Racid Tiɣilt : “Aman ur d-tugem yemma, ur tekksen fad ay acrik !”(Aḥric amezwaru)

Partager

Aṭas i la yettmaggan daha ed dihin i ubaɣur n tmaziɣt deg yal aḥric. Nefren dɣa ad nessesten yiwen i iqeddcen deg usisleg (doublage) n yisura igreɣlanen ɣer tezwawt. Wa d anaẓur n Racid Tiɣilt, ukud i d-newwi awal s telqey ɣef umaḍal-a n yisura ed usenfar n usaru « Troy ». Hatta tdiwennit. 

Aɣmis n Yimaziɣen: Taggara-a aql-iken tettheyyim asisleg i usaru d amaynut, awi-aɣ-d kra n ugzul ɣef-s…

Racid n Tiɣilt: Asaru-yagi dɣa, iwumi nsemma “Tadyant n Ṭerwa», d asisleg neɣ dublaj (s teqbaylit/tamaziɣt-nni taqurant) i d as-nga am waken xeddmen di tmura irebḥen, am Fransa d Kanada. Mačči d asuqqel-nni iteffɣen kan akka i yiberdan usentel am deg isura iɛeddan (ameɣ Črek) yettaken anzi tikkwal ɣer “wesmuḥyet”… (Là il s’agit d’un vrai doublage et non d’une libre adaptation).  

Tanfust ɣef d-yettales usaru (umi semman « Troy » s teglizit neɣ « Troie » s tefransist) d tadyant d-yeḍran di tmurt n Grik taqburt, azal n 1250 iseggasen Z.L. (ngum talalit n sidna Ɛisa). Di tallit-nni, sked d acu ur yeǧǧi ugellid n Misin Agamimnu iwakken ad yesddukel timura n Grik yebbruzzaɛen am ibawen di tɣerɣert, almi yezdi yis-sent kra akken n tegmat tawerdalit imi llant gar-asent tid d-yerra ddaw uḍar-is s udebbuz akk d wuzzal yekkat s yiɣil n Acil.

Yiwen wass, gma-s n Agamimnu, Minilas, yellan d agellid n Spart, yesnubget-d Ikṭur akk d Paris, sin warraw n Priam yeggulden ɣef tmurt iṭerwayen, iwakken a d-ssersen talwit ger Spart akk d Ṭerwa ukud yezga umerẓi. Taggara n wass, yebxes-as nnif-is Paris. Yegla-yas s tmeṭṭut-is. Tagellidt Ilin tumliḥt n Spart tefka aẓuɣer i iḥulfan n tayri am waken tefka afus deg wergaz-is Minilas. Tedda di lemsaq n Paris. Minilas dɣa yečča times. Seg i s-ffɣent tirga mezleg imi s-teffeɣ afus tmeṭṭut-is yeddan di lǧerra iṭerwayen, iɛedda yerra taluft s iri n gma-s, Agamimnu. Netta Agamimnu, mačči kan d nnif n tegmat i t-iceɣben. Si zik yettfafa ɣef Ṭerwa, tamurt n Priam. Am win nɣant tismin, imi werǧin tt-yesseɣli ucengu seg waken d taderkit. Ur d tin a yurraken neɣ a sen-yanzen i yexsimen imi tezmer i yal d ẓẓmik ladɣa segmi i tt-fergen. Zzin-as-d akk iɣaladen yettḥuddun fella-s. Ihi, Agamimnu tuɣ-it yettnadi kan d acu n tfukal ara as-d-yaf i Ṭerwa akken ad yerreḍwi fell-as, ad yemɛirreḍ ad tt-id-iḥelli ula d tinna. Dɣa ifures tagnit-nni, i d as-d-yeɣlin am ubexsis s imi, iwakken ad yesmerki  igrikiyen akk d iṭerwayen. Necden-d akk igelliden n Grik, netta d gma-s, ɣer ṭṭrad mgal acengu ugemmaḍ d-yusan di Ṭerwa am win a yeɛnun azrem s axjiḍ. Ger iqerra terza taluft n tmara, yella Ulis, agellid n tegzirt n Iṭak yettkukrun a tnamer yir axsim. Ulis yettekki imi yettḥezzib i tneggura. Yugad ammar anda s-yettaṭṭaf tuḥsift ugellid n Misin dɣa ad terwi ɣef tmurt-is ur nezmir i tɛekkmin n ṭṭrad. Ula d Acil, rran ɣer-s; acku d amneɣ bu tissas yettarran icenga ar tilas. 

