« Amedyaz ilaq ad yili d inigi ɣef tallit-is… »

Partager

Karim Khelfaoui, d yiwen ucennay ameqqran n tmedyazt d tezlit n tmaziɣt tartar. D mmi-s n Wat Wagennun.

Aɣmis n Yimaziɣen: Azul fell-ak a Mass Karim Khelfaoui, amek telliḍ ussan-a?.

Azul i yizzayeriyen, d yimaziɣen merra anida ma llan. Aql-aɣ labas, lḥemduleh, akken kan yebɣa Rebbi. Ddima nekk d leqdicat idelsanen, yal tikelt anida : tikelt d timeɣriwin ; tikelt-niḍen d tidwilin n radyu d tiliẓri (…). Ttidireɣ am nekk am yimdanen merra, ass d iṭij, ass-niḍen d ageffur, am lḥal n yigenni.

Deg tazwara anwa i d Mass Karim Khelfaoui?

Luleɣ deg taddart n At Brahem, deg tɣiwant Ait Aissa Mimoun, deg temnaḍt n Wat Wagennun deg lwilaya n Tizi Uzzu. Imi baba d agrawliw ameqqran, thud-aɣ Fransa axxam-nneɣ yellan deg taddart n At Txelfat, dɣa iruḥ baba yezdeɣ ɣer iḍewlan-is, dɣa dinna i d-luleɣ. Maca ass-a ttidireɣ deg taddart n At Txelfat. D yiwen i iḥemmlen tamedyazt d ccna seg temẓi, dɣa kecmeɣ deg unnar-agi n uẓawan nekk mazal-iyi d ameẓyan. D acennay yeddan d lwaqt-agi. D win iḥemmlen ad isel i yicennayen-nneɣ imeqqranen, d win i d- irebba lḥif n udrar…

I melmi tebdiḍ ccna?. D acu n ssebat i d ak-yeğğan ad d-tecnuḍ tizlatin?

Azal n 20 n yiseggasen-a deg-mi bdiɣ cennuɣ, imi tuɣac-iw akk timezwura ccniɣ-tent deg yiseggasen n tesεin. Ihi ccna bdiɣ-t asmi lliɣ sεiɣ 21 neɣ 22 n yiseggasen deg leεmer-iw. Acu kan, deg tazwara bdiɣ ccenuɣ isefra n umedddakkel-iw amedyaz Salah Zayef, syin seg 2000 d afella i bdiɣ ccenuɣ tamedyazt i xeddmeɣ nekk s timad-iw.

Ma d tamentilt i yi-ğğan cennuɣ wa ad sefruɣ d, tamezwarut d tukci Rebbi, tis snat d tayri, tis tlata d ayen akk nettidir deg tudert n yal ass.

Anwa asefru neɣ tasfift swayes tettwasneḍ aṭas?

Tasfifit swayes ttwasneɣ mliḥ, iban d akken d aḍebsi-iw amezwaru iwumi semmaɣ «Wisen ma ad am-yexdem leḥsan». Ma d tizlatin swayes mechureɣ aṭas gar-asen-t:«Am wallen tizraraqin, semman-iyi medden sufğeɣ, ay irij, a mmi zuɣer-iyi-n deg ufus, tazeqqa n lejdud»

Imi am wakken neẓra, tesεiḍ amecwar ɣezzif deg ccna. Ihi inni-aɣ-d achal n tesfifin i d-suffɣeḍ yakan?

Suffɣeɣ-d, yakan, mraw 10 n yiḍebsiyen . Amenzu d «Wissen ma ad am-yexdem leḥsan» i d-yeffɣen deg 26 deg waggur n yulyu 1993, ccniɣ deg-s 06 n tuɣac: «wisen ma ad am-yexdem leḥsan, am wallen tizraraqin, semman-iyi medden sufğeɣ, ayen ayen…». Ma d wis sin d «Taftilt» i d-suffɣeɣ deg useggas n 1995, ideg llant 06 n tezlatin. Deg useggas n 1996 suffɣeɣ-d CD wis kraḍ, semmaɣ-as : «A tin i yi-yuran deg twenza-w». Aḍebsi wis ukuẓ «Ibujaden n tayri» yeffeɣ-d deg useggas n 1998. Ma d tasfift tis semmuset «Seqsi iman-ik d acu-k?», d tis seddiset «Ґef zewağ-iw yurez-iyi ckal», ffɣent-d deg useggas n 2001. Ma d tasfift tis sat teffeɣ-d deg useggas n 2004, tinna iwumi semmeɣ«Tayri-w tamezwarut zegleɣ». Aḍebsi wis ṭam «Ay irij», yeffeɣ-d deg useggasn n 2006, ma d wis tẓa «Tazeqqa n lejdud» deg useggas 2009. Ma d tasefift taneggarut akka tura d tagi n 2016, tinna iwumi giɣ «Ur d- yegri deg yidikel uqluj».

Acu n yisental iɣef tccenuḍ tizlatin-ik?

Ma d isental iɣef i d-wwiɣ awal deg tmedyazt-iw, mačči d yiwen neɣ d sin, gar-asen: tigujla, tayri, lḥif, taneḥyaft, lefraq, tayemmat, asirem, tajmilin, tudert-nneɣ tura, timetti…

Tura ma nuɣal-d ɣer tesfift-agi taneggarut n 2016, nwala yella-d deg-s umaynut, amek armi?

