D izurar ɣef yidurar

Partager

Acḥal n yimdanen i yeẓran d akken temlilit n Ṣsumam tettuhhegga-d deg taddart n Tḥanut ? Kra kan. Acḥal n yimdanen i yeẓran d akken amur ameqqran n twaculin n tudrin n Wat Wagennu, kan-d yimezwura-nsen seg taddart n Tḥanut ? Kra kan. Acḥal i yeẓran d akken tanfalit ‘’At Wagennun yerran lkar d akamyun, d acekker mačči d acemmet ? Kra kan. Taddart-a, tenfa-tt Fransa asmi i d-tekcem tamurt n leqbayel (1857) armi ɛeddan kra n yiseggasen i d-uɣalin yimezdaɣ-is ɣur-s. Ihi, ɣef taddart-agi yettwattun i yesɛan amezruy alqayan ara d-nawi awal, tikkelt-a, u ad d-nefk kra n tririyin ɣef yisteqsiyen-agi.

Takerḍa n Tḥanut

Taḥanut d taddart gar 23 n tudrin n tɣiwant n Ait Aïssa Mimoun deg lɛerc n Wat Wagennun. Amur ameqqran n yimezwura n twaculin n tudrin-a, kan-d seg Tḥanut, xas ma ur t-ẓrin ara.Tuli ɣef lebḥer s wazal n 800 n lmitrat. Tebɛed ɣef Tizi Uzzu s 15 n kilumitr. Zedɣen deg-s qrib 1200 n yimdanen. Tesɛa tilisa akked Yiɣil Buccen seg usamar, At Xelfat d Yimqecren seg umalu, Ibusɛaden seg ugafa, ma seg unẓul, ad naf Lazib d Buṣwar. Tesɛa Tḥanut sin yidrumen : At Ɛmer Wali akked Abuzeggan. Xas ulamma ixus lgaz n temdint deg taddart-a, meɛna ɣur-s kra n ttawilat-nniḍen : axxam n usejji, aɣerbaz amenzu, lbusṭa, amaruz n tɣiwant d uxxam n yilmeẓyen. Tella Tḥanut d taɣiwant deg lgirra-nni, tura tuɣal d taddart yettwattun, akken i d-cetkan. Taḥanut, tettusemma deg lgirra-nni ‘’Le secteur, llah yerḥem’’ imi kra n win ceyyɛen ɣer din, tban taggara-as.

Isem-agi ‘’Taḥanut’’ d yimezwura ɣer din

Isem Taḥanut, ttaken-t, zik, Leqbayel i uxxam anda ixeddem uḥeddad. Syin, yeṭṭef anamek-nniḍen. Ha-tt-an teqṣiṭ n Tḥanut ɣef wakken i aɣ-tt-id-yenna Dda Mḥend : ‘’llan warraw n Abuzeggan, tturaren ccir (ddabex) deg Triḥant. Ɣur-s, setta warrac, yiwen acebbub-is d awraɣ. Ccir, tturaren-t s tɛekkzin. Ihi, mi yekker ad yewwet uwraɣ-nni ddabex, ad as-yini uxsim-is : ‘’wwet ay izem n talext’’. Akken wwḍen watmaten-is s axxam ggulen deg-s, nnan-as ma ur t-tewwiteḍ ara azekka, ar d ak-nekkes seg ddunit. Azekka-nni, akken kan i as-d-yenna ‘’wwet ay izem n talext’’, winna yewwet-it s uɛekkaz-is s aqerru, dɣa yenɣa-t din din. Tekker twacult n Buzeggan terwel ɣer Ccerfa n Sidi Bubker, tessuter deg-s leɛnaya. Yenṭeq Ccix yenna : ‘’serreḥ i lmal-ik, anda yeṭṭes ili-k din. Ihi, iserreḥasen, wwḍen-d ɣer umekkan-a iwumi qqaren tura Taḥanut, dɣa, zedɣen din. Acu kan winna yetbeɛ-iten-id i wakken ad d-yerr ttar. Yekker Ubuzeggan yuɣal ɣer Ccix n Ccerfa i wakken ad as-yeccetki. Ccix n Ccerfa iceyyeɛ-d Sidi Ɛli Uḥemmu akken ad ten-yessemranji u ad yesɛeddi leɛnaya, meɛna winna yugi, yeṭṭef kan deg ttar. Yekker, yedɛa-as, yenna : ’’billah, ar rriɣ-ten am cɛer n ulemsir : ur teggarem, ur txelfem. Yerna mi ara tewwet twellit-nsen gar yifassen-is, ad tergigim dihen. Syin Abuzeggan, ireṣsa dinna, yella d aḥeddad, yexdem taḥanut, ikemmel amahil-is. Semman-as Yirumyen, deg taggara n lqern wis 19, i taddart ‘’Taḥanut’’ ɣef tḥanut n uḥeddad-a. D tawacult n uḥeddad-a i d imezwura ɣer taddart. Isem-nsen akka tura Hocini,neɣ, axxam n Lhaǧ Ɛli Aḥeddad.

