Rachid aliche : Cfawat n uleltma-s Fazia

Partager

Yemmut Rachid Aliche ass n 18 deg meγres 2008. Tlul-d deg taddart-is, Taguemount Azouz, yiwet n tiddukla iwumi  yefka netta s timmad-is isem ‘’Tiziwit’’. Amur ameqqran n yiεeggalen-agi γran γur-s tamaziγt. Ihi, ass-nni n 18 deg meγres-agi iεeddan, tiddukla-agi terra-as tajmilt deg uxxam n yidles Mulud Mεemmri n temdint n Tizi Uzzu anda i nemlal akked uletma-s n Rachid Aliche, Fazia, nesmekta-d yid-s kra seg umacwar n umeγnas-agi ameqqran n teqbaylit.

Aɣmis n Yimaziɣen :Amek i d-tekkrem di taddart ?

Fazia: Asmi i d-nekker di taddart, mezziyit mi negguğel. Baba-tnegh yemmut. Rachid d amecṭuḥ ur yessin ara baba-s. iḥemmel ad iruḥ γer teẓgi. Akken kan tefra lgirra, nruḥ γer Lezzayer tamaneγt, yuγ yemma tuγ din axxam. Netta yekcem srid s aγerbaz. Yeqqar mačči d izli am wakken iḥemmel mliḥ taqbaylit. Asmi yesεa 9 n yiseggasen di leεmer-is, mi d-tusa jida-s s axxam, ad tt-yawi γer yiwen umekkan di lḥara u ad as-yini ad as-d-teḥku timucuha netta ad yettaru. Sya γer da  ad-tt-yesteqsi γef wamek i as-qqaren s teqbaylit i wawal-a neγ awal-a. Imir netta yettaru ma nekni ndes. Ur nfaq ara s lqima n wanect-nni. Akken kan, dγa, ay tt-ikemmel. Yuγal yemmlal d Dda Lmulud di tesdawit, syin yezga γer yijufar-is.  Di 1978, mi iruḥ ad d-yawi turegt-is, yuγ lḥal ttnadin fell-as. Ur as-tt-id-fkin ara. Syin iruḥ γer tmurt n Fransa (Lyon). Iruḥ γer wid-nni i t-yesseγren dagi. Yeqqar di tesdawit Lyon 3.

Melmi tfaqqem yekcem s telqayt deg unnar-agi n umennuγ γef tmaziγt ?

Nekk faqqeγ-as si zik, axater nekk yid-s neεdel mliḥ. Ayen i tt-yesbanen nezzeh d akken ur yettmeslay ara s taεrabt di Lezzayer, ala s teqbaylit : ama di lkar neγ di tḥanut. Yiwet n tikelt yenna-as i yiwen mi i t-ixelles :’’nekk xelse&gamma,; kečč fhem neγ qqim’’. Mi ruḥeγ ad d-neṭṭqeγ ad d-yini :’’kemm ttsusum kan.’’ Di tḥanut ad yekcem ad as-yini : ‘’awi-d aya rnud aya. Ma ur tefhim ara ad ruḥeγ ad d-awiγ γer wid ara yi-d-ifehmen.’’ Syin yuγal snen-t akk, qqaren-as ‘’Aqbayli’’. Ula d yemma teẓra ileḥḥu γef tmaziγt. Teqqar-as kan : ‘’a mmi γur-k, taswiεt ur telhi ara.’’Meεna ula d yiwen deg uxxam ur as-yini tixer i lecγal-agi.

Γef tira ?

Asfel, yebda-t dagi, d nekk i as-yettarun s tmacint. Syin ikemmel-it di Fransa. 

Ayen i d-yeğğa ?

Aṭas n tira i yellan. Yella ungal-nniḍen yekfa-t, meεna tagi d tamsalt-nniḍen.

Tamettant-is ?

Bniγ γef wanect-nni n lγaci. Zriγ ukud ileḥḥu. Zriγ anect yettwaqader γer medden.

Amennuγ-is di taddart?

 Yal taggara n ddurt, ad d-yas si Lezzayer tamaneγt γer tmurt i wakken ad yesselmed tamaziγt. Yettawi arrac imecṭaḥ γer lexla yesselmad-iten dinna. Ma d imeqqranen ttemlilin deg uxxam. Iruḥ γer sseḥra netta d Badi Dida, xedmen ammud n yisefra n tlawin. Yettwarres γer ONDA, Badi Dida fkan-as yiwen, nekk ar tura ur d iyi-d-fin ara. 

Nudan fell-as irebraben i wakken ad t-nγen ?

 D tidet, ttnadin fell-as deg waggur n maggu 1995. Nγan yiwen urebrab, ufan isem-is gar wid i d-ttheggayen ad ten-nγen. Nnan-as-d. Meεna netta ur as-yini ula i yiwen. I wakken ad yeffeγ seg uxxam, yesnulfa-d cwal ur nelli. Auc kan , yemma ur tumin ara s cwal-nni, ula d nekk ḥulfaγ. Ikemmel yettidir seg umekkan γer wayeḍ. Deg useggas n 1997, nniγ-as ilaq ad d-truḥeḍ ad teẓreḍ yemma-k, ha-tt-an teεya. Ad iyi-d-tafeḍ dinna deg uxxam. Yekcem-d, yeswa lqahwa akked yemma, yeqqim ciṭ, yuγal iruḥ. Kra n lweqt kan segmi yeffe&gamma,; ṣsunin-d s axxam. Fγe&gamma,; nniγ-asen d anwi-ken kunwi, nnan-iyi-d d imeddakal-is. Nniγ-asen ur ken-ssineγ ara, imeddulal-is akk sneγ-ten. 

 Awal aneggaru.

Ferḥeγ imi llan wid i t-id-yettmektayen. Ur tettun ara. Llan wid iqeddcen deg lecγal-agi. Yerna tura εinani mačči s tuffra.

yesteqsa-tt H. Moula

Partager