« Aslal n warrazen d asebɣes i yiqeddicen iseklanen d tussna ».

Partager

Seg wakken icudd yisem-is akken ilaq i wayen ixeddem, ma nenna-d Rachid Aït Ali Oukaci ad d-nini din-din iqeddicen idelsanen. Netta i yellan, dɣa, deg uqerruy n Tesbeddit Takanadit i Tmaziɣt « Tiregwa ». Yid-s, newwi-d, deg tdiwennit-a, awal ɣef ddeqs n yisental. Hattan!

Aɣmis n Yimaziɣen : tefkam-d taggara-a igemmaḍ n umsizwer Rachid Alliche n wungal ifazzen i yewwi umaru Oulamara. Mmeslay-aneɣ-d cwiṭ ɣef wungal-a d usarag i d-iga ass n 17 deg yebrir.

Rachid Aït Ali Oukacii: tazwara, tanemmirt a gma Mhenni ɣef uncad-ik I wakken ad d-rreɣ ɣef yisteqsiyen-ik. S tidet Arraz Rachid Alliche d yiwen gar warrazen i tettak tesbeddit tiregwa yal aseggas. Win n useggas-a, iṣaḥ-d i Dr. Aomar Oulamara i lmend n wungal-is amaynut iumi isemma:  »Timlilit di 1962 » i d-yeffɣen deg tizrigin Achab. D ungal i d-yufraren gar 4 agi:

1-Abrid n twaɣit, Mazri, Tizrigin Tamagit;

2- Tislit n uɣanim, Rachid Bukherroub, Tizrigin, El Amel;

3- Timlilit deg 1962, Aomar Oulamara, Tizrigin Achab.

4- Tayri d teɣzent, Malek Menniche, Tizrigin Assirem.

Ɣas ulamma nezra belli mačči kan 4 i d-yefɣen deg useggas n 2015, maca ilugan n tesbeddit Tiregwa qqaren-d belli anagar ungalen i d aɣ-d-uznen, ama d imyura ama d tiẓrigin, i ara yettekkin deg umsizwer. Ihi wagi d izen sɣur-neɣ : deg yiseggasen i d-iteddun, imyura/tiẓrigin ur tettum ara ad aɣ-d-taznem ungalen i wakken ad kkin deg warraz Rachid Alliche. Ma yella d aḥric win sin n usteqsi-k, Tasbeddit Tiregwa tfureṣ tagnit-a i wakken ad nesfaydi seg tmussni n Dr. Aomar Oulamara, imi mačči kan d amaru s teqbaylit i yella, maca daɣen d aεebbaj-amciweṛ deg usefrek n tneflit d unadi amguri (Expert consultant en management de la R&D industrielle) deg Fransa deg tkebbanit PSA-Peugeot. Ihi thegga-d yid-s 3 n yisaragen akked kra n tiddukliwin am ACAOH akked CCK.

Ula d kečč tgiḍ-d yiwen n usarag deg unammas adelsan azwaw deg Montréal ɣef temḍerrit i d-ttawin wallalen n teywalt, yexḍan wid n tmaziɣt,

i yidles-nneɣ. Ahat ad aɣ-d-tawiḍ seg-s taḥawact d tameẓyant.

S tidet a gma Mhenni. D tawaɣit tameqqrant i yiqbayliyen, imaziɣen s umata, amek ‘’nnejmaɛen kfan, ɣef yiqerra-nneɣ i tt-fran, nutni ẓran, nekni ur nezri’’, akken yeqqar umedyaz afiluzuf Lounis Ait Menguellat. Asarag-a i yi-d-ihegga Unammas Adelsan Azwaw deg Montréal ass n 02 yebril 2016, iwumi ara iniɣ tanemmirt s tussda, riɣ deg-s ad suɣeɣ ad d-iniɣ “ABBUH», akken yeqqar umdakkel Arab Sekhii deg tceqquft-is taneggarut. ABBUH a tin i aɣ-yeḍran yal yiwen deg-neɣ ur d-yerri s lexbar, ladɣa isertiyen, d imawlan n tedrimt, d waggagen-nneɣ yettxemmimen. A ɛajaba! ugar n 50 n tiliẓriyin n Lezzayer i yessexṣaren allaɣ n uqbayli, amaziɣ s umata, yal ass. Ama s wudem n tkuzint, addal, isallen…, mačči d yiwet. Ur zmireɣ ara ad d-iniɣ da azal i yekka usarag-askasi i d-wwiɣ deg Montréall. Maca, tzemrem ad truḥem ɣer tansa-a ad twalim cwiṭ seg-s:

Telḥa-d tesbeddit Tiregwa tallit tamaynut segmi tessebɣas iqeddicen iseklanen, ladɣa amsizwer n tullisin deg useggas-is wis kraḍ.

Amek twalam annect-a kunwi i yellan daxel-is?

