«Kra n win i d-yefkan kra i tmaziɣt deg tal taɣult yuklal ad as-nerr tajmilt»

Partager

Ilul Malek Ḥud aseggas n 1957 deg At Mlikec. Amur ameqqran seg tudert-is yedder-itt ar tura lwaḥi ed yisekkilen deg umaḍal n tsekla. Nefka-s ilmend n tdiwennit-a ddeqs n yisteqsiyen ɣef kra n tlufa, hata wamek i aɣ-d-yerra !

Aɣmis n Yimaziɣen : Aṭas n yiseggasen keččini tedakkaleḍ ed tmedyezt. Ahat ad aɣ-d-temleḍ amek iga wassaɣ i ken-yezdin ?

Malek Ḥud : Ahat uwḍent 40 n yiseggasen segmi i d-yekcem uferṭeṭṭu-a n tmedyezt s aqerruy-iw, ar tura mazal izdeɣ-it, ar tura yessutur-d deg-i akken ad kkreɣ ad ẓḍeɣ ifyar. S tmedyezt ttafeɣ iman-iw, ɣur-i tezga d ddwa. Acimi d ddwa? Lufan i ǧǧiɣ ayen d-nniɣ yeqqim daxel-iw, a-t-a 40 n yiseggasen aya, ur d-yeffiɣ ara, talfi ṭṭreḍqeɣ. Amedyaz, teḍra yid-s am ufarnu (volcan), yis-s i d-tessufuɣ ddunit ddemmar-is wanag ad tebbeɛzeq ɣef tikkelt. Tamedyezt, diɣen nerra-tt d tin yettḥuddun tameslayt-nneɣ i d-yettmmagaren atas n wuguren i tt-yekkaten akken ad tenger maḍi. Tamedyezt diɣen d ccbaḥa n wawal, yiwen ur yugi ccbaḥa deg yal taɣult.

Deg tmedyezt-ik, tɛerrḍeḍ tettḥazeḍ ula d isenfan nniḍen, am tmedyezt n wunuɣen (calligramme) s yisefra-nni « Aseklu » neɣ « Taxsayt »...

Tamedyezt tamazight tuwi-d fell-as ad tili am tmedyezt tagraɣlant, ad tmasi akk tiwsatin yellan. Ula d imedyazen-is zemren ad d-snulfun kra n talɣa tamaynut. Akken d-tenniḍ ɛerḍeɣ ddeqs n talɣiwin am tmedyezt tilellit ur nelli ara aṭas deg tmaziɣt. Ma d ayen yerzan tamedyezt s talɣa n wunuɣen (les calligrammes) lemdeɣ-tt-id deg yiwet n tannant taseklant i aɣ-gan Mass Ayt Waɛli Naser d Mass Belli Yeḥya, nekkni s yiselmaden n tmaziɣt. Awal yezzi aṭas ɣef umedyaz Guillaume Apolinaire yuran isefra s talɣa-a ladɣa wid iwimi yefka azwel “La colombe poignardée” akked “Les jets d’eau», dɣa seg wass-nni ɛerḍeɣ ula d nekk ad aruɣ akken, isefra ilan talɣiwin, gar-asen: Aseklu, Udi, Aɛeqqa yessawalen, taremmant…Isefra-a, uriɣ-ten amzun d timseɛraq, d tiɣasiwin iɣef d-ttmeslayeɣ i d-ittenṭṭaqen, taggara n usefru tettakk-d tifrat n temseɛreqt-nni…

Malek Ḥud aql-it ula deg umaḍal n tira timserreḥt ideg i d-tessufɣeḍ ammud n tullisin « Timsirin n yiḍ ». Mmeslay-aneɣ-d ɣef waya…

Qqareɣ-as dima, ayen yerzan tasekla tamaziɣt, win iweɛɛan kan kra , yekker ixdem-it acku ma yella neṭṭal ɣer temkarḍit-nneɣ ad tt-naf d tilemt. Diɣen bɣiɣ ad jerbeɣ iman-iw ma yella tewleɣ i tira n tullisin neɣ ala acku deg tmedyezt, ssut i iyi-d-yettuɣalen d ayen yelhan, imsefliden d yimeɣriyen n tmdyezt-iw teɛǧeb-asen aṭa aṭas, nniɣ-as ahat ula d tira-w timsrreḥt akken… Diɣen taɣlaɣalt (écho) i iyi-d yettuɣalen teqqar-d: “yelha wayen ttaruɣ”. Aya irennu-iyi-d tabɣest akken ad kemmleɣ deg ubrid-a…Wissen azekka d ungal ara d-yerzun… Deg unrar-a n tira timserreḥt, bdiɣ amecwar s tira n tmucuha i aɣ d-ǧǧan yimezwura-nneɣ d kra n yiḍrisen imeẓẓyanen, d timɛayin. Sddukleɣ snat n tawsatin-a n yiḍrisen deg yiwen udlis, ssufɣeɣ-d ammud iwimi fkiɣ azwel: “Timucuha akked temɛayin”.

