Agouni n Teslent
Agouni n teslent d taddart tamezwarut n tudrin n Ain El Hammam. Ala nettat i d taddart anda ur tessen ara aman n tbernint (deg tudrin anda llan waman n tbernint). Aman-agi n tbernint, sseqdacen-ten kan i tarda. Ma d ayen yeɛnan asewwi d tissit, sexdamen aman n tliwa imi sɛan 6.Tella tetabaɛ lɛerc n Akbil, syin Abu Youcef, tuɣal taggara-a deg lɣerc n Michelet. Tella, taddart-a, uqbel ad tili temdint n Michelet neɣ Ain El Hammam. Deg-s, dɣa, ara bnun, niqal tamdint-agi n Michelet limer mačči d imezdaɣ-is i yugin. Agouni n Teslent, qqaren-as ‘’Le village rebelle’’ imi seg zik yesseqdac ‘’Taqbaylit’’ deg tudert-is : d At wawal d tirrugza ; aṭas n temsal i ssemsawan gar tudrin neɣ, ɛad, gar leɛrac. Qqimen-d kra n yinzan ar tura. ‘’Agad ay Agouni n Teslent, amer Akaouj ad ak-yexlu…’’, neɣ, ‘’Awer yekkes Igoufaf i Taqa’’. Gar taddart n zik d tin n tura, d acu i ibeddlen, d acu yeqqimen deg Agouni n Teslent ? Neɣli-d deg taddart-agi, gan-aɣ irebbi, ḥkan-aɣ-d kra n lesrar…deg taddart-agi i yezdeɣ Oumokrane Omar winna yewwten Boumediène s rṣas deg useggas n 1967, rrif-nni n taddart-agi, daɣen, i yufan anda meḍlen ‘’yirebraben’’ Hervé Gourdel.
Takerḍa n Agouni n Teslent.
Tebɛed taddart-a s wazal n 50 n kilimitr ɣef temdint n Tizi Uzzu. Ɛlayet ɣef lebḥar s 850 n lmitrat. Zzint-as-d tudrin-a : seg usamar, Taourirt Amrane ; seg umalu, Tamejjut ; seg unẓul, At Hemsi ma seg ugafa, ad naf tamdint n Michelet.
Zedɣen deg-s qrib 4000 n yimdanen. Tesɛa 4 n yiderma : At Tabet, At Salah Ouhmed, At Telha d Ikadoumen. Deg yiseggasen-nni n 90, kkren-d mgal rrebrab : gan tasqamut ‘’l’autodéfense’’ deg taddart. D nutni i d taddart tis snat, mebɛed Igoujdal, i d-yekkren ad ḥerben ɣef nnif d lḥerma n tudrin am yimezwura-nsen.
I wakken ad tkecmeḍ, zik, ɣer taddart, ilaq ad tɛeddiḍ s umekkan n tɛessast iwumi qqaren, dɣa, ’’Taɛessast’’, llant snat : yiwet n ufella, tayeḍ n wadda. Ala syin i yella ubrid ɣer taddart imi ixxamen neṭṭḍen akk gar-asen, wa icudd ɣer wa. Zik mi ara yebnu yiwen irennu kan 3 n leḥyuḍ, wis rebɛa n lǧar-is, ɣur-s ara yessenṭeḍ axxam-is. ‘’D izurar ɣef yidurar’’ akken i as-yenna At Mengellat. Tesɛa taddart-a, aɣerbaz amenzu, axxam n usejji, annar n ddabex, lemɛinsra, lǧameɛ aqdim, sin n yixxamen n yilmeẓyen, snat n tjumuyaɛ akked tḥuna i tebna taddart.
Isem-agi ‘’Agouni n Teslent.
Agouni n teslent, d awal uddis : Aggouni (agni) + taslent. Semman-as ‘’Agni imi d lewḍa xas akken deg tawrirt i d-yezga. Ma d ’’Taslent’’ d tejra yellan dinna. Nnan-d asmi i tt-gezmen, kkan deg-s 7 wussan.
