Liḥala n udlis amaziɣ ass-a!

Partager

Ahat tura, llant ukuẓ n tmerwin n yiseggasen segmi tebda tira tamaziɣt tettnernay deg lkaɣeḍ. Tirẓi n usalu n kra ǧǧan-tt teṭṭef dayen abrid s wacḥal d asenf d uɣanib n tira. Lameɛna, ass-a deg wussan, skud ur tettwaɣri tmaziɣt, ɣas caḍen wid yettarun, wid i d-yessiẓragen, uqan s waṭas yimeɣriyen. Ulamma imyura gren deg tira, nutni ur lmiden tutlayt-nsen deg uɣerbaz, ḍulen yimeɣriyen ad gen akken, ad ɛeddin ad ɣren tutlayt-nsen, imi s yiwen n uɛekkaz i ttewten. Neɛreḍ ad d-nawi lemri ɣef waddad amiran n udlis i yuran s tutlayt n Lmulud At Mɛemmer. Nesteqsa wid i d-yezzin akk i taluft-is seg tira i tnezzut: imyura, imaẓragen, At tnedlisin akked yimeɣriyen. Nebda-tt seg yimyura i d-yefkan tanaga (temoignage) yettemcabin cwiṭ imi tuget sḥassfen d tidet seg kra n ugdud i ur nennum arfad n udlis i tɣuri. Maca ur heggan ad brun i ṭṭbel deg waman imi ayen yellan deg udlis, ɣas ur yettwaɣri ass-a, ad yettwawef azekka.

Seg tama n teẓrigin, nesteqsa bab n teẓrigin Tira i d-yessuffɣen ddeqs n yidlisen n tmaziɣt, maca ur nessaweḍ ad d-nesɛu tiririt-is. Racid Ulebsir, imḍebber n teẓrigin Afriwen, ulamma s tmaziɣt yiwen n udlis kan i d-yessaẓreg, yesɛa awal: «seg udlis “Azemmur deg yidurar n Leqbayel“ drus maḍi i yenzan. Deg rreḥba n udlis ideg ttekkiɣ deg Fransa, ad d-asen xemsa ad awin win n tefransist, akken ara d-yas yiwen ad yaɣ win n tmaziɣt». Deg Lezzayer, llant teẓrigin « Amsedrar » (Le Montagnard), i bdant ssufuɣent-d idlisen n tmaziɣt. Nwala imḍebber-nsent, mass Ḥasan, yenna-d: «Tidet kan, adlis amaziɣ ileḥḥu kan deg rebɛa n twilayin n tmurt daya: Lezzayer talemmast, Tubiret, Bgayet akked Tizi. Ula deg Seṭṭif anda llan yizwawen, ulac win i t-ineccden». Seg tama n At tnedlisin, yusa-d wazuḥ n usirem sɣur kra d wayen i d-yessawalen ɣer uxemmem sɣur wiyaḍ. Deg umedya n tnedlist i yettwassnen, ahat d tamezwarut deg Tizi. «Lḥala n udlis amaziɣ mačči am zik, maca ixus ma nmuqel amek leḥḥun yidlisen nniḍen». I aɣ-d-yenna yiwen n yilemẓi deg tnedlist n Ccix. Ma yella d imḍebber n tnedlist Guraya ur d-yebri i waṭas n usirem mi d-yenna: «ur ileḥḥu ara udlis amaziɣ. Ur nezmir akk ad t-nesserwes i win n tefransist». Deg Xerraṭa, yella yenna-aneɣ-d bab n yiwet n tnedlist, lḥala teqqur am terga i werǧin tettwarr-d. Ula d kra seg wid i nessen yakan d imeɣriyen, nɛedda sɣur-sen, yal wa s wawal-is. Gar-asen tamuɣli n Sadeq. «Nnig n lebɣi n uttekki deg ubnaw n tutlayt imi adlis ilaq-as win ara t-yeɣren. Nekk ɣɣaren daɣen s tewnafit (curiosité); d acu yellan deg udlis-inna? D acu d amaynut i d-yewwi wa? Ma d idles n tɣuri, ixus aṭas aṭas deg tmetti-nneɣ!» Akken yella tura waddad n udlis, nettraǧu ad gen kra yinesdabuyen (autorités) d yisɣuren iɣurbizen (établissements scolaire) akken ad yaf iman-is imi ula d tamaziɣt yak d tunsibt tura !

Mhenni Khalifi

Partager