Deg wammud-a, tserseḍ « tadyant » n Ceɛban deg tazwara. Ad yegzu deg-s yimeɣri aṭas n tlufa, am timmeɣnest n unelmad-nni ɣas yesɛedday aṭas seg wid iḥeqren tutlayt-is…

Qqaren-d:”Deg yal amaru yella uqcic yeffren deg-s” Daɣ netta mi ara yekker ad yaru aqcic-nni yeffren ad d-yifrir am zzit ɣef waman. Akken i teḍra, ahat deg-i Caɛban-aqcic yuɣal-d ad yesmektin ayen ahat nedder, ayen i ineǧren abrid i d-nuɣ i nettaɣ ar tura. D tamuḥeqranit-nni ur nezmir ara ad nawi i aɣ-yerran akka i nella akka tura: D imedyazen, d imyura n tmara…

Atan ad d-sneṭṭqeɣ Caɛban-aqcic, deg yiwet n tukkist tamecṭuḥt n tullist “Temẓi n Caɛban: “yebda yekkat deg-i yiwen n unemhal n temharsa n yimuras n Sṭif amzun yekkat aɛdaw-is neɣ tacekkart n rrmel am ubunyaw .Kra din imi s-nniɣ nekk d Amaziɣ”. A-tt-an temẓi n Caɛban. Ayen i iyi-iǧǧan uriɣ aḍris-a s tutlayt n yemma, s Teqbaylit, ahat d tiririt i unemhal i iyi-iwwten mi as-d-nniɣ tidet: nekk d Amaziɣ. Ẓriɣ inuda ad ineɣ deg-i timmuzɣa”… Ladɣa d zzit i yerna ɣer lkanun.

Tenniḍ deg yiwet n tdiwennit « win yebɣan tamaziɣt ad yeldi ablug ». Iban d acu d iswi n tiɣri-ya…

Akka tura, tira n tsekla s tutlayt tamazɣt, ttwaliɣ-tt d yiwet n tigawt tamaɣnast. Awal nennum nettberriḥ s yis-s “Wi bɣan tamaziɣt, yissin tira-s», amzun yeǧǧa-t cwiṭ wakud imi ahat nbeddel-it s wa: “Wi bɣan tamaziɣt yeldi ablug”. Kra n lweqt akken nettnadi ad nissin, ad naru tutlayt-nneɣ i nessen ad nemeslay s wudem agmawan. Seg yimiren ar tura nuɣal nessen ad naru, nelmed ilugan n tira n tmaziɣt, ihi ilaq ad nɛeddi s aswir unnig: Afares deg yal taɣult, tasekla, amezgun, sinima… Ilaq diɣen aseqdec n ttawilat-a n Internet, awudu kan ad yili i lfayda n tmaziɣt. Aṭas i yettarun ur ufin ara amek ara ten-nissin. Iblugen d allalen swayes nezmer ad ten-id-nessufeɣ seg ṭṭlam ɣer tafat, s wakka ala tamaziɣt ara innernin. D ayen i xedmeɣ deg yunyu 2010 ar ass-a, Ldiɣ ablug, semmaɣ-as “Aghucaf», tansa-ines d ta: aghucaf.wordpres.com , daxel-is ttarraɣ akk ayen ttaruɣ, ama d iḍrisen n tmedyezt, ama d tullisin, ama d timucuha, ama d awalen inmudag neɣ aẓeṭṭa n wawalen. Akka tura rezfen-d ɣur-s azal n 49500 n yinerzafen seg 65 n tmura n ddunit, tuget seg-sen seg Lezzayer, Fransa, Marikan, kanada, lmaruk, …. Kecmem ɣur-s ad twalim.

Imi aql-ik d aselmad n tmaziɣt, tettwaliḍ lexsas i d-tettmagar deg uḥric-a n uselmed?

Imḍebbren n tmurt-nneɣ, ččan-as lḥeqq-is i tmaziɣt, ar tura tetten-t, amzun tuwi ddnub… Cwit n wazal ur as-t-fkin. Akeččum-ines s aɣerbaz d tiririt tasertant i Yimaziɣen n yiwet n tallit, d aya kan. Tɛedda tallit-nni kan n usuter n tmaziɣt s zɛaf, uɣalen yimdebbren-nneɣ akken llan deg tidet. Ur ttawin ara Imaziɣen deg wulawen-nsen akken ad ḥemmlen tutlayt-nsen tamaziɣt, dɣa kkaten akken ur tettaf ara akk iman-is, ssuɣen-as abrid n nnger, ma d nekkni nugi ad nefhem aya.

