D izurar ɣef yidurar

Partager

Tala Bouzrou, d taddart deg tɣiwant n Makouda deg lɛerc n Wagennun. Dinna, ilmeẓyen, reqqen am yisufa, reqqen ttaẓen ɣer sdat. Ayen teǧǧa lgirra, teswakker-as-d u tesɣam-as-d la silicose : aṭṭan n yidmaren i d-yettasen deg uɣebbar n uẓru i neǧǧren. Yal tawacult, txelles, ma drus, s yiwen n uɛeggal amahil-a.Tala Bouzrou, dinna, diɣ, i d-tlul tarbaɛt tamezwarut i yeffɣen s amadaɣ deg useggas 1945. Ɣer ugraw-a i yerna Krim Belkacem asmi yeffeɣ ula d netta. D taddart n yifri n Mohend Ou Moussa, n uẓru n yimedyazen d uẓru n uweṭṭuf, iẓra i d-yeqqimen d inigan n umezruy n tama-nni u d iɛessasen ɣef tɣerma i d-icergen acḥal d lqern.

Takerḍa n Tala Bouzrou.

Tebɛed taddart n Tala Bouzrou ɣef Temdint n Tizi Wezzu s 20 kilumitr. Zedɣen deg-s azal n 12 000 n yimdanen u ɛlayet ɣef lebḥar s 700 n lmitrat. Zzint-as-d tudrin-a : ɣef usamar, ad naf Tarihant, ɣef umalu, Makouda, ɣef ugafa, tella Mizrana, ma ɣef unẓul d Aït Aissa Mimoun. Tala Bouzrou, d isem-is i d awal-is : d tama n uẓru. Amur ameqqran n yimezdaɣ, xeddmen lḥirfa-agi n uẓru, s tsuta ɣer tayeḍ imi ala ayen i asen-d-tefka tmurt-nni. Xas akken d taẓuri yettwaqddren, meɛna ttxellesen-tt s tezmert-nsen, tikwal, ɛad, s terwiḥen-nsen. Ladɣa, wid-nni ur nettḥadar ara iman-nsen.

Isem Tala Bouzrou

Isem-agi, yeqqen ɣer wanda d wamek i tella tala-agi. Tala-agi tezga-d d axel n yiwen uẓru d ameqqran mačči d kra, daymi i tewwi isem ‘’Tala Bouzrou’’ (Tala n Uẓru). Am wakken, daɣen, taddart-a, teččur d aẓru. Seg lebɛid, ttbanen-d yiẓra-agi am tɣaltin, neɣ tikwal am yidurar.

Amezruy d tmetti

La silicose : aṭṭan ur nesɛi ddwa.