Si Tala n Sila neɣ n Wudi , syin Michelet ar Ain El Hammam.
Michelet (Jules Michelet. 1798-1874) d isem n yiwen umusnaw i yefkan Yiṛumyen i temdint-a asmi i tt-bnan deg useggas n 1881. Yella umekkan-nni qqaren-as ‘’Tala n Sila’’ neɣ ‘’Tala n Wudi’’. Syin asmi tefra lgirra, tuɣal semman-as Ain El Hammam. Isem-a (Ain El Hammam), yekka-d sɣur Hocine Ait Ahmed, ɣef wakken i heddren deg tmetti. Akken kan tefra, Ait Ahmed, yesɛa awal-is deg tennaṭ-agi n Ǧerǧer. U netta seg zik ur yebɣi ara ad tban tama-agi n tmurt n leqbayel d akken temgarad deg yidles ɣef tiyaḍ. Yura-t s timmad-is deg udlis ‘’Mémoires d’un combattant’’ ɣef wasmi yugi Rachid Ali Yahia tamuɣli-nni ‘’Lezzayer d aɛrabt tineslemt’’, ha-t-an wacu yura : »A partir de cette épisode, la Kabylie trainera … la casserole du «berbérisme» avec toutes les connotations irrationnelles, négatives et ironiques, attachées à la fonction d’épouvantail. Il y a comme ça des grains de sable, des personnages insignifiants, qui entraînent dans la vie politique des conséquences démesurées. » P.179
Amezruy d tmetti.
Icudd umezruy n taddart, am tudrin n tmurt n leqbayel, s waṭas ɣer tmucuha n ddin akked tirrugza. Xas yella wacu yemgaraden gar zik d tura, meɛna lsas ɣef wacu tebna tmurt n leqbayel mazal ur irab ara, xas yenquqel ciṭ akka deg kra n tamawin. Akken yebɣu yili wugur n tmurt, imezdaɣ-is ttafen-as-d tifrat. D tamsalt kan n lweqt.
S lqanun n taddart-a, i tella Fransa tesselḥuy ccreɛ-is. D win n taddart n zik i mazal ar tura xas ulamma yella-d deg-s usnerni i yettabaɛen tudert tatrart. Imezdaɣ-is akken ma llan ttqadaren-t. kra n yimedyaten ɣef uqader n lqanun n taddart.
Taqsiṭ n yiǧadarmiyen n fransa.
Deg lqanun n taddart n Agouni n Teslen d akken s kra n win ara ikecmen taddart, ad yelḥu ɣef uḍar : ulac rrekba ɣef uɣyul neɣ ɣef uɛidiw. Ihi, yiwen wass, kecmen-d yiǧadarmiyen taddart s ufella n yiɛidiwen. Yekker Dahmouche Belaid iwumi qqaren Bubɛic, yesres-iten-id ɣer lqaɛa. Yugi-asen ad lḥun deg taddart nutni s ufella n yiɛidiwen. Deg taggara, cudden-t wwin-t ɣer la brigade n Michelet. Rran-t ɣer lḥebs. Tameddint mi d-yusa Lamin n taddart, ḥkan-as ayen yeḍran. Iruḥ ɣer yimḍebber n yiǧadarmiyen, yenna-as tadyant. Syin suffɣen-d Bubɛic deg lḥebs, meɛna lamin yugi ad d-iruḥ. Mi as-nnan, d ayen tura yeffeɣ-d, d acu i tettraǧuḍ ? yenna-asen : ‘’ilaq ad xelsen lexṭeyya i yiǧadarmiyen-nni i yelḥan deg taddart ɣer yiɛidiwen.’’ Ihi, ur d-iruḥ ara almi xelsen 4 aṣurdi.
Taqsiṭ n uneɣlaf Ahmed Ali Ghazali.
