“Yella leɛtab d ameqqran deg tmedyezt…»

Partager

Ulama teǧǧa tamnaḍt iɛzizen ɣef wul-is anda tlul deg leɛmer n semmus n yiseggasen kan, terḥel nettat d yimawlan-is ɣer Lezzayer tamanaɣt, wanag tban-d tḥerci-ines deg unnar n tsekla asmi tekcem aɣerbaz, ula d iselmaden-is uhmen fell-as, ɛeqlen-tt d taqcict yemgerraden ɣef tiyaḍ. Tag d Kenza n Ǧerǧer i ilulen ass 10 di meɣres 1967 di Micli taddart n Σdella n At Buyusef, tin umi qqaren tura Σin n Lḥemmam. Nesqerdec yid-s aṭas n yisental ɣef waya d waya, aql-iten deg tdiwennit-a.

Di tazwara amek yettili waddad-im akked tmedyezt ?

Addad-iw akked tmedyezt igerrez ma yeqqim akka, ttaruɣ di yal lawan, ɣas amedya ad iyi-d-yas usefru deg umkan anda ur zmireɣ ad t-aruɣ ceffuɣ fell-as alma t t-serseɣ ɣef tewriqt. Acku nekk asefru send ad t-aruɣ yettaru-yi netta d amezwaru, meḥsub yesseklas iman-is ɣur-i uqbel ad t-skelseɣ nekki.

D acu d amgerrad i yellan gar Kenza n tura (tamedyazt), d tin n yiḍelli (send ad tkecmeḍ annar n tmedyezt) ?

Zemreɣ ad d-iniɣ ulac amgerrad akkit, acku asmi bdiɣ xeddmeɣ isefra lliɣ d tamecṭuḥt aṭas, segmi d-ssneɣ akka cwiṭ kecmeɣ annar n tmedyezt, ihi Kenza ur nelli d tamedyazt tella-d deg teswiɛt n tnubi daymi d-qqareɣ ulac amgerrad. Maca amgerrad i yellan dakken zik ttaruɣ kan s teɛrabt kan imi niqal ur ufiɣ ttawil bac ad aruɣ s tutlayt-iw, wamma tura segmi d-yella umaynut ɣef tutlayt-iw tanaslit, tesɛa isekkilen n tira ttaruɣ daɣen yes-s.

Amek i d-yeḍra unekcum-inem deg tmedyezt, d kemm i yellan tettnadiḍ-tt dɣa tufiḍ-tt, neɣ d anemgal ?

Seg zik nekk ssarameɣ ad ssefruɣ, maca lliɣ lawan-n ttwaceɣbeɣ s umezgun, acku yes-s i bdiɣ amecwar n tira, lliɣ ttaruɣ ticeqqufin i warrac imecṭaḥ nekk d tamecṭuḥt nezzeh, mbeɛd asmi kecmeɣ ɣer tesnawit ɛewwdeɣ abrid, uɣaleɣ ttaruɣ isefra s teɛrabt ɣef tayri acku ḥemmleɣ aṭas Niẓar Qebbani d Γada Samman. Deg uxxam yemma d setti d timedyazin di snat, uletma tameqqrant daɣen, maca isefra-nsent s tutlayt n teqbaylit cebḥen mačči d cwiṭ, yerna d acu i asen-d-yernan ccbaḥa d ssut n yemma n aḥlawan imi tettawi-ten-id d icewwiqen yes-sen i tezzuzzun atmaten-iw d yisetma di dduḥ. Aɣbal n yisefra n teqbaylit yella yugi ad iyi-yeffeɣ ɣas akken ttwasneɣ s yisefra-w akked tira-w s teεrabt iyi-yefkan azal deg ubrid n tira kan akken mecṭuḥeɣ, kecmeɣ tasdawit wwiɣ-d agerḍas-iw aseggas n 92, zewǧeɣ aseggas n 93 ḥebseɣ akk abrid n yisefra d tira seg wasmi zewǧeɣ ɣas akken ul-iw icudd kan akken ɣur-sen. Tikwal ttaruɣ s tuffra ad as-tiniḍ d tukkrḍa i d-ttakreɣ taɣawsa, sebreɣ akken ssber n tmara almi muqqer-it warraw-iw syinna friɣ-tt nekk d rray-iw, dayen ad uɣaley s abrid-iw i ḥemmleɣ imi wergin yeffeɣ ul-iw maca tikkelt-nni s ufud ijehden ataṣ acku qqleɣ ttaruɣ akken ssarameɣ asmi lliɣ mecṭuḥeɣ, s teqbaylit.

Anta taɣawsa, neɣ asentel iɣef tessarameḍ ad tessefruḍ, lameɛna urɛad tessefriḍ fell-as ?

Bɣiɣ ad kkseɣ ẓẓerb ɣef kra n tɣawsiwin nniḍen werεad xedmeɣ fella-sent asefru. Tiɣawsiwin-agi mazal ttwarrzent yuɣal fell-asent umrar, yesberber uqelmun n lbeṭṭel fell-asent, d lεib di tmetti-nneɣ yezzi ɣef waṭas n temsal. Nekk ncallah ad fsiɣ kra n yimurar n lekdeb yezzin ɣef waṭas n tɣawsiwin yellan s wazal-nsent ladɣa di tudert n tmeṭṭut, nekk ad heḍreɣ fell-asent ama deg yisefra-w ama deg wungalen-iw ma yebɣa Uḥnin .

