Aḥezqul n temgaṛt di tmurt n leqbayel

Partager

Tamurt n leqbayel gar temnaḍin anda yeṭṭuqqet uḥezqul n temgart (goitre simple) labeɛda ɣer tmeṭṭut. Aya, icudd s umata ɣer lqella n usafar n lyud (iode) deg učči-nneɣ. D lehlak iteddun s tsussmi wer ma yewwi-d kra n lemḍerra, d acu kan tikkwal, s teɣzi n lweqt , igellu-d s kra n yiɣilifen i umdan. D acu-t uḥezqul n temgart? Acu i t-id-yettakken? S wacu yezmer ad d-yeglu s teɣzi n lweqt? D isteqsiyen i ɣef ara neɛreḍ ad d-nerr deg umagrad n wass-a.

Acu-t uḥezgul n temgart ?

D talɣa tejḍiḍt, yecban takuret yettilin di temgart. Ur tqeṛṛeḥ, ur txenneq, ur teččeṭṭin asebleɛ n wučči, ur d-tgellu s kra n wugur icudden s alluy neɣ s aṣubbu n tesmekta n thuṛmunin i d-yettakk uḥezqul-agi. Teṭṭuqqet aṭas ɣer tmeṭṭut umbeɛd awwaḍ n tarda (puberté). D talɣa i d-yesbeggin ttawil n l’échographie neɣ la scintigraphie.

Acu i d-yettakken lahlak-a ?

Tussna yettnadin, tessaweḍ ad d-tbeggen ddeqs n ssebbat yellan deffir lehlak-a. Gar-asent ad d-nebder: lqella n wučči n usafar n lyud ( seddaw 150 u/ ass) yellan d ssebba tamenzut di tmurt n leqbayel am wakken i d-nenna di tazwara, aẓar n umdan (hérédité) imi nettaf deg yiwet n twacult ddegs n yiɛeggalen i yesɛan lahlak-a. Ddexxan akk d ddeqs n ddwawi n usejji, labeɛda wid n waṭṭan n wul (Cordarone) d thurmunin i tettett tmeṭṭut s ṭṭul, slalayen-d aḥezgul n temgart.

S wacu yezmer ad d-yeglu uḥezqul-a s teɣzi n lweqt ?

Yettemgarad unerni n talɣa-s seg umdan ɣer wayeḍ, si tegnit ɣer tayeḍ. D acu kan, ma iban-d uḥezqul-a ɣer win yesɛan tignatin am ssebbat i d-nebder yakan, ara as-yanfen ad yimɣur si littaɛ, yezmer ad d-iglu s ddeqs n yiɣilifen am: tamsalmit n uḥezgul, anbeddal di tesmekta n thurmunin-is; d anbeddal i d-yeslalayen ddeqs n ccirat di tudert n medden. Ccirat-a, ttawint ddeqs seg-sen s amejjay, aneggaru-a, ad yettuḥettem fell-as ad yerr amuḍin s ddwa. Am wakken, yettakk-d, taxennaqt, aceṭṭen n usebleɛ n wučči, aṭṭan n tnefsit, labeɛda ɣer tmeṭṭut imi tettwali-t d ugur i thuski-s. Maca , d imexḍa iḥezgulen i yettuɣalen d axenzir (cancer)

Kra n yiwellihen i kunwi:

Imi d lqella n wučči n usafar n lyud i yesṭuqqten aṭas lahlak-a, yessefk fell-aɣ ad ntett kra n učči-nniḍen yesɛan asafar-a ( lfakya n lebḥar, sserdin, ayefki d wayen yettwaxdamen seg-s, soja) , am wakken, diɣ, ilaq amdan ad yesseḥbiber si yal ssebba i t-yeslalayen. Ma ifaq belli isɛa-t, ilaq-as ad yerzu s amejjay akken ad iɛass aḥezqul-is, u ma iwala belli ilaq-as ucerreg, amuḍin ilaq ad yeqbel axaṭer yezmer ad as-d-iglu s ddeqs n wuguren

Salima Dali

Partager