Tmenṭac iseggasen aya i aɣ-yeǧǧa Maɛṭub Lwennas , d yiwen seg tgejda yeɣlin ; Lwennas d yiwen unaẓur yettwassnen ama deg tmurt-nneɣ neɣ deg tmurt n berra. Ilul ass n 24 dg yennayer, aseggas n 1956 deg taddart n tewrirt Musa waɛmer deg tɣiwant n At Meḥmud deg Wat Dwala n Tizi Uzzu ; Lwennas d yiwen uwhid i tesɛa twacult-is imi yekker-d baba-s yella deg lɣerba d netta i d argaz amecṭuḥ deg uxxam. Yesɛa tawacult tamecṭuḥt yemma-s Nna Ʃalǧiya d weltma-s Malika d yaya-s. Zedɣen, mi d-yusa baba-s deg Fransa, deg Berǧ Mnayel. Baba-s, yella d aqerru ɣef yiwet tkuzint. Lwennas sawlen-as-d akken ad yesɛaddi lɛesker iruḥ s tumert , yefreḥ yesɛadda-d lɛesker mebla ugur, maca yettnaɣ dinna d wid yettmeslayen taɛrabt. Dayagi kan ur yeḥmil ara. Ihi segmi meẓẓi i yebda ccna , yebda s tbidunt cwiṭ cwiṭ almi yuɣal d afennan ameqqran. Lwennas, ur yesɛi ugur n ccna wala n twacult. Lwennas ugur-is d yiwen kan : tamaziɣt ilaq ad tili d tutlayt taɣelnawt d tunṣbt. Ur iḥemmel ara aqbayli ara yettmeslayen s taɛrabt neɣ s tutlayin niḍen, Lwennas d win ur nettaggad ara , ur yessedrag ara iman-is, ihedder tidet.Tizlatin –is, d tid yeseḥlayen imuḍan. Yecna ɣef tayri , yecna ɣef tmurt, ɣef tegmat, ɣef udabu amesbaṭli, yecna ɣef terbeɛt n JSK, yecna ɣef tsertit. Iḥemmel ad iɛiwen imeɣban. Lwennas yettwassen s tezlatin-is ḥlawen akked d umennuɣ-is ur neḥbis ara ɣef tmaziɣt. Seg wasmi i as-ugin i Dda Lmulud Mɛemmri ad yexdem asarag, dɣa, yeḥreqq akken ilaq, ikemmel yesbeggen-d lɣiḍ-is netta d yiqbayliyen akken ad lḥun imi imṣulṭa yal mi ara d-ffɣen leqbayel i wakken ad d-beggnen lɣiḍ-nsen, ad ten-wwten neɣ ad ten-awin ɣer lḥebs. Lwennas, yecna aṭas di tmurt n Fransa, yewwi atas n warrazen, gar-asen araz i as-tefka Danielle Mitterrand deg 06 duǧember 1994, arraz wis sin yettunefk-as ass 22 deg meɣres 1995 «Prix de la liberté d’expression» , ma d arraz wis kraḍ ass 19 duǧember «Le prix Tahar Djaout de la fondation Nouredine Abba .» Maɛṭub Lwennas, yettwet sɣur yijedermiyen deg Micli , jerḥen-t yekcem ɣer sbiṭar n Micli, syin ɣer Tizi, syin ɣer Lezzayer. Iruḥ ɣer Fransa akken ad idawi iman-is akken iwata. Yuɣal-d ɣer tmurt akken ad yexdem tameɣra deg unnar n Tizi Uzzu. Ul-is yeččur imi yettwet di lbaṭel, yecna-t deg tezlit «Ay amsebrid s At yanni ḥbes ad ak-steqsiɣ ɣef ujedarmi n Micli iyi-gzem-n ɣliɣ…». Lwennas, yettwaṭṭef sɣur yiwet terbeɛt timselleḥt wwin-t xemsṭṭac n wussan seg 25 deg cutember 1994 almi d 10 deg tuber 1994. Leqbayel selben fell-as , ula d leqraya tettwaḥbes aseggas –nni. Deg useggas 1995, yessuffeɣ-d adlis deg-s yura-d tudert-is d wayen yesɛedda qerriḥ akked leqbayel mi llan akken ɣer tama-s i as-ixedmen afud , imi ur teǧǧin ara akken yeqqar «Leqbayel ay d leɛmer-iw». Deg useggas n 1998, yusa-d seg Fransa, yuɣ lḥal yessuffeɣ-d tizlatin tineggura, «Tabrat i lḥukkam, ilḥeq-d zhir…atg. Ass n 25 deg yunyu yeffeɣ netta d tmeṭṭut-is Nadiya akked snat n teslifin-is akken ad ččen imekli deg Tizi Uzzu , deg ubrid n tuɣalin, yettwanɣa deg Tala Bunan deg uzal qayli. Tikkelt-agi ur t-zgilen ara d ayen i d-yesɣeḍlen ṭṭlam aberkan ɣef twacult-is taqbaylit : ulac win ur nru ara fell-as.
Zakia Ben yahia