Acil ilul-d i ṭṭrad; d bab n ddreɛ yerna seg wid yettnadin ɣef yiseɣ ur nrekku deffir yeɣsan. Ɣas akken yettɣuccu Agamimnu, yefka-yas lemqud i umeddakel-is Ulis. Iḥelles ad yeddu s imenɣi ladɣa segmi i d as-d-mlant tewkilin n yemma-s, tayyuct Titis, dakken tadyant n Ṭerwa, d tin i izemren ad teglu s iziɣer-is; belḥara, ad d-tessegri isem-ines deffir tmettant-is i lebda. Ma d ccnayeɛ-is ad cebbḥent amezruy ar ifeḍ… Ayen akk ɣef yettnadi Acil, ad t-yaf.

S wakka ihi, i mmɣen yegrikiyen ɣef Ṭerwa am lferg n tmedda. Sseflen ɣer-s tanawt m wagim iɣerruba d geddac n yignan. Kkren-as i ṭṭrad n werǧin nelli di ddunnit (n tallit-nni). Tadyant n Ṭerwa teǧǧa-d limara ttawin medden d anzi ar ass-a n wussan.

 Tikkelt-a mačči d ayen yerzan s lxusus arrac, neɣ taḍsa, wanag tfernem yiwet n tedyant anida  nuḥen yimenɣan. Acimi tfernem asaru-a ed wacu d iswi? 

Tamezwarut, yessefk ad ḥsun medden belli asisleg-agi, “le doublage», ur yettwaxdam ara kan i warrac neɣ i yisura yesseḍsayen. Ula d imeqqranen ḥwaǧen ad walin ayen nniḍen yettwasekkren s tutlayt-nsen mačči s tutlayin kan tiberraniyin. “Aman ur d-tugem yemma, ur tekksen fad ay acrik”. Aṭas i la-ɣ-d-yeqqaren darani, neɛya deg wesqecmeɛ akk teḍsa di twaɣit. Ihi ula d nutni uklalen ayen ara yeffɣen fell-asen. 

Tin ɣer-s, ɣef waken ttwaliɣ, asisleg s teqbaylit sari yewɛer nezzeh. “Limmer tayerza s wallen, win yeddan ad yesserwet”. “C’est un bon challenge”. Daymi i s-nemmɛarreḍ i usenfar-agi ideg nra a d-beggen belli ula d taqbaylit tezmer. Tfel-d si tizi-nni n lɣila anda tettuneḥsab am tɣawsa-nni ɣef d-ttawin awal wid yestufan neɣ iɣef sselmaden “s tefransist” wid yettnadin ɣef iẓuran n tagut akken ad gzun d acu-tt d wamek-itt. Tura, am waken d-yenna deg yiwen weɣmis gma-tneɣ Dr Kamal Bouamara, yesselmaden tamaziɣt di tesdawit n Bgayet: “Ur aɣ-d-teqqim ara a nettmeslay kan ɣef tmaziɣt neɣ ad tt-nesɣaray, yessefk ad tt-nesseqdac am wallal n tmusni, a nettmeslay yes-s anda ma nedda, d ad nesɣaray yes-s…” abaɛda seg wasmi akka i tt-id-tessufeɣ tarwa-s akk d imusnawen-is ɣer lebraz anida yebda yeṣṣaḥ-itt-id wawal. Ulamma, di tilawt, amecwar yessawen, yeččur d iseddaren yerna ɣezzif. Taqbaylit/tamaziɣt, iwakken ad tuɣal d tutlayt yemmden swayes sselmaden timusniwin am waken xeddmen leǧnas yulin s tutlayin-nsen, yessefk-aɣ a neddu d yiman-nneɣ, ur nɣeffel ara mulac a ɣ-teǧǧ tmacint anda yeǧǧa weɣyul cckal-is. S iɣimi d wulac ur d-yettsas wacemma. Yerna am waken d as-qqaren imezwura-nneɣ: “Yal wa yettnadi ɣef wayla-s, akka i d taqbaylit”. 