Tagi teḍra deg yiseggasen-nni n tmanyin. Yal mi ara d-yeḥder ad fersen aqabuc (la décharge), imḍebren n taddart ad d-siwlen i kra ad kksen iḍumman-nni. Ass-nni, yedda-d yisem n Ahmed Ali Ghozali (Mačči d Sidi Ahmed Ghozali) i yellan d aneɣlaf deg lweqt-nni. Tekker twacult-is, tewwi-as lexbar. Seg wakken yefraḥ imi ur tettun ara, yerra-asen tajmilt deg yiwet n tebrat u yenna-asen-tt-id deg unejmuɛ akked Boumediène. Yiwen wass, yeḥder Hamrouche d Bitat mi as-yewwi Ahmed Ali Mohend Said timecreṭ seg taddart, dɣa, nnan-as ad tt-nečč kan akken.
Taqsiṭ n Sidi Mohend Arab.
Wagi n taddart yerna d ccix dinna. Ihi, d ticemlit i wakken ad d-awin ṛmel deg wasif ɣer taddart. S kra n win yesɛan aɣyul yettawi-d fell-as. Ma Sidi Mohend Arab, ur yesɛi ara. Amek ara yexdem ? Yekker yettawi-d ṛmel ɣef uɛrur-is. Mi asen-nnan i wacuɣer akka ? Bezzaf fell-ak ! Yerra-asen :’’aql-i deg umekkan n uɣyul’’.
Yiwet n tikkelt iruḥ ɣer Fransa, yejmeɛ-d akk imjaḥen n taddart-nni. Netta, mi yewweḍ ɣer din, s kra n win i t-yessnen, yefka-as-d idrimen. Ihi, yefreq tadrimt i d-yejmeɛ ɣef yimjaḥen-nni, kren uɣalen-d ɣer taddart.
Amek tetteddu taddart akka tura.
Seg zik n zik ar tura, s lqanun i tetteddu taddart.Tesɛa tasqamut i d-yelhan s lecɣal n taddart. Xeddmen ticemlit i yal asenfar n taddart. Ur ttraǧun ara kan seg dduwla ad asen-d-tefk kra. Amur ameqqran n yisenfaren i xedmen kkan-d s ɣur yimezdaɣ n taddart : rran ssiman i yiberdan, bnan axxam n yilmeẓyen, ttɛawaden akka tura i tliwa-nsen, xedmen sin yixxamen, yiwen i ccix n taddart wayen i ṭbib i yebɣan ad d-yas s axxam n usejji. Xedmen tiḥuna, ssekruyen-tent i yimlmeẓyen-nsen. Mazal ɣur-sen lɛada-nni iwumi qqaren ‘’Leḥmigga’’. Tagi, d tisirit i sɛan zik-nni Lebayel. Mi ara yegrireb lmal i yiwen u qrib ad yemmet, ad kkren ad t-zlun u ad t-ferqen tisɣar i Wat taddart. Syin, yal yiwen ad ixelles amur-is. Akka, bab n uɣersiw, ur ixetter ara seg twaiɣt-nni. Ansi i asen-d-tekken yidrimen ? Yal aggur, ttxellisen 100 DA i yal win yewwḍen 18 n yiseggasen, ala imeɛdar d wid yeqqaren. Acu kan mi ara yili d asenfar, yettbeddil lqanun. Din d tabzert, ad walin acḥal ara asen-d-yesqam usenfar, syin ad t-bḍun ɣef yiɛeggalen : xas ass-nni i d-ilul, tewwi-d fell-as ad yebzer.
Zik, Agouni n Teslent mechur s lḥeb lemluk (les cerises). Nnan-d, yal ass ttawin 3 n yikamyunen ɣer Tunes. Ass-a, ur d-teggri ula d yiwet n tejra. Ala, azemmur i mazal seg yitjur-nsen ma yella yemneɛ seg urɣu.
Kra n ’’tmucuha’’ n zik-nni.
Aɛessas n lǧameɛ d uɣerrabu (lbabur).