Amezruy d tmetti

‘’Adrar N Ait Aissa Mimoun “, ansi i d-yekka wawal-a ? Akken i d-nnan, d yiwet gar turdiwin kan, yella yiwen isem-is Sidi Sliman, yesɛa tlata yissi-s : Stita, Houda (Makouda) d Mimouna (Mimoun). Ihi, yal amekkan yewwi isem n yiwet.

Ansi i d-tekka tenfalit ‘’At wagennun, yerran lkar d akamyun’’ ? Nnan-d d akken deg tefsut n yimaziɣen (1980), kkren Wat Wagennun kksen-as i lkar-nni-nsen tibankiḍin i wakken ad tawi aṭas n yimdanen mi ttṣubbun ɣer Tizi Uzzu, lawan-nni mi akken i tekker. Meḥsub lkar-nni, rran-t d Aṭruli (Trolley) : d nutni i t-id-yesnulfan uqbel wiyaḍ !!!Ihi, dayen yelhan, mačči dayen n dir.

Tamsalt n yimezdaɣ akked Yiṭerkiyen. Tamsalt n Ugni n Seksu

Imezdaɣ n Tḥanut kerhen Iṭerkiyen, yettban-d ar tura ɣur-sen. Nnan-d i wakken ad d-rren yimezdaɣ ttar-nsen ɣef wayen i asen-xedmen Yiṭerkiyen, necden-ten-id ɣer lmakla. Yuɣ lḥal, yal yiwen deg yimezdaɣ d acu n leslaḥ i d-ihegga : wa d tanegḥelt, wa d ssif, wayeḍ d taqabact…atg Akken kan bdan Yiṭerkiyen učči, ɣlin-d deg-sen, ur ǧǧin yiwen, snegren-ten akken ma llan. Syin, ɛerḍen-ten-id Yiṭerkiyen akken, zaɛma, ad semranjin timsal. Ceyyɛen-asen-d ad d-ruḥen ɣer Bordj Menaiel. Ha-t-an d amek teḍra.

Iɣil n Uqeṭɛan (akka i aɣ-d-nnan).

Uqeṭɛan-agi d acengu ameqqran n Yiṭerkiyen, d aḥeddad. Ihi, ceyyɛen-as-d ɣer Bordj Menaiel i wakken ad mranjin. Uqeṭɛan yesɛqa sebɛa warraw-is. Ruḥen ɣef zwayel, uassan-nni ɣef zwayel i leḥḥun. Mi kren ad ruḥen yenna-asen babat-sen :’’ teẓram, cfut-iyi ɣef lheddra tamezwarut akked tneggarut, ayen-nniḍen, ur t-iyi-d-tettawit ara ! akken wwḍen, qqnen zwayel, yenna-asen Uṭerki-nni :’’lɛeslam-nwen ay arraw n umnafaq’’. Ha-tt-an lheddra tamezwarut. Mi kkren ad d-uɣalen, yenna-asen : ‘’iḥqa, anda i tzedɣem ?’’ Nnan-as deg Yiɣil n Uqeṭɛan. Mi d-wwḍen s axxam, yenna-asen babat-sen : ‘’d acu i awen-d-yenna ?’’ Ɛwden-as ayen i d-slan seg tazwara d taggara. Yekker babat-sen, yenna : ‘’ ḥṣut tameddit ad aɣ-d-awḍen.’’ Kkren qelben tisemmirin i yiserdan, ṭṭfen abrid nnejlan. Tameddit-nni kan, wwḍen-d Yiṭerkiyen ɣer Yiɣel n Uqeṭɛan, reyben ixxamen akken ma llan, meɛna zegglen later n yimezdaɣ.

Aheggi i temlilit n Ṣsuman (Près-congrès de la Soummam)

Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Kasdi, yiwen umjahed u d inigi n lweqt-nni, d akken timlilt-a i d-yellan deg taddart n Tḥanut, ḥeḍren deg-s : Krim Belkacem, Amar Ouamrane, Moh Lhadj Amar, Oudaï Med, Si Ouakli…atg Tella-d ussan n 29-30-31 n yulyu 1955. Ttwasenzen uqbel ad selken lecɣal-nsen,dɣa, ruḥen syin. Tili, din ara d-yili, ahat, unejmuɛ mačči deg Ṣsumam. Kra n warraten (documents) llan ɣer yiwen n umezdaɣ n taddart, akka tura, meɛna yeǧǧa-ten i yiman-is, yugi ad ten-ẓren wiyaḍ. (Drôle d’égoïsme). ‘’Deg teswaɛt anda i ilaq ad d-yesban ccan n taddart, netta la yessedrag deg umezruy-is’’. I aɣ-d-yenna yiwen n yilemẓi.