Iswi n Tesbeddit Tiregwa tebɣa ad d-tesken belli tutlayt-nneɣ tezmer, u nesɛa aṭas d wid/tid iẓewren di yal aḥric n tudert, ama deg tsekla, tussna, taẓuri, … Aslal n warrazen d taggazin d asebɣes i yiqeddicen iseklanen d tussna. Nger tamawt belli annect-a yebda la d-yettawi s lfayda, acku deg yiseggasen-a ineggura aṭas n wid/tid i aɣ-d-yettarun I wakken ad ttekkin deg timzizzlin n Tiregwa. Dɣa, ad farṣeɣ tagnit I wakken ad d-fkeɣ ismawen n wid/tid ifazzen s warrazen d taggazin n Tiregwa usaggas-a 2965/2966 (2015/2016), imi nemmeslay-d kan ɣef warraz Rachid Alliche deg usteqsi-ik amezwaru. Ad zwireɣ seg warraz Belaïd Aït Ali. Taẓrigt tis kraḍ, am tmezwarut (2014) d tis snat (2015), tɛedda akken iwata. Timsizzlet tella-d gar yulyu 2965 akked 1u n yennayer 2966. Mraw d seddis (16) i aɣ-d-yuznen tullisin. Tiregwa tesbedd-d taseqqamut n yinezrafen n wazal n 15 i yellan berra n tesbeddit. D tilawin d yirgazen i iqeddcen deg unnar n tsekla n tmaziɣt. Abellez yella-d am akka:

1. Malek Houd : Arraz amenzu, s tullist–is «Amsebbal Bu tneɛjab»

2. Lhadi Maâouchi : Arraz wis 2, s tullist-is «Amyezwar n yiderɣula»

3. Rachid Oulebsir : Arraz Wis 3, s tullist-is «Timlilit n yiḍ».

Ma yella d Arraz Ali Azaykou 2016 i yellan d amaynut. Arraz-a, ad yettunefk i yal Amaziɣ deg umaḍal i d-yefkan kra ifazzen ama deg tẓuri, tussna neɣ deg tsekla i tmaziɣt. Arraz-a n teẓrigt tamezwarut iṣaḥ-d ihi i umaru Acelḥi Mohamed Akounad. Argaz-a ilul deg 1950. Seg wasmi i yesɛa 20 n yiseggasen, netta yettaru ama d tasekla n warrac d yilemẓiyen (littéraire d’enfance et de jeunesse), ama d ungalen. Atan deg umedya wayen yura i warrac d yilmeẓyen: “Vasiliya Tafalkayt», “Tiddukkla», “Umiyy n illi-s n ugllid», “Gar taggmat», “Timilla iferrsen”. Ma yella d ungalen yesɛa akka ar tura 3: “Tawargit d imik” deg 2002, “Ijjigen n tidi” deg 2006 akked “Tamurt n ilfawen” deg 2012. Deg taggara, wid d tid akk i yewwin taggazin n Tiregwa i useggas 2015-2016 d wigi: 1.Taggazt Muḥend Saɛid Amlikec n tesdawit n Tubiret yewwi-tt Mass Mecat Mezyan seg At Leqser n Tubiret. D anelmad n Master aseggas wis 2 deg tesnilest tamaziɣt. ixeddem anadiyen-is ɣef “wemkan n tmaziɣt deg tsertit tazzayrit seg 1962 ar ass-a”. 2. Taggazt Mohend Arab Bessaoud n tesdawit n Tizi Uzzu tewwi-tt Massa Ourdia Houcine seg taddart n At Ouaṭas deg Imsouhal (Iferhounen). D tanelmadt n Master aseggas amenzu deg tusnamdant tadelsant, asenfar-is n unadi: “Tamagit tamaziɣt d lɣerba ɣer Yimaziɣen.” 3. Taggazt Massin Ouharun n tesdawit n Bgayet tewwi-tt Mazigha Mekdoud seg At Rzin deg Iɣil Ali. D tanelmadt n Master aseggas amezwaru deg trakalt tasnilsant, txeddem anadi-s ɣef waya dɣa. Taggazt i terbeḥ d tin ara tt-yallen ad taɣ aselkim ad teqdec yis-s. Rriɣ ad rreɣ lwelha d akken ad tili tmeɣra n tiririt n warrazen akked taggazin 2965/2966 (2013§2016) anebdu-a deg tmurt n yiqbayliyen am yal aseggas. Ugar n ttfaṣil ad tafem sya ɣer sdat deg usebter Facebook n tiregwa, Tasbeddit Tiregwa.

Ɣef leḥsab-ik, ayen akka yettmagan deg tmurt sɣur tdukkliwin izad neɣ ixus?

Llant kra n tiddukliwin sefraḥent s wayen i ttmagint. Ur zmireɣ ara ad tent-id-adreɣ akk, maca tella gar-asent tiddukla n taddart-ik ACAF (Tiddukla Tadelsant n Adrar n Fad). Nekkni deg Tiregwa s tumert tameqqrant i nessuli tameɣra-nneɣ tis snat anebdu yezrin deg At Smaɛel. Am akken nga tin yellan uqbel akked tiddukla tadelsant n taddart Zoubga, wala tin i d-iteddun aseggas-a. Anda? Melmi? Ugar n ttfaṣil ar sdat. Ayen ilaq ad tezrem d akken Tiregwa tqebbel yal tikkelt ad aɣ-d-necdent tiddukliwin i wakken ad nexdem akken.

Tanemmirt a Mass Rachid Aït Ali Oukacii. Awal-ik n taggara.

Tanemmirt i kačč a gma Mhenni i wayen akk txedmeḍ i tutlayt-nneɣ. S tumert tameqqrant i qqareɣ imagraden-ik i d-iteffɣen deg yiɣmisen i yuran s tin-nneɣ.

Yesteqsa-t: Mhenni Khalifi

Partager