Yeḥka-aɣ-itt-id Mass Chabane Said Lhadj, d aselway n tesqamut n taddart u yettamen ar tura s uɛessas n lǧameɛ-nsen. Yeṭṭalab deg-s tifrat, yal tikkelt. Yenna-d : ‘’rekben yimdanen deg lbabur deg Tigzirt d abrid ad ruhen ɣer lḥiǧ, syin, yugi ad yemmbbiwel uɣerrabu-nni imi ulc aḍu. Kkes-d amek ur ɛennan ara, ulac.Neṭṭqen-d akk wid yellan dinna, ulac. Yiwen n dagi ɣur-neɣ (Agouni n Teslent), yeqqim deg teɣmert, ur yelli d acu i d-yenna. Nnan-as : ‘’i kečč d acu ara d-tiniḍ, ahat ɣur-k i tella tsarut ?’’ , yerra-asen-d s usefru-a :
‘’Bellah ay ak-uzneɣ a ṭṭir,
Ruḥ deg ubrid la talef.
Ɣer lǧameɛ n Ugni n teslent,
Dinna i tt-weddin ṣṣef.
Init-as : rret-aɣ-d lmeɛruf,
Sfina, nebɣa ad tt-ḥerrek.’’
Din din kan, yebda waḍu, aɣerrabu yeqleɛ. Taqsiṭ teggra-d deg umezruy. Ha-t-an amek tella’’.
Taqubbet n Sidi Mohend Aberkane d tqubbet n Sidi Youcef.
Deg taddart n Agouni n Teslent, llant snat n tqubtin : yiwet tebna akken iwulem, tayeḍ d aẓru kan. Nesteqsa ɣef ‘’tneḥyaft-a’’ gar ssadat. Nnan-d : taqubbet n Sidi Mohend Aberkan, tebna tsellek, teqqim akken. Ma d taqubbet n Sidi Youcef, yal mi ara kkren ad bnun kra deg-s, azal, akken ara d-uɣalen, sbeḥ, ad tt-kemmlen, ad d-afen kra din irab, yeɣli. Akken-nni, yal tikkelt. Ɛyan seg-s, dɣa ǧǧan-tt akken trab. Nnan-d, Sidi Mohend Aberkan, ttanint-as-d tsekkrin mi ara yeṭṭes deg lexla.
Kra n wudmawen.
Ahmed Ali Ghazali : yella d lwali n Tizi Uzzu, syin n Ɛennaba deg yiseggasen s 1967 ar 1979. D aneɣlaf seg useggas n 1979 ar 1987.
Kaci Iboudrarène : d aḍebbal mechuren aṭas. Netta n taddart n Ugni n Teslent mačči n yibudraren. d isem-is i Boudrarène Kaci.
Said El Hadj Djillali : d ameɣmas ameqqran deg unnar-agi n tmaziɣt d tugdut. Yemmut deg useggas n 1997, deg leɛmer-is 37 n yiseggasen.
Samir Ait Belkacem : yettwassen s yisura n Limuččuču d wiyaḍ. Yefka zal ameqqran i yisura n yimecṭaḥ. yewwi arraz amezwaru deg tfaska n yisura yettwanṭaqen s tmasiɣt.
Mouloud Tighilt : d amjahed, d afus ayeffus n Hocine Ait Ahmed. D amedyaz, daɣen.
Ha-t-an kra seg usefru-s i aɣ-d-yenna Mass Achour Ould Si Said.
‘’A taddart-iw ɛzizen,
Tuɣaled-iyi d ilili.
Yeɣli-d fell-am leḥzen,
Izenqan-im, qqlen d lxali.
Llan deg-sen yilmeẓyen,
Llan yigerdan maḍḍi.’’
Tabourichte : d tameṭṭut ijebbren u yettdawin yal aṭṭan. Aṭas n terwiḥin i d-tekkes i lmut. Temmut deg leɛmer-is 102 d aseggas.
Deg taggara, tanemmirt i yimezdaɣ n taddart akken ma llan, gar-asen : Said El Hadj Chabane, Ahmed Ali Mohend Said, Ould Si Said Achour d Ait Ben Youcef Kamel, Samir Ait Belkacem. Mebla ma ttuɣ Nacer Oukacha i yettilin yid-i yal tikkelt.
Hocine.M

