Mazal ur ɣman waggasen n temdint n Paris mi tekcem Bruxelles ula d netta-t di ccedda-s. Azal n xemsa n wussan akked wuḍan addad n leḥriṣ ( état d’urgence) yeqfel ɣef iɣermaniyen izedɣen tamdint-agi. Di ccaw tenneqḍaɛ tawafɣa n unekcum, iɣerbazen, tisdawiyin medlent tiwwura imdanen kemnen deg ixxamen-nsen. Tugdi tẓerreb ɣef leḥwari, yal wa yettraǧu melmi d wanda ara yeḍṛu ubaxix s wacu id yergem Daash.
Wid yeṭṭafaṛen tasertit ( menbeɛd mi id teḍṛa taxazabit id yeglan s wacḥal d lmuta deg tmanaɣt n tmurt n Fṛansa) nwan ad yili, tikelt-a, kra n-umǧazi gar di tmuɣliwin gar timura tutrimin ( pays occidentaux) yezdin ɣer umezday n l’OTAN akked tmurt n Rrus ikecmen s iɣalen-is akken ad tqazem ddewla tneslemt n dash yeglan s-uzegzaw akked uquṛan i tamnaḍt n Ccem akked Lɛiraq. Tirza n François Hollande ɣer tmurt n Marikan akked ɣer Mouscou, ɣer waṭas n isenqaden d-abrid yessawaḍen ɣer lmerɣub-agi. Maca ur teddun iɣerruba ala akken yecehwa waḍu imi ziɣ tella tḥaejurt yefran deg tdakemt n wurar. Taḥajurt-agi d tamurt n Turk id iɣeḍlen ass-n tlata 24 deg unbir-agi timesrifegt taḥerbit n tmurt n Rrus s leɣder. Werdin tekcem tawla deg ulawen n timunaɣin n umaḍal wakali imi ayen-nni umi isemma Poutine “tiyita n lmus s deffir n weɛrur” iban kan d awezɣi ad tesɛeddi Mouscou kan akken mebla tiririt.
Ɣef tikelt Lavrov yessanef tirzi-ines ɣer tmurt n Turk. Aneɣlaf n tiɣensi’ ministre de la defense) n tmurt Rrus yegzem amṣiweḍ gar- iɣalen n tmurt-is akked wid n-iɣalen n Ankara. Si tama nniḍen Poutine igezm-itt d ṛṛay ad iceyaɣ Lbabur n trad “Moskva” yerna ad yefser tinaɛurin mgal les missiles S-400 Triumph deg akal n Ssurya akken ad yeɣḍel kra n tɣawsa ad yekren d tiɛekkrin mgal timesrifgin n tmurt-is yettnaɣen din-a di tmurt n Ccem.
Zun ayen-nni yak drus, di tmeddit n yiwen wass-nni ( ass-n 24/11/2015) ha-ten diɣ twaɣit nniḍen tḥuza tamurt n Tunes imi id teḍṛa ẓeḍma ɣef lkar yettawin n imsulta igdudanen n tmurt-agi. Azal n 15 n yemdanen i yettwanɣen deg tadyant-agi id yesseɣlin llhul ɣef imezdaɣ n temdint n Tunes . Di ccaw yeffɣed rrabul id yessen liḥala n ccedda ɣef tmurt wakali akked umteddu ddaw lqanun n waddad uḥris ( état d urgence) azal n waggur s lekmal-is. Ɣef akken id yenna uselway n tmurt n Tunes : tamurt-is ha-ten ddaw umihi ameqqran.
Daya irekeli id yewwin tuget n wid yeṭṭafaṛen tasertit tagraɣlant ad gren s annar asteqsi-agi: “ sani akka i-iteddu umaḍal?”. Ɣer waṭas n iserten neɣ imsenqaden n tsertit, isufar akken ad yili traḍ amaḍal nniḍen wejden di tbaqit n ccwal. Ssebba ahat d astehzi n tmura tutrimin irebban afud i dash armi yuɣal talafsa m sebɛa iqeṛṛa. Yella di lbal awal n Poutine id yenan: “ amek tamurt n Marikan izemran ad twali aman akkin di tkurin n tignaw ibeɛden, izemren ad teɣḍel leɛsakker n Sedam Hussien di rebɛa n wussan ur tezmir ara ad tini anda tefren irebraben n dash neɣ aselway-nsen Lbaɣdadi?” .
Gar ajbed n wigi d wakref n wigi, liḥala tcudd dayen kan..simmal zrin wussan simmal tettɛeṭṭil tifrat n tadyant n tmurt n Ccem, simmal tettuddum zit ɣer tmes.
Aït Slimane Hamid