Akken i as-yenna winna ‘’Daya i nesɛa d ayla-nneɣ, sani tebɣam ad nruḥ’’. La silicose, d aṭṭan ur nesɛi ddwa. D aṭṭan i ttaṭṭafen ineǧǧaren n uẓru, ixeddamen n lminat neɣ n uqellal…atg. Ayen yeɛnan, imezdaɣ n Tala Bouzrou, Itekk-d seg uɣebbar n ublaḍ-nni i ttruẓun neɣ i neǧǧren. ladɣa, taggara-a mi ssexdamen timacinin i unegzum n uẓru (les tronçonneuses). Deg kra n yiseggasen kan n lxedma, aɣebbar-a, ineṭṭeḍ u yettressi deg turin n yimdanen-a. Syin, ad tebdu twaɣit deg tudert n bab-is imi lehlak-a, ur yesɛi ara ddwa : taggara-s tettban. ‘’Neẓra ad nemmet s la silicose, meɛna acu ara nexdem ? Daya i nufa d axeddim. Daya i yellan da’’. Akka i aɣ-d-yenna yiwen uḥeddad ameẓyan n uẓru. Tawaɣit i tent-yugaren d akken aṭas n yilmeẓyen ur ttḥadaren ara iman-nsen : ur ttarran ara tikmamin i yimawen-nsen d wanzaren-nsen. ‘’Tikwal xeddmeɣ tabeḥnuqt, sselxaseɣ-tt s waman, tikwal xeddmeɣ kan akken’’. I aɣ-d-yenna wayeḍ. Ula tikmamin iwulmen, yesseḥbibren akken ilaq, ulac-itent deg tmurt, ɣef wakken i d-yenna yiwen n ṭṭbib n yidmaren. ‘’Zik-nni, imi s umenqar kan akked tefḍist, ur yelli ara wanect-a s ṭṭaqa. Tura imi s tmacinin, ssafagent-d aṭas n uɣebbar i yettruḥun srid ɣer turin n wid ixeddem. Yettruḥu tikwal ula ɣer iɛeggalen n twacult ma yella umekkan n umahil yeqqreb tinezduɣin.’’ I yettweṣṣi yiwen urgaz i yessnen akken ilaq lxedma-agi. S uẓru-a, i ttcebbiḥen u ttzewwiqen yimdanen ixxamen-nsen, deg Lezzayer tamanaɣt, deg Blida neɣ deg Tizi. Lxedma-agi d taẓuri yettwaqaddren aṭas, meɛna lqella n uḥader tgellu-d s twaɣiyin timeqqranin. Ugar n 20 n yimezdaɣ n Tala Bouzrou i yemmuten s waṭṭan-agi n silicose. Aṭṭan i yellan ula deg temdint n Tkout ɣer yicawiyen, anda i ttmettaten gar 8 ar 10 n yimdanen yal aseggas. Idrimen, llan, tawaɣit, ala tin. Deg taggara-a, lhan-d yimḍebbren, ama d wid n tɣiwant n Makouda neɣ wid n sbiṭarat n Tizi Wezzu s yiwellihen i d-yettilin deg temliliyin i d-ttheggin gar-asen. Ula d Mass Youcef Limani i yellan ɣef uqerru n Tizi Production, yexdem yiwen ufetray (documentaire) ɣef twaɣit-a anda i d-yesken s telqay lehlak n silicose. Deg ufetray-a, tinigt n yiwet n tmeṭṭut, teṭṭef lehwi-w imi i d-tenna: ‘’yal ass, qqareɣ-as i urgaz-iw i wakken ad yeḥbes lxedma n uẓru imi yehlek. Netta, yal tikkelt yeqqar-iyi : ‘’asmi ara selkeɣ lebni n uxxam i warraw-iw, ad ḥebseɣ’’. Syin, yemmut akken yemmut gma-s, s lehlak n silicose’’. Ilmeẓyen, ttmettaten i wakken ad d-ḥellin aɣrum-nsen. Ttagin ad ruḥen ula ɣer ṭṭbib i wakken ad t-ẓren imi kukran ad asen-d-yini helken aṭṭan-agi. ‘’Ur yelli d acu yellan gar yifassen-nneɣ. Aṭṭan-a, ur yesɛi ara ddwa. ayen yessewhamen, d akken imdanen-a ur sɛin ara l’assurance, mi helken, d tawaɣit ɣef twaculin-nsen.’’ I d-yenna yiwen umejjay n sbiter n Tigzirt.

Aẓru n yimedyazen ( neɣ n yimeyyazen)

Aẓru-a, yella yettusemma ‘’Aẓru n yimeyyazen’’, syin yuɣal taggara-a ‘’Aẓru n yimedyazen, ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Limani. Aẓru-a, d ameqqran nezzeh ; yesɛa talɣa tessewham. Ad as-tiniḍ d amdan i t-ineǧǧren akken : yesɛa tiḥnayin d timeqqranin, nezmer ad d-nini d ifran imeẓyanen. Daxel-nsent, ad naf tira (kra n yisekkilen), unuɣen (gravures rupestres) i d-yeskanen iɣersiwen akked teswiɛen n ṣṣyada. Amekkan-a, diɣ, yettuneḥsab d aɛessas ɣer yimezdaɣ n taddart am ɣer tmetti taqbaylit s umata. Xas ulamma ammekkan-nni yettuẓerreb, meɛna yeqqim kan akken mehmel, ur yelli win i d-yelhan seg-s. Ur telli tama i yecɣeb ama irab neɣ yenger. Zyada ɣef uẓru-a, llan yiẓran-nniḍen imeqqranen : aẓru n uweṭṭuf (neɣ n ugeṭṭuf) akked yifri n Moh Moussa Aouaguenoun, d amekkan anda yettɣemi uḍebbal-agi amedyaz i mechuren deg tama n Wat Wagennun.