Tamaziɣt d nettat i d taneggarut deg uɣerbaz, ifent-tt akk tangiwin-nniḍen, asrag (horaire) i as-fkan anda teddiḍ d win ur nwulem ara i ulmad (gar 12 d 13, neɣ tameddit maḍi mi yeɛya akk unelmad). Miḥyaf tga tneɣlaft n usegmi mgal tamaziɣt deg ukcemhil (recrutement) n yiselmaden n tmaziɣt d temsalin niḍen d ageɛmir akken teqqarem a M’Henni. Aḥric n yiselmaden ara d-yernun aseggas i d-iteddun s iɣerbazen ur iɛedda ara 1% ya ɛaǧaba ya Rebbi.Tixettalin mačči d yiwet, maca inemladen ɣas ttmmagaren-d uguren i d-bedreɣ, d lferḥ-nsen mi ara d-taweḍ ssaɛa-nni n tmaziɣt. Din d tikli tagmawant i d-yettuɣalen, d tin akken i lemmden seg wasmi i tebda ddunit. Rnu diɣen iselmaden, ur ttakken afus la deg tutlayt la deg yinelmaden, xeddmen nnig n llazem. Annegzi aɣurbiz (échéc scolaire) yekka-d seg uselmed n warraw-nneɣ s tutlayin tiberraniyin (taɛrabt d tefransist), iswi-nneɣ amezwaru d aselmed n Yimaziɣen s tmaziɣt seg tazwara alma d taggara…Tamaziɣt, iwakken ad as-d-yuɣal ccan, ad tettuneḥsab am tutlayt taɛrabt neɣ xir ilaq ad d-yuɣal umennuɣ s abrid, s tuddza n yiḍarren akken ma nella ara tt-yerren d tunsibt. Mi tuɣal d tunsibt ad nbedd ɣer yiri-s alama tuwi-d akk izerfan-is akken ma llan.

Aṭas i tgiḍ d isefra n tejmilin i yimeɣnasen. Akken i d-yettban sɛant azal aṭas tejmilin-a ɣur-k ?

Kra n win i d-yefkan kra i tmaziɣt deg tal taɣult yuklal ad as-nerr tajmilt akken ad t-nesnemmer ɣef wayen akk yexdem. Mačči atas aya i tekcem tmaziɣt s aɣerbaz, aɣerbaz-nneɣ zik d lkanun i d-yessenṭṭaqen imɣaren-nneɣ, berrun-d i taḍunt n tmucuha, n temseɛraq, n yinzan , n temseḍsa, neɣ awalen n yal ass… Imi yeddrem lkanun-nni, icennayen, imyura, imedyazen d nutni i yuɣalen d iselmaden n ugdud, rennun afud i tutlayt s usnulfu n yiḍrisen. Ma nger tamawt, ad ten-naf akk d imeɣnasen imeqqranen, llan kra deg-sen fkan tudert-nsen i tmaziɣt. Tuwi-d fell-aneɣ ad ten-id-nettmekti tal tikkelt akken ad ḥsun ur ten-ntettu ara akk, zgan deg wulawen-nneɣ… Nekk ttarraɣ-asen tajmilt s usefru…

Tusiḍ-d gar wid yewwin arraz deg temzizzelt n tullisin i d-tesuddus tesbeddit tiregwa d tajmilt i Belɛid At ɛli. Ahat d awal ɣef Tregwa ed wamek tettwaliḍ timzizzliyin yecban ti ?

Deg tazwara ad ak-iniɣ i kečč a Mhenni d Samia: Ayuz d gedha ɣef warrazen deg tira n tullisin i tuwim. Ayuz d gedha i Tesbeddit Tiregwa i d-yettheggin ccɣel-a. Tiregwa, asuf-ines d targa, am wakken yeqqar wanzi-nni: “Argaz d targa, tameṭṭut d tamda” neɣ wayeḍ “D tiregwa timecṭuḥin i d-yettakken isaffen imeqqranen”. Daɣ netta, Tisbeddit Tiregwa d asif ameqqran i d-yettagmen aman s waṭas i tmaziɣt akken ur tettɣar ara, ur tettkaw ara, ad teqqim dima d tazegzawt. Aṭas i yellan am nettat ama deg wakal n tmurt ama berra i tmurt. Yiwen uɣbel i tent-izedɣen: d tamaziɣt d waddad-ines, ttnadint dima ad yelhu. Nekk s timmad-iw ad snemmreɣ aṭas aṭas merra iɛeggalen n tesbeddit-a ɣef wayen akk xeddmen deg tal taɣult akken tamaziɣt ad taf iman-is.

Asuddes n temsizzelt taseklant Arraz n tullisin “Belɛid At Ɛli” d win n ungalen “Racid Ɛellic” d ayen igerrzen aṭas imi kra n win tezdeɣ tira ad yekker ad yaru, ad d-yesnulfu s tmeslayt i d-yeṭṭeḍ ɣer yemma-s, dɣa ad yettnadi ad tt-yerr am tid yeddan asurif ameqqran deg tsekla.

Tanemmirt a mass Malek ḥud, d acu d awal-ik n taggara.

Ad fakkeɣ awal-iw s usnemmer ama kečč a Mhenni ama i Uɣmis n Yimaziɣen. Ad d-iniɣ diɣen amek i ttwaliɣ azekka n tmaziɣt. Azekka-s d win ara yeǧǧuǧǧgen nezzeh, yerna akken i ilaq. Ayen i d-qqareɣ akka, umneɣ-t almi i tent-ugiɣ acku anzi i ḥemmleɣ nnig wiyiḍ yeqqar: “Ayen tebɣuḍ tekkeḍ ay iḍ d ulaqrar ad yali wass.”

Yesteqsa-t: Mhenni Xalifi

Partager