D tidet deg tesfit-a taneggarut n useggas-agi, yella-d deg-s umaynut deg sin yiḥricen. Aḥric amezwaru d win n yisental imi ad tafem deg-s isental yemgaraden ɣef widak i nnumeɣ xeddmeɣ (tayri , lefraq…), tikkelt-agi tella-d tejmilt i ufennan-nneɣ ameqqran nettεuz s waṭas “Muḥend Raḥim», tayeḍ daɣen i tyemmatin s umata. Am waken, daɣen, i d-tella tmedyazt tamḥaddit deg snat n tezlatin.

Ma d aḥric wis sin d win n uẓawan imi tura nulfan-d aṭas n wallalen n uẓawan imaynuten, am wakken, daɣen, llan wid yessnen mliḥ ad wwten allalen n uẓawan. Anect-agi akk yella-d s waṭas n uxeddim d truẓi uqerruy, mačči akagi kan i d-yusa.

D acu i d tamuɣli-k ɣef ccna n taqbaylit tatrart?

Tamedyazt d tezlit tazwawt yella anida tewwuḍ s amkan i d as-iwulmen imi nesεa imedyazen d icennayen yesaẓayen tizlit taqbaylit s umata ɣer sadt. Imi nesεa daɣen ifenanen d iḥeddaden n wawal d lemtul, yerna neğren abrid i tmussni. Imi diɣen i d-yella umaynut deg wayen yerzan isental d uẓawan (…). Am wakken, daɣen, yella wacu i yexusen, imi llan kra n icennayen ur snernayen ara timusniwin-nsen, neɣ ur d-ttawin ara amaynut i tezlit n neɣ i tmetti.

Amek i ilaq ad yili ucennay deg tmetti?.

Accenay ilaq ad yili d iman-is uqbel kulci, neɣ ad ylil d amdan am yimdanen akk-niḍen. D ayen yettwali d ayen yettḥulfu u d ayen yettidir ara t-idemmren ad yesefru neɣ ad yeccnu. Ilaq ad yili s wazal-is, s leqdder-is. Ilaq ad yili yerẓen, yerna ad yawi iseɣ i temtti-inesd lemri n tmetti-ines. Ilaq ad yili d inigi ɣef tallit-is, d netta i d aktay n ugdud-ines.

Anwa icennayen iwumi tḥemmleḍ ad tesleḍ?

Am wakken neẓra akk, aṭas n yifennaen imeqqranen i nesεa. Ihi nekk selleɣ s waṭas i yiɣerbazen n ccna n teqbaylit, lḥasun mačči yiwen ad d-nebder isem, gar-asen: Cherif Kheddam, , Atmani, Lounis Ait Menguellet, Matoub Lounes…atg. Am waken ,daɣen, smeḥsiseɣ i yicennayen-a imaynuten, yal yiwen s yisem-is. Nekk lḥasun ḥemmleɣ akk ad suzegteɣ i ccna n teqbaylit igerrzen, ama d tin n zik neɣ d tin n tura.

Amek zemrer icennayen ad ԑiwnen tamaziɣt?.

Amedyaz neɣ acennay yezmer ad εiwen tamaziɣt ma yella yesskfel-d awalen neɣ lemtul iqburen. S tmedyazt inḥureb ɣef ugerruj n tutlayt-nneɣ. Yal yiwen ad yexdem ayen yezmer; ama s wawalen iqburen ama s imaynuten, ama s yinzan …

Acu ara asen-tinniḍ i yicennayen imaynuten?.

Ilaq acennay ur yettḥiri ara akken ad d-yessuffeɣ tamedyazt-is deg yiḍebsiyen (C D). Ilaq ad iciwer win yessnen kter-is, maca ilaq ad yili deg taɣult-a n tmedyazt, ad tiwleḥ akken ad yesuffeɣ ayen yelhan, izeddigen ara iεiwnen idles-nneɣ.

D acu n yisenfaren i tsewjadeḍ sya ɣer sdat?

Sewjadeɣ aṭas n yisenfaren sya d afella, gar-asen: tasfift tamaynut deg useggas n 2017. Yella yiwen n leqdic daɣen deg tefsut n useggas n 2017, ula d netta s wazal-is, imi ad nezzi i ukuẓ (04) neɣ semmus (05) n tmura deg lurup. Ad ccnuɣ nekk d yiwet n terbaεt tamaziɣt ideg llan 3 n yicennayen, yiwen d amzabi wayeḍ d acenwi, yerna nekkni d 3 d Izzayriyen, ma d wayeḍ d acelḥi n tmurt n Lmaruk.

Awal-ik n taggara…

Tanemmirt-ik ɣef tdiwennit-agi i yi-txedmeḍ i nekk d leqdicat-iw idelsanen. Tanemmirt tameqqrant i Uɣmis n yimaziɣen imi yi-iga azal, ad awen-iniɣ afud igerrzen i kunwi d uɣmis-nwen. Ad iniɣ tanemmir s tussda i wid akk i yi-ḥemmlen, d widak yesmeḥsisen i tuɣac-iw.

Yesteqsa-t: Adaoun Ghani

Partager