Kuku akked At-Σebbas

Partager

Ilmend n waggur n tgemi n useggas-a 2016, i yebdan ass n 18 yebrir almi d 18 maggu, tiddukla n tmarit taddert n umaḍal n taddert n Yigarsafen taγiwant n At-Yeğğar, tawilayat n Tizi-Wezzu thegga-d yiwet n temlilit tamazrayt s wazal-is γef snat n tgeldiwin timaziγin Kuku At–Σebbas. Leqdic-agi adelsan yell-ad ass n 13 maggu 2016 di taddert n yigarsafen s wahil d amesbaγur anda illant temzikniyin yemgaraden n umezruy, isaragen n tusna d waṭas niḍen, anda iḥedren deqs n yimusnawen d wudmawen n umezruy, akked tiddukliwin tidelsanin ger-asent; tiddukla n Aḥmed ulqaḍi seg Ucallam, Tiddukla Jeunesses, espoir n At-Rzine, Tiddukla n El-Muqrani deg taddart n Lqelɛa n At-Ɛebbas. Leqdic yebda s usenεet n usaru Aḥmed Ulqaḍi, Agellid Aqbayli, i yexdem mass Djamel Hacene Ait Iftene, iḍfer-it-id uskasi ijehden nezzah. Syen tebεen-d isaragen, amenzu n Dr Nacer Hadj Said.akked Dr Nait Djoudi Oulhadj anda d wwin awal ɣef umezruy n tgelda n KUKU, akked igelliden-is. Yeḍfer-it-id usarag wis sin anda yella Professeur Djamil Aissani akked Mass Damel Seddik, d wid d-yewwin awal ɣef wassaɣ yellan gar snat n tgeldiwin-agi akked tgelda n At-Ɛebbas. Timlilit tamazrayt tekfa s usenɛet n yiwet n tikli la caravane Berbère n tiddukla Horizon d-yussan deg uzellagen. Ḥend Ulqaḍi, agellid n Kukudi lqarn wis 16, i illulen deg akkal n taddert Acallam. Ḥend Ulqaḍi meqqar ccan-is, imi di tallit nni deg tebda txetti teftilt n Yimaziγen yeṭṭfen adabu ( di Spania, di Fas, Di Tlemsan akk di Tunes, kkrent-d snat n tmura bγant ad ččent ddunit, tigi d Spanya n Imasiḥiyen akked Turk n Yenselmen. Asmi yella akken i tarεed tegnit, rraεden yergazen izmawen, gar-asen id-iban Ḥend Ulqaḍi. Imi aken id-yeẓdem Spenyul γef tefriqt ad tt-yečč, yekker Ḥend Ulqaḍi, yella lawan nni d lewkil Uḥafṣi di Buna ad d-iqqurre&epsilon,; yusa-d Baba Σerruğ aterki ad iεiwen Ḥend Ulqaḍi di lweqt ideg ttnaγen meddeen s yemguğa, netta yessawal i wegdud γer lğihad seg 1514 ar 1520.Ḥend Ulqaḍi ijemeε-d akk tamurt n Lzzayer d tamanaγt armi d 1527 neγ 1529, yeεna-t-id Xeyr-ddin, gma-s n Baba Σarruğ, s lemḥella yefka-yas-tt-id ugellid n Aterkki, maca Xeyr-ddin yugad Ḥend Ulqaḍi id tt-yesεeddan yakan fell-as, dγa ixelleṣ win ara t-yenγen. Deg ass-en yuγal yeṭṭef adabu di Lzzayer. Iswi n tmesbanit-agi tamazrayt akken ad-zwin aγebbar γef umezruy lqayen n tgelda tanegarut n tmazγa Kuku.

Islam Bessaci

Partager