Moh n Moussa Aouaguenoun (1838-1936)

Ɣer Wat Wagennun, Moh n Moussa Aouaguenoun, yecba Si Moh Ou Mhend neɣ ɛad yugar-it. Yella d amedyaz ameqqran u yerna d aḍebbal. Yettruḥu ɣer Fransa anda yekkat timeɣriwin s ṭṭbel. Yella d igellil maḍi, yuɣal d amerkanti ameqqran. S wakken yerẓen wawal-is u yettciri, yuɣal d amciwer n Wat Qasi : ttcawaren-t deg yal tadyant. Mechur aṭas s tmedyazt-is imi ula d ljiniral Hanoteau d Etourneau usan-d ɣur-s, bɣan ad d-rren tamedyazt-is ɣer trumit. Yewwi-ten-id Belkacem Oukaci ɣur-s. Myagaren deg ssud n lexmis n Boudjima, nnan-as : ‘’ad ak-nefk 4 doro ma tebɣiḍ ad aɣ-ten-id-tefkeḍ ad ten-id-nner ɣer trumit.’’ Netta yenna-asen : ‘’ad xemmeɣ.’’ Belkacem Oukaci, yettaḍṣa, yenna-as :’’4 doro, ad txemmeḍ !?’’ Ass-nni 4 dodo d imelyaren n tura. Mi uɣalen ddurt-nniḍen ɣur-s, yerra-asen-d s usefra-a :

‘’I yeqqwa lwerd n Rebbi,

Alamma megreɣ taɛfart.

Lḥila, tettagem, trennu,

Lamana, tugi tačart.

Ma mmliɣ-as Nnbi i Uṛumi,

Awer yecfeɛ deg-i laxert’’.

Seg yimir, ṣsarwan-as tid n unyir.

Ali Ou Mhend deg ‘’la bataille de Staoueli (1830)’’

Asmi i d-tekcem Fransa tamurt n Lezzayer, ruḥen seg tama-agi n lebḥar i wakken ad nnaɣen yid-sen. Yewwi-ten yiwen qqaren-as Ali Ou Mhend n taddart-agi n Tala Bouzrou i wakken ad kken deg ‘’La bataille de Staoueli’’. Asmi yexṣer deg umennuɣ n Boudouaou, iruḥ ɣer Iloula, yezdeɣ din. Akka tura, yiwet n taddart tewwi isem-is, taddart-a, qqaren-as Aït Ali Ou Mhend seg tama–agi n Iloula. Yemmut deg umennuɣ n Touarga, yemḍel deg taddart-is, Tala Bouzrou.

Krim Belkacem deg leɛnaya n yimezdaɣ

n tama-agi nTala Bouzrou.

Tarbaɛt tamezwarut yeffeɣen ɣer umadaɣ deg useggas n 1945, deg Lezzayer akken ma tella, n tama-agi n Tala Bouzrou, Makouda. Llan deg rebɛa yid-sen, ha-ten-in : Akli Babou, Ali Rabia, Bachir Ahmed d Semaoun Ahmed. Ihi, asmi yenɣa Krim Belkacem lqayed-nni deg taddart-is, yesla s terbaɛt-a, dɣa, iruḥ-d ɣur-sen. Syin d afella, yerna-d ɣur-sen Ouamrane akked Ali Mellah. Qeddcen deg tama-agi n Makouda.

