Gar-aneɣ sin wussan kan, 28 deg duǧember, ad d-nesmekti talallit n yiwen urgaz agejdan i yefkan tudert-is akked tmussni-s i tsekla tamazight s umata, wagi d Lmulud At Mɛemmer i ilulen ass n 28 deg duǧember 1917. Ass-a, ihi, xas ‘’ulac-it, yella’’, akken yeqqar s timmad-is.
Tameddurt
Mulud Mɛemmri, neɣ Mulud At Mɛammar, d amaru, d aneggal, d amnadi ameqqran deg yidles d tutlayt n tmaziɣt. D netta i d aselmad amezwaru n tamaziɣt deg tesdawit n Lezzayer. Ilul ass 28 duǧember 1917 deg taddart n Tewrirt Mimun deg tɣiwant n At Yanni deg lwilaya n Tizi Uezzu. Yettaru s snat n tutlayin: tamaziɣt d tefransist, imi tafransist yis-s i yeɣra, ma d tamziɣt, d tutlayt n tyemmat. D amussnaw mucaεen dagi deg tmurt n Lezzayer, ladɣa deg uḥric n tesnalsit (la linguistique) d talsasent (anthropologie).
Tudert d imuhal
Yekcem Mulud At Mɛemmar, deg useggas n 1927, s aɣerbaz yellan deg taddart-is i wakken ad yelmed dina. Maca deg useggas n 1928, yunag ɣer xali-s yellan deg temdint Ribaṭ n tmurt n Lmerruk. Rebɛa n yiseggasen, syin yuɣal-d ɣer tmurt n Lezzayer i wakken ad ikemmel almud-ines deg tesnawit iwumi qqaren “Bugeaud” deg Lezzayer tamaneɣt (tasnawit n Emir Abdelkader , deg Bab-El-Ouad). Syin akin, yuɣal ɣer tesnawit “Louis-le-Grand” n Paris deg tmurt n Fransa i wakken ad yuɣal d aselmad. Sakin, yekcem ɣer ugezdu n tsekla n Lezzayer tamaneɣt deg Tuber 1940. Deg 1942, mebɛed awwad n Marikan ɣer Tefriqt Ugafa, Mɛemmri yetteki deg yigran n yimenɣi n Ṭelyan, Fransa akked n Lalman.
Deg taggara n 1945, yeswejd-d iman-is deg Paris ɣef tamenyugart n yiselmaden; mebɛed ayagi, yuɣal-d ɣef Lezzayer deg Ctember 1947. Yesselmad deg Lemdiya akked Ben Σeknun. Maca deg useggas n 1957, yeǧǧa-d tamdint n Lezzayer, sakin yuɣal yunag ɣer tmurt n Lmerruk i tikkelt tis snat. Iqqim dina armi tefra tegrawla tazzayrit deg 1962, d wakken i d-yuɣal s akal i t-id-issekkren.
Seg 1965 armi 1972, yesselmed tutlayt n tmaziɣt deg tesdawit n Lezzayer tamaneɣt, deg ugezdu n umezruy n yigduden. Yesselmed-itt mebla tugdi, yerna deg sser d tufra ɣef temsulta d udabu n Lezzayer. Seg useggas n 1969 armi 1980 yella d anemhal n umḍiq n unadi n yidlesen n yimdanen amezruy atrar akked amezruy n yigduden (CRAPE), yellan deg temdint n Lezzayer tamaneɣt.
Deg useggas n 1982, islul-d deg temdint n Paris, Tuddsa n tezrawin d Tegmi n Tamaziɣt (Centre d Etudes de Recherches Amazighes, CERAM), am wakken yesbedd daɣen tasɣunt-nni Awal. Deg 1988, Mulud Mɛemri fkan-as arraz n Docteur honoris causa deg tesdawit n la Sorbonne. Mulud At Mεemmar yemmut ass 26 deg furar 1989 deg Σin n Defla deg ubrid n tuɣalin-is seg tmurt n Lmerruk. Mulud At Mamar, yeǧǧa later akked tikta meqqren
Tira d idlisenUngalen
A. La colline oubliée i d-yeffɣen ɣer tezrigi n «Plon» n temdint n Paris, deg Fransa deg useggas n 1952. Tazrigt tis snat, deg Paris ɣer tezrigin Tiddukkla Tamatut n Tezrigin «Union générale d’éditions», deg useggas n 1978.