Seg ddeqs n yisefra i turiḍ, anwa i kem-yehwan ugar, acimi daɣen ?

Ḥemmleɣ akk isefra-w, d acu kan ḥemmleɣ aṭas ayen i d-yusan ɣef tayri. Sεiɣ yiwen n usefru iwumi fkiɣ azwel “Acḥal», wagi ḥemmleɣ-t aṭas wissen acuɣer ?, (tettaḍsa).

Efk-aɣ-d taseddart seg-s….

Acḥal d abrid i gulleɣ

Dayen ur k-id-ttaddareɣ

Deg wul ad mḥuɣ tayri-k

Ttafeɣ-d iman-iw ɣelḍeɣ

Ass-nni ḥemqeɣ

Simmal yettzad ccuq-ik

Kra s i gulleɣ ḥenteɣ

Gar-ayi-d d Ṛebbi ccḍeɣSsiḥnin-iyi-d lehḍur-ik

Aṭas i yeqqaren dakken tamedyezt skud tettwabnaw s tehregt ur tesɛi leɛtab, s yisem-im d tamedyazt d acu tenniḍ ɣef waya ?

Tamdyezt mačči d aserwet, maca ilaq yiwen ad yili d aḥeddad n wawal akken yeqqar Ayt Mengellat mačči win tufiḍ ad yughal d amedyaz, nekk mačči d menwala ara ikecmen deg-s. Nekk ɣur-i tesseɛtab nezzeh tmedyezt, tesɛa leɛtab d ameqqran iwakken ad d-tas d tin yessefraḥen ulawen, d tin ḥemmlen medden ad as-slen.

Anwa ssenf n tmedyezt i tḥemmleḍ ad as-tesleḍ ne ad t-teɣreḍ. win n tfelsuft, n tidderwect, neɣ n uɣanib aqbur ?

Ttqadareɣ tamedyezt s lesnaf-is merra, maca ḥemmleɣ aṭas tin n tfelsuft imi d tinna i ḍefreɣ asmi ɣɣareɣ di tesdawit n Buzerriɛa. Ḥemmleɣ ladɣa ladɣa aɣanib aqbur, mačči kan imi t-ttaruɣ, maca ttwaliɣ-t yesbeggin-d iman-is ugar n uɣanib-a atrar i yeččuren d amcubbek.

Amek tettwaliḍ aswir n tmedyezt tazwawt, d wamek tẓerreḍ tifaskiwin-is daɣen ?

Ulama nekk ur ttekkiweɣ akk deg tfaskiwin yettilin ɣef tmedyezt imi nekk ur iyi-d-iserreḥ ara lweqt ad ttekkiɣ deg-sent, maca ɛla ḥsab amek ttwaliɣ d ayen yelhan aṭas leqdic-agi i xeddmen. Rennun-d tamussni i umedyaz, ttakken azal i teqbaylit-nneɣ daɣen, ad asen-iniɣ tanemmirt d tameqqrant i wigi d-yessuddusen tifaskiwin-agi acku yeḥwaǧ-itent aṭas umedyaz. Bɣiɣ aṭas ad ttekkiɣ deg-sent, maca llan kra n yiɛewwiqen iyi-menɛen ad beddeɣ ɣef tqaɛet ad d-hedreɣ asefru, lḥasun ɣas ur ttekkiweɣ ara deg-sent, ttruḥuɣ znuzuɣ adlis-inu.

Tessuffɣeḍ-d yakan ammud n yisefra win umi tsemmaḍ “Lbenna n Usefru», ahat tettheggiḍ-d wis sin, neɣ tesɛiḍ isenfaren nniḍen ɣer sdat ?

Ih! D tidet ssufɣeɣ-d aseggas-a n 2015 adlis-iw amzwaru s uzwel “Lbenna n Usefru», wagi d ammud n yisefra-inu uriɣ deg-s ɣef wacḥal d teɣawsa iceɣben temeṭṭut di tudert-is n yal ass ama deg uxxam-is ama di tmetti s umata. Yella wayen ara d-yeffɣen gar-aneɣ akka d kra n wagguren kan ma nedder ncallah wagi d ungal s teqbaylit, daɣen swejdeɣ-d kra n tmucuha d tullisin s teqbaylit daɣen ma yebɣa Uḥnin, am akken sεiɣ isefra nniḍen s teqbaylit akked teεrabt ssarameɣ ad ẓren tafat ula d nutni, akken tettwaliḍ kenza Ǧurǧura tesεa aṭas n umaynut ili-t kan di ttiεad yid-s daya.

Tanemmirt-im a Kenza. D acu tebɣiḍ ad d-ternuḍ di taggara ?

Awal-iw n taggara ad ak-iniɣ tanemmirt i kečč i d-yerran lwelha-k ɣur-i, ssarameɣ lliɣ d tinebgit fessusen fell-ak. Tanemmirt i widak akk iqeddcen di tmussni, i yinaẓuren merra anda ma llan, tanemmirt d tameqqrant i wigad yettεawazen akken ad ssalin ass ɣef tmaziɣt ad kksen tagut i d-yezgan ɣef umezruy n teqbaylit. Ncalleh ccedda ad tefsus lḥeqq ad d-iban ad d-yeflali am yiṭṭij. Ad d-iniɣ daɣen dakken mačči nettaru kan bac ad nebnu kra, maca bac ad d-nefk daɣen.

Yesteqsa-tt: Mhenni Xalifi

Partager