Yiwen Rebbi, 123 Warrac d Bu Tmegṛaḍ

Partager

Akka i yettxemmim Bu Tmegṛaḍ : Di tazwara amdan ad yerr Rebbi d ameḥbus-is, syin akkin ad yerr igduden d tirni d imeḥbas-is, ad yeḥbes ula d amezruy, ddin d teflest, ad yernu ad yeḥbes akk imdanen syin ad yeḥbes timura, ula d tallit ad tt-yeḥbes. Ɣer taggara ad yeḥbes amellal, amarikani, aseṭrali, asrayili neɣ arumi neɣ acinwa neɣ anelmad apakistani akken   ad t-ineɣ. Syin, mbeɛd mi ara s-yali lɣecc,  ad as-izeyyed i twaɣit: Ad iɛeddi ɣer umeḥbus-nni ad t-ineɣ. Ad d-yessemsed tisuqas-is akken ad ineɣ kra yellan : Rebbi, igduden d tirni, amezruy, ddin, taflest, imdanen d tmura. Ur yeẓri ara  dakken yal mi ara yawi tamegṛedt, ineqq imdanen d tirni. Yal mi ara mi ara yeqmeḍ yiwet n teṛwiḥt, igellu s txelqit meṛṛa. Tamsalt tcud, nemyacud way gar-aneɣ s wassaɣ n talsa i d-aɣ-yezdin, nettwacekkel way gar-aneɣ s lweḥc d tugdi yellan d aɛdawen-nneɣ. Akka i iga Bu Tmegraḍ aḥeffaḍ i d-yennulfan di lqern 21 ideg nella. Yettawi timegṛaḍ ur iḥebbes, ur iferren, tilufa-s ttnernint seg tmeẓyanin ɣer tmeqranin, seg uḥbas n umdan ɣer uḥbas n Rebbi, seg tmenɣiwt n yiwen n umdan ɣer tmenɣiwt n yimdanen meṛṛa. Yal ass ttefɣen-aɣ-d yimedyaten seg ṣṣenf-a nat Tmegraḍ:  Cuban akk ɣer Ben Laden, frurin-d akk seg uẓaṛ-is. Yal tikkelt acu ara ṭṭfen, ha d kra n tmurt n Umalu, ha d timesriffegt, ha d lqahwa neɣ axxam n umezgun neɣ d azniq. Ttṛebbin timira, rennun ssemɣayen-d ijeɛlaq di lǧetta-nsen, rennun ttceyyixen ɣef tgertilt i sen-d-yeɣlin seg yigenni, tezzi fell-asen am warkas ineṭḍen ɣef uḍar n bab-is, umbeɛd ad bdun aqmaḍ n tmegṛaḍ.  “ Tikkelt-a sawalen-as Man Haron Monis, iban-d s uɛjaṛ-is d usivi-ines ideg tjerred tmexlelt d lweswas yezgan fell-as.  Iban-d tikkelt-a  di Lusṭṛali. Taswiɛin d amdan-agi ideg azgen deg-s d bnadem, azgen-nniḍen d lbumba, yezmer ad d-ibin di Lundun, di Madrid, di Lezzayer neɣ di Tunes. Awal-is yezga d win kan i yetteffeẓ, i wumi yettɛawad, d ayen akken ur nesɛi lmeɛna i d-yeqqar. Ula d imdanen ineqq-iten mebla lmeɛna, igellu ula s yiman-is yemmuten mi ara ineɣ wid yeddren. Igellu s kra yellan: S laṣel-is, s tmurt-is, s uṛebbit iss yettamen, s twacult-is, d wayen yellan akk deg umaḍal seg wayen yessen.” D wa i d aṭṭan ameɛfun n zzman ideg d-negra. Ha kan ad d-iṣuḍ fell-aɣ, ha kan ad d-yessufeɣ tisuqas-is iss yeɣɣaz iɣẓer i yaɣ-ifeṛqen akked talsa.  Akka i yessunuɣ takerda n umaḍal i yebḍa ɣef sin n yiḥricen : Tamurt ineqqen d tmurt yettdafaɛen ɣef yiman-is. Ibeṭṭu talsa ɣef sin n yiḥricen : lǧettat akked leqyus. Qemmḍen timegṛaḍ. Ttekksen-as i yigenni itran-is akken ur nettwali rnan ḥeṛṛmen-aɣ seg ṛṛeḥma-s. D acu ihi i ilaqen ad t-yexdem yiwen akken ur t-yettḥaz waṭṭan-agi ? Ansa i d-ttefɣent tmital n Haron Monis d Ben Laden ?  Wi ten-id-yessufuɣen akka s talɣa n usaru wa deffir n wa ?  I wumi ? Amek armi yessaweḍ umdan iɣerreq iman-is di tmexlelt yecban tagi ? Amek armi yuɣal  akka ?  Akka i bɣan yiwehhabiyen, iqjan ur nesɛi imawlan. Iwehhabiyen, i d-yurwen s tuffra Daɛic uletma-s n Lqaɛida. Iwehhabiyen, imawlan n yirebraben islamawiyen yemwezzaɛen deg umaḍal. Iwehhabiyen, i  yesɛeddayen leɛnaya ɣef Boko Haram. Iwehhabiyen, aɣbalu ideg tessen wat Tmegṛaḍ. “ Mohammed Ben Abd El Wahhab ixleq-d ṣṣeḥra, ɛeddan fell-as tura wazal n sin n leqṛun. Ṣṣeḥṛa-yagi, yessawseɛ-itt, ijebd-itt ɣer yal amkan. Yehjem-d ɣef talsa s tmesrifgin-is ileḥḥun di lqaɛa, seg Baghdad Café ɣer Lindt Chocolat Café. Yuɣal Bu Tmegraḍ yella di yal amkan. Mi ara d-iban di kra n umkan, ad ineɣ syin ad yettwaneɣ ula d netta, syin ad d-yejmeɛ iman-is, ad d-yejmeɛ tiqeṭṭiḍin-is, syin ad yerr imdanen-nniḍen d tiqeṭṭiḍin am netta, umbeɛd  ad d-yuɣal akken yella”.  D lweḥc n taggara n ddunit i d-yeffɣen. D wa i d Deǧǧal Lmasiḥ iɣef d-mmeslayent ddiyanat: Mi ara qṛib ad tenger ddunit, ad d-yeffeɣ yiwen n umdan ad sen-yini i medden belli netta d nnbi d Rebbi i t-id-iceyyɛen. Aṭas n ḍḍuɛafa seg yimdanen ara t-yamnen ad ddun yid-s, ɣas ma tettbin fell-as ccama n cceṛ akked lekfeṛ yettwajerden di twenza-s. Ɣas ad yessembiwwel ddunit, ad yeqqel ad d-yas wass-is ula d netta ad yettwanɣa. Bu Tmegṛaḍ, d wa i d Lmasiḥ n Lekdeb, d cwiṭ-nni n tafat ixeddɛen uqbel ad d-yeɣli ṭṭlam.

Messakit warrac-nni n Pakistan iṛuḥen d iseflan di 132 yid-sen.132 n tuɣac i yeggugmen i lebda.

Kamel Daoud

Yerra-tt-id ɣer tmaziɣt: Mokrane Chikhi

Partager