Lehna

Partager

Iḍelli uliɣ ɣe taddart, ufiɣ yiwen wemɣar di tejmaɛt yettmeslay d yilmeẓyen, yeqqar-asen :

– Bɣiɣ ad iyi-t-inim ma tella lehna neɣ ulac-itt di ddunit ? Wa yenna-as tella, wa yenna-as ulac. Taggara yeḥka-asen-d tamɛayt. «Yiwwas at lǧennet xaqen, bɣan ad walin at ǧahennama amek i teḍra yid-sen. At ǧahennama cedhan at lǧennet, mlalen, msefhamen i wakken ad xedmen tiqenṭert gar-asen, ad yili wamek ara qesren, ad belen isallen gar-asen. At ǧahennama bnan-d azgen n tqenṭert, ma d at lǧennet ur d bnin ara azgen-nsen, acku ur sɛin ara ibennayen ( imaṣwaten ).Nniɣ-as : «ula d nekk ad ruḥeɣ ad nadiɣ, ad steqsiɣ widen yessnen ad iyi-mmlen ma tella lehna neɣ ala ? Bdiɣ steqseɣ di tmurt n Lzzayer, mmugreɣ-d Mḥend deg ubrid ɣef lewhi n wazgen n wass, bezgent wallen-is, iban imir id yekker. Send ad t-steqsiɣ, yenna-iyi-d : -D acu n ddunit-a, aman ulac, axeddim ulac, asirem ulac. S kra n win steqseɣ, ala uguren id yettmagar. Nniɣ-as ad subbeɣ ɣer tmurt n Muriṭani, ahat ad afeɣ dinna lehna ? Imi wwḍeɣ ɣer tmannaɣt-is, ufiɣ imdanen reglen sya u sya, sliɣ i rrsas yedeqdiq, iserdasen ččuren iberdan. Nniɣ-asen : «d acu i yeḍran akka ?». Nnan-iyi-d : «tarewla temneɛ bab-is!». Ziɣ-nni d «coup d’état» i yeḍran.Rewleɣ ɣer tmurt n Nijer, ufiɣ imdanen ttrun ttirni. Nniɣ-asen : -D acu i ken-yuɣen ? -Nelluẓ, ur yelli wacu ara nečč. Neffud, ur telli tiqit n waman ad tt-nessew. Aman ulac, imɣan qquren, isekla bedden am lexyalat. Lqaɛa tekkaw. Igerdan ttsuɣun ttrun, idmaren n tyemmatin-nsen kumcen, deg yiffan-nsent ur d neggi tiqit n uyefki. Kra n yemdanen akked lmal-nsen mmuten, ur ufan wien ara ten-imeḍlen, fell-asen tezzin yizan, ččan-ten igerfiwen d igudar. Ma d nekni swigi d yeqqimen ddren, yal wa yettraǧu tasaɛet-is ad d-ass, aqleɣ ala aglim ɣef yeɣsan. bDeg yiḍ-nni tugi ad tt-qqmec tiṭ-iw, urgeɣ yir targit, am wakken uɣaleɣ d tafunast, teẓẓegeɣ-d idammen… Frewseɣ-d si yir targit-nni, beggseɣ nniɣ-as : «Ad inigeɣ ɣer tmurt niḍen». Ssbeḥ zik, unageɣ ɣer tmurt n Legniz. Nwiɣ dinna kan ara afeɣ lehna ? Bḍeɣ ɣer tmannaɣt-is dɣa, xedmen-iyi «l’intérrogatoire» n 24 n tsaɛtin, ṭṭfen-iyi «en detention preventive» n 48 n tsaɛtin. Nniɣ-asen : «ayen akka ?» Nnan-d : «acku kečč d Azdayri» Imi id iyi-d-serḥen «en liberté surveillée», imi ɣriɣ iɣmisen, gziɣ d acu i yeḍran. «Les frères vigilants» akken i asen-yeqqar Taher ǦAƐUṬ, ɣeẓẓen ula d ifassen i asen-yeslufuyen. Isallen imaynten qqaren-d : «aselway n tmurt n Marikan, Buc, ad yexdem tugdut di tmurt n Lɛiraq. Ihi anda tella tugdut tella lehna.» Srafgeɣ srid ɣer tmurt n Lɛiraq, di tmannaɣt-is ufiɣ ixammen ɣlin, iberdan regglen, imdanen sselqafen, idammen ttazzalen am iḥemmalen n waman. Rewleɣ ɣer «le parlement» n Iɛiraqiyen, nwiɣ a ten-afeɣ ttmeslayen ɣef tugdut akked lehna. Wahmeɣ imi ten-ufiɣ ttnaɣen ɣef Cciṭan. Yekker-d yiwen u «député», yenna-asen : -Ad yexzu Rebbi Cciṭan… ? Yekker-d u «député» nniḍen igezm-as awal, yenna-asen : -Nekni ɣer-neɣ ur nekrih ara Cciṭan, ur yelli d aɛdaw-nneɣ, nḥesb-it d agellid n lmalayekat. Yekker ccwal wa yekkat wa yettwat, wa yekkat s ukersi wa yessḥillif s ufus. Rewleɣ-d s-yinna : -Dagi meqqar s ikersiyen i ttnaɣen, mačči s rrsas. Iwala-yi-d yiwen yenna-yi-d : -Akk iniɣ, ruḥ ad tt-ruḥeḍ neɣ ma ulac akk ṭṭfen «en otage», zemren akk nɣen.

Busad ¨Hemmar

Partager