Deg usisleg-agi, n “Tedyant n Ṭerwa», neɛreḍ a d-nbeggen belli ula d tutlayt-nneɣ tessaweḍ ad tezger ɣer umezruy akk d tɣarmiwin tiqburin am tin n Grik, bla ma tessuget timmetrit n wawalen sɣur terbibin-is. Ihi tuklal ad as-yessali bab-is aswir ɣer tqacuct war ma yunef-asen i yilugan n tẓuri i yas-d-tewwi i leqdic am wa, yakk d webrid i yaɣ-d-nejren wid yettruẓun asalu i yedles-nneɣ iwakken tazwawt ad tecbu tinuddiwin-is neɣ tutlayin swayes ttasmen kra n tarwa-s. Ger wayen i yaɣ-yeǧǧan a nefren asaru-yagi, ad naf dakken:

– Tallit ideg d-teḍra tedyant n Ṭerwa ur tebɛid ara aṭas ɣef tin n Cacnaq yesseɣlin Ferɛun. Timetti n imezwura-nneɣ, imaziɣen, tettak anzi ɣer tin n yegrikiyen akk d tin irumyen i d-ikecmen seg-s akka ɣer Tmazɣa. Tiɣirmiwin-agi tigelsanin yella yezdi-tent umezruy akk d yillel agrakal.

– Tamayt-agi, tettak daɣen anzi ɣer tin n uḥeddad n Lqalus; imi « Troie » tettwanger, tuɣal d iɣed, ɣef lḥerma n tmeṭṭut «Hélène» i yewwi ugeldun (n Ṭerwa) « Pâris » ɣef cnaq ugellid n Spart « Ménélas », am akken truḥ wakali taddart n Lqalus ɣef nnif uḥeddad iwumi kksen tameṭṭut s ccada n rrya. Ssawḍen ageswaḥ almi i isus weffad-is seg wakken t-sseqlalḥen. Asmi i d-teṛṛuṛṛi teswiɛt ɣef widen akken umi ur tettṛiq tasa, yeṭṭef-asen afus i yicenga, sserɣen-ten mejrurha d imudduren. Zelfen am iɣerdayen deg yixxamen-nsen i isekkeṛ uḥeddad fell-asen si berra…

Niqal yiwen ur yeẓri anda i d-yezga uɣaram n Ṭerwa, ideg teḍra twaɣit, imi yeɣba rriq-is am wakken tettwaɣebba taddart n Lqalus i iquccen deg yiwen yiḍ. Almi d asmi i s-iɛewwel i unadi-s yiwen umerkanti almani, Heinrich Schliemann (ger 1871 d 1873), i d-iban wadeg-is (di tama n Ṭṭurk ufella anida yufa, ger wayen d-yessekfel, kra igerrujen n Priam, ɣef waken d-qqaren…)

– Tadyant-agi n Ṭerwa yerra-tt-id d asaru di Hollywood yiwen umeskar almani « Wolfgang Petersen » deg useggas n 2004. 

Mi ara nger tamawt i wayen d-yettales usaru-yagi, ad t-naf ddeqs i yemgarad ɣef wayen i d-yeǧǧa « Homère » di “L’iliade”. Wissen ayɣer? 

Yesteqsa-t: Mhenni Xalifi

Partager