n Albert Camus
Lmiziraya n leqbayel yettwassnen aktar s waṭas n tektabib d imagraden yura Albert Camus. Aṭas n imusnawen d lecyax d inelmaden i t-yeɣran, i t-id-yudren, i t-sxedmen.. Xas akken yeffeɣ-d di Lezzayer deg useggas n 2010 s tefransist, ttaqa ur slin ara s-yes ɛad. Aṭas daɣen yettnadin a t-issinen, ur t-ufin ara. Llan daɣen wid i t-id-yettadaren, i yeslan yes-s, i yeɣran ayen uran wiyaḍ fell-as, bessaḥ ur t-ɣrin ara nutni s yiman-nsen, s lekmal-is. Atan tura ɛeddan 70 sna segmi d-yeffeɣ, qrib 60 n sna segmi i s-d-iɛawed asufeɣ de tektabt n Actuelle III deg 1958 u ɛeddan 50 n sna segmi yemmut Albert Camus, bessaḥ, le reportage-agi yeqqim mechur ɣef waṭas n wauyen akk yura Albert Camus.
Mouloud Feraoun yenna-d deg tebrat s-yura deg tegrawla-nni n Lezzayer i Alber Camus :«cfiɣ-d ɣef wasmi qqareɣ iḍrisen inek deg Alger Républican, imir-en, telliḍ mazal-ik meẓẓyeḍ, d ilemẓi am nekk (nekkni d tinudwin). Bessaḥ, nekk, lliɣ imir sɣarayeɣ di lisser deg taddart , xedmeɣ lxedma-w, yerna ahat ad tafeḍ ttaɣeɣ akteṛ-ik maḍi. Ihi, mi qqareɣ ayen tettaruḍ deg Alger Républicain, yellan lawan-nni d aǧarnan n lecyax n lakulat, qqareɣ i yiman-iw belli «wagi d albaɛḍ yelhan». Lliɣ ttɛejbeɣ mloḥ q ṭtbiɛa-k, ǧaleɣ-k am gma, bessaḥ daɣen deg ul-iw ur umineɣ ara s ḥed. Ur umineɣ la s kečč, la s yiman-iw, la s wid yettmeslayen fell-aɣ axaṭar yiwen deg(sen ur iḥuma fell-aneɣ u lukan yiwet n tikkelt. Nekkni daɣen neẓra belli nettwaḥqer, neẓra belli ur nezmir ara i yiman-nneɣ, nebra i yimeẓẓuɣen-nneɣ n sussem
Kamel Chachoua
Azzedine Kinzi
Yettwakes-d seg usebtar aneggaru.