B. Le sommeil du juste, i d-yeffɣen ɣer tezrigi n «Plon» n temdint Paris, deg Fransa deg useggas n 1955. Tazrigt tis snat, deg Paris ɣer tezrigin Tiddukkla Tamatut n Tezrigin «Union générale d’éditions», deg useggas n 1978.
C. L’opium et le bâton i d-yeffɣen ɣer tezrigi n «Plon» n temdint n Paris deg Fransa deg useggas n 1965. Tazrigt tis snat deg Paris ɣer tezrigt Tiddukkla Tamatut n Tezrigin «Union générale d’éditions», deg useggas n 1978.
D. La traversée, i d yeffɣen ɣer tezrigi n «Plon» n temdint n Paris deg Fransa deg useggas n 1982.
Tullisin
1. Ameur des Arcades et l’ordre, Paris, 1953, Plon, «La table ronde»
2. Le zèbre, preuves, Paris, n° 76, juin 1957, pp. 33-67
3. La Meute, Europe, Paris, n°567-568, juillet- août 1976, pp. 68-76.
4. L’Hibiscus, Montréal, 1985, Dérives n° 49, pp. 67-80.
5. Le désert atavique, Paris, 1981, Quotidien Le Monde du 16 août 1981.
6. Ténéré atavique, Paris, 1983, Revue Autrement, n°5.
7. Escales, Alger 1985, Révolution Africaine.
Amezgun
Le Foehn ou la preuve par neuf, Paris, Publisud, 1982, 2ème édition, Paris, pièce jouée à Alger en 1967.
Le Banquet, précédé d’un dossier, la mort absurde des Aztèques, Paris, librairie académique Perrin, 1973.
Tasekla
a) Les isefra de Si Mohand ou Mhand «Isefra n Si Muḥend u Mḥend», yerna yesuqel-iten ɣer tefransist, i d-yeffɣen ɣer tezrigi n «Maspero» n temdint n Paris, deg useggas n 1969.
b) Poèmes kabyles anciens «Isefra n Leqbayel Iqburen», yerna yesuqel-iten ɣer tefransist, i d-yeffɣen ɣer tezrigi n «Maspero» n temdint n Paris, deg useggas n 1980.
c) Machaho, contes berbères de Kabylie «Macahu, Timucuha n Leqbayel», i d-yeffɣen ɣer tezrigi n Bordas deg temdint n Paris, deg useggas n 1980.
d) Tellem chaho, contes berbères de Kabylie, «Timucuha n Leqbayel», i d-yeffɣen ɣer tezrigi n Bordas deg temdint n Paris, deg useggas n 1980.
e) L’Ahellil du Gourara, Paris, MSH, 1984.
f) Yenna-yas Ccix Muhand, i d-yeffɣen ɣer tezrigi n “Laphomic” n Lezzayer, deg useggas n 1989.
Tutlayt, Tajerrumtd tesnawalt
Tajerrumt n tmaziɣt (tantala taqbaylit), i d-yeffɣen ɣer tezrigi n Maspero n temdint n Paris, deg useggas n 1976.
Précis de grammaire berbère, «Usdid n tjerrumt n tmaziɣt» i d-yeffɣen deg tesɣunt n Awal deg temdint n Paris, deg useggas n 1988.
Lexique français-touareg «Amawal n tmaziɣt d tergit», s tallelt n mass J.M. Cortade, i d-yeffɣen ɣer tezrigi n «Arts et métiers graphiques» n Paris, deg useggas n 1967.
Amawal n tmaziɣt – tafransist akked tafransist – tamaziɣt, i d-yeffɣen ɣer tezrigi n Imedyazen n temdint n Paris, deg useggas n1980.
Cahiers d’études berbères, «Azmam n tezrawin timaziɣin», i d-yeffɣen tesɣunt n Awal n temdint n Paris, seg 1985 armi1989.
Adaoun Abdelghani

