Lḥut ur tezmireḍ ad t-tqerrbeḍ

Partager

Gar tigellayin akk i yeɣlayen akka lawan-a deg ulzuz (ssuq), am tal tagrest, d aslem (lḥut). Iɣermanen (citoyens) merra ccetkayen amek almi tewweḍ ssuma n yiwen n ukilu ɣer 400 n yidinaren? Almi ufant iman-nsent tuget n twaculin tiẓawaliyin terra-tent tmara ad cedhent, ad sbilliment deg tagella-ya tanesbaɣurt skud ur tt-ɛerrḍent.  Lḥut-a ihi, wid i d-yeggran ttaɣen-t-id taggara-ya, ala ixxamen i d-yessekcamen tijernanin s wazal-nsent i wayyur, dɣa nutni ma suffɣen 40 neɣ 45 alef i ukilu ur ttḥulfun s wacemma. Akken i aɣ-d-yennan yiwen n useyyad i iqeddcen deg tama n Saket deg Bgayet, ma yella lḥut tikwal yettaɣlay almi ur as-yezmir uẓawali, «aya mačči d rray-nneɣ, acku nekni neznuzuy s waṭas i medden nniḍen i yellan d imzenza (commerçant), syinna nutni ad as-ɛiwden tanezzut akken i ten-isaɛed lḥal». I aɣ-d-yenna win i aɣ-d-yettmeslayen send ad d-yernu ɣef taluft tayeḍ : «ilaq daɣen ad teẓrem dakken ssuma n lḥut mara ad d-nesṭaḍ aṭas neɣ ad d-nesṭaḍ drus tettbeddil, yettusemma mačči kifkif». Akka ihi, ssuma n lḥut tettali d ayen i d-tewwi war ma tessen asubbu. Ma d amsider (consommateur) aredmani yegra-as-d ala layas skud d netta i tent-yettawɣen dima seg taɣlayt n ulzuz. «Nekk s timmad-iw ur semmḥeɣ ara idrimen-nni izaden ara fkeɣ i bu lḥut, maca mara ad t-bɣun warrac-iw ttawiɣ-t-id akken yebɣu yili, amzun yettḥettim-iyi lḥal». Aya yenna-t-id yiwen n ubabat seg Ayt-Smaɛel.

Mhenni Xalif

Partager