twenaḍt, imi tizizwa ttidirent di tezdeg.  Maca leqdic wessiεen d win id-yellan ass n 21 γuct, imi id-llant 03 n tfaskiwin di 03 n tγiwanin yemgaraden, Wizgan, Illulen umalu akked At-zikki. Tiddukla tadelsant taddert n saḥel s lemεawna n tesqamut n taddert d yimezdaγ-is akked tddukliwin tesεa, am twenaḍt, addal d tlawin, sudsent tazrigt tis 03 n tfaska n ukarmus, γef teγzi n 02 wussan, 21 d 22 γuct 2014. Tamesbanit-agi yesduri-tt-id uγarbaz amezwaru Bakuc Muḥend Waεmar n taddert n saḥel, anda i yukkan s nnig n 20 n yemzikniyen id-yussan si temnaḍin yemgaraden n lwilaya n Tizi-Wezzu. Ahil id-heggan γef dema d amerkanti yerna d amesbaγur, anda llant temzikniyin ukarmus s leṣnaf-is yemgaraden, timliliyin d isaragen anda id-wwin awal γef azal yesεa ukarmus di temnaḍt leqbayel d wamek ara d-yilli uḥareb fell-as akken ad-teqqim d lγella n lebda, asenεet n zwağ aqbur, d temzikniyin niḍen n lḥirfat ufus, d wayen icuden γer useḥbiber γef twenaḍt. Iswi n tfaska-agi d tikci n tebγest d wafud i wuẓẓu ukarmus akken ad-yenarni yedles n teqbaylit, d tikci n wazal i tgemi. Akken tella d tagnit yelhan i yemdanen akken ad-sεun tamuγli yelhan γef lγella ukarmus d uḥareb fell-as. Leqdic d win iεeddan di tegnatin yelhan nezzah. Ula d tidukkla tadelsant Tagmatt iḥemziyen n tγiwant n Yillulen Umalu tella di ttiεad, imi id-sudes tazrigt tis 05 n tqendurt n leqbayel. Tafaska tebda ass n 21 γuct yezrin s teγzi n 03 n wussan,  tesduri-tt-id  taddert n yiḥemziyen, anda i yukkan nnig n 54 n yemzikniyen id-yussan si temnaḍin n lwilayat yemgaraden, ger-asent Tizi-Wezzu, Bgayet, Taγardayt..atg Tamesbanit-agi tadelsant jarden deg-s yiwen n wahil d amarkanti anda llant temzikniyin n leṣnaf yemgaraden n tqendyar n leqbayel, lḥirfat ufus iqburen, allen iqburen, lfeṭṭa d dḥuḥ d waṭas niḍen. Akken id-llant temliliyin d isaragen γef umecwar d umezruy n tqendurt leqbayel, d wacu iwulmen ad-yettwaxdem akken ad-tesεu amḍiq-is di tmura n lbarani, u ad-teddu d suta n wass-a, imi taqendurt n leqbayel tazamul n teqbaylit. Inebgawen d yemdanen id-yussan γer tfaska-agi n tqendurt leqbayel, fursen tagnit yelhan anda id-suksen leṣnaf imaynuten lexyaḍa n tqendurt leqbayel i yeddan d wakud d tsuta n wass-a. Ma yella di tγiwant n At-zikki, tella-d yiwet n tfaska n tmezyazt di tezrigt-is tamezwarut γef umedyaz Smaεil Azikkiw n temnaḍt-agi At-zikki. Leqdic-agi tsudes-it-id tddukla n leqdicat n wexxam n yelmeẓyen n tγiwant-agi, s lemεawna n tddukla tadelsant Smail Azikkiw n taddert Tawrirt bbar akked tγiwant At-Zikki, anda ijarden yiwen n wahil d amesbaγur, ideg tella tγuri n tmedyazt, timzizelt γef araz n smail azikkiw, cnawi, icewiqen, isaragen γef tudert n smail azikkiw d tmedyazt-is d waṭas niḍen. Nnig n 80 imedyazen i yukan deg tfaska-agi, anda id-skeflen isefra umedyaz n smail azikkiw. Iswi n tfaska-agi tadelsant, d asnarni n yedles amazi&gamma,; d usebγes n yelmeẓyen di leqdic γef tmedyazt. I wesmekti kan, smaεil Azikkiw yedder di lqarn wis 19, yesefra uqbel amedyaz meqren n teqbaylit Si Muḥ Wemḥend, imi yuγ lḥal yesefra di tnekkra n 1871, yemmut deg seggasen 1890. Tifaskiwin-agi merra εeddant di tegnatin igarzen u glant-d s waṭas n lfayda.

Islam Bessaci

Partager