Rabah Bitat d Moh Said Kasmi

Mi d-qqimen kra n wussan i wakken ad tekker tegrawla n Lezzayer, yuɣ lḥal Rabah Bitat yenna-asen heggaɣ-d ugar n 100 n yigrawliyen ara yesṭerḍqen amenzu n unbir deg temnaḍt n Blida. Asmi i d-qqimen 3 n wussan, yufa-d iman-is weḥd-s. Dɣa, yenna-as Ouamrane :’’walit kan ass i deg ara teṭṭerḍeq, irgazen llan.’’ Ihi, yekker Ouamrane yenna i Moh Said Kasmi n Tala Bouzrou i wakken ad yawi irgazen n tama-agi ɣer Blida i wakken ad tt-sekkren dinna. Yuɣ lḥal lan wid yesnan Blida imi xeddmen din. Iruḥ ugraw n 21 n yigrawliwen. Deg taddart n Tala Bouzrou i nnejmaɛen asmi ferqen tirebbuyaɛ-a akked leslaḥ ara yesṭerḍqen amenzu n unbir deg Tigzirt, Iɛezzugen d Blida.

Lwilaya tis 6 tlul-d s lmendad n yirgazen n tama-agi.

D Ahmed Chafai d Ali Mellah i yettukelfen mebɛed agraw n Summam s tlalit n lwilaya tis 6 deg lgirra-nni. Ihi, tikli tebda s yigrawliwen n tama-agi n Makouda, llan ugar n 120. Syin rennun-d ɣur-s armi wwḍen ɣer umekkan anda i tt-id-xelqen. Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Youcef Limani.

Kra n teqsiḍin d tmucuha.

Tameṭṭut n Tala

Yenna-d Dda Mohend : ‘’acḥal n tikkal i d-tetteffeɣ tmeṭṭut s daxel n tala-agi (Tala Bouzrou). Akken ara tt-twaliḍ, dɣa, ad tuɣal ɣef daxel-is’’. Aṭas i d-yeqqaren nwala-tt, ɣef wakken i aɣ-d-yenna. Ass-a, tala-nni, bnan-as-d ssur. Yessexṣer akk udem-is ayen yeǧǧan Dda Moh ad yezɛef ɣef lecɣal am wigi. Tayeḍ. ‘’Yal mi ara d-yaweḍ Lmulud neɣ lɛid ad nsel i tmeɣra daxel n uẓru-agi n tala. Nettɛedday-d, nsell i ṣṣut n wurar, yeɛmer’’. Ikemmel yeḥka-d.

Ameksa aɛeggoun.

Zik, yiwen kan umeksa i ikessen i taddart neɣ i uḍwar kamel. Yal wa s nnuba. Nnan-d asmi ara yeks yiwen urgaz i wumi qqaren aɛeggoun, tezga tetteddu-d yiwet n tfunast n zyada yid-s. mi d-tewweḍ ɣer tama n uẓru n tala-nni, ad tekcem ɣer daxel n yiwen n yifri yellan deg ublaḍ-nni. Akken, akken, armi d yiwen wass, yedda yid-s umeksa-nni aɛeggoun ɣer daxel.

Akal igedlen.

Taddart n Tala Bouzrou, akal-is d aẓru dɣa. Xas tebɣiḍ ad txedmeḍ tafellaḥt, ur tezmireḍ ara : yeččur d ablaḍ. Tella yiwet n tmazirt, akal-is dayen igerrzen i tfellaḥt, meɛna ur yelli kra yeẓẓan deg-s. mi nesteqsa ɣef ssebba n waya, nnan-aɣ :’’tamazirt-a, iɛedda lqern fell-as ulac anwi i tt-ixedmen. S kra n win ara tt-ixedmen, ur yettɣellit ara lɣella-s imi yettmettat uqbel. Ihi akka i teqqim d ddaɛwa ar tura’’. Deg taggara, ad snemreɣ Youcef Limani, Ferhat Tizguine, Ramdane Zaâtri, Dda Mohend akked yimezdaɣ n Tala Bouzrou akken llan.

Hocine.M

Partager