Lǧameɛ

Mazal d lǧameɛ aqdim i deg i ttẓallan. Ccix itedden kan s taɣuct-is mačči s uṣawaḍ. Kra n win yettẓallan yessen lewqat n tẓallit mebla ma yenna-as-tent-id wayeḍ. Ur yelli win i d-yessakayen wayeḍ. ‘’Aql-aɣ am Wat zik. Lǧameɛ i tẓallit kan mačči i ukessel s ddaw n les climatiseurs, neɣ i ‘yenna-d, nniɣ-ak’, am kra n tamiwin.’’ I aɣ-d-yenna yiwen.

Abad Med Said, d yiwen n unelmad i yeɣran deg uɣerbaz-agi i tebna Fransa uqbel lgirra n 1954. Yelmed deg-s ugar n 4 n yiseggasen uqbel ad t-hudden yimjuhad mi tebda lgirra-nni. Llan deg rebɛa yid-sen n taddart n Tḥanut. S ccuq ameqqran i aɣ-d-yesmekti ussan i yesɛedda deg uɣerbaz-a, ladɣa akked yiselmaden-is. Llan ugar n 40 n yinelmaden deg tneɣrit meɛna lemden akken iwata, ɣef wakken i d-yenna.

Tala. Aman n tala-agi, wwin-ten-id seg tala-nniḍen : seg tala n taddart-nniḍen. Yella-d umennuɣ d ameqqran ɣef wanect-a, acu kan yuɣal yefra imi uɣalent, syin akin, tlisa.

Timeqqbert. Aṭas n yiẓekwan ur ssinen ara Wat taddart. Taddart n Tḥanut tettuneḥṣab d aẓar n tudrin n Wat Wagennun. Aṭas i yettwameḍlen dinna mačči n twaculin izedɣen tura dinna : ffɣen seg zik tamurt. Am wakken, aṭas n yimezdaɣ n tudrin n Wat Wagennun ur neẓri ara kan-d yimezwura-nsen seg Tḥanut daymi ur nudan ara ɣef later-nsen. Ahat yiwen wass ad d-yili unadi deg uḥric-agi imi ‘’ulac win i d-teǧǧa tɣalaḍt’’.

At Wagennun, ass-a. Ma yella umekkan anda ur yezmir ad icettel arrebrar, d At Wagennun. Ṭṭfen deg tlelli n tudert akken ilaq. Mačči d At n 14 n wudmawen : akken yella, yenna-t-id. Yal wa yelha-d deg cɣel-is. Kerhen tamḥeqqranit, ttagmen-d kan deg tirrugza. Ttqadaren yal tikti, d At n’’jmaɛliman’’ n ṣṣaḥ… ula deg remḍan !

Kra n wudmawen

Rahim : d acennay mechuren, yettwassen mliḥ s tezlit ‘’yya-d ad am-iniɣ’’, yemmut ass 13 deg furar 2010, yeǧǧa-d sin warraw-is : Massy d Tafat.

Karim Khelfaoui : d acennay ula d netta n tama-agi. Yettwassen s tezlit ‘’ay irrij’’.

Kasdi Ali, Zaatri Med d Zaif Salah : d imedyazen mechuren n tama-nni. Kra n yifyar :

‘’Tesburem-d akk ticekkarin,

Tɣelbem timɣarin,

Nneɛma, ḥedd ur tt-yewwi.’’

wayeḍ.

‘’Tin i d-yesɛan taqcict, sɛed-as,

Rnu henni-as,

Ma d mm uqcic, ḥseb-itt teɣli.’’

Kasdi Med (Mhend n Ali) : d amjahed, yessen amezruy n At Wagennun mačči d kra. D tamkerḍit n taddart.

Tarbaɛt Mizrana : d tarbaɛt n ccna, mechuret s tezlit ‘’A Ṭawes’’.

Deg taggara, ad asen-iniɣ tanemmirt i yimezdaɣ d yimḍebbren n taddart n Tḥanut akken ma llan gar-asen : Ramdane Zaatri, Said Zaïf, Kasdi Med, Said Meghira, Abad Med Said d Khelfaoui…atg Mebla ma ttuɣ Naser Oukacha i d-yeṭṭfen tugniwin.

Hocine.M

Partager