Tazmert-nwen – Gar waṭṭan n nnaqsa d thurmunin

Aṭṭan n nnaqsa (migraine) yesɛa assaɣ akked thurmunin (hormones). Ladɣa ɣer tmeṭṭut, imi tudert-is seg temẓi arma d tewser, tettɛeddi-d seg ddeqs n talliyin ideg irennu waṭṭan-a neɣ ittenqas i lmend n waṭas n temsal icudden ɣer tfekka-s, labeɛa anbeddal n thurmunin.

Nnaqsa akked beddu n tarda

Sumata, aṭṭan n nnaqsa, yettlal ɣer teqcict segmi ara tebdu tarda (umbeɛd 13 n yiseggasen). Tussna, tbeggen-d dakken deg wussan anda tessirid tmeṭṭut(les règles), aqraḥ n nnaqsa yettzidi ayendin . Di tuget n tikkal, yettili d ccira n wussan n tarda, imi ibeddu-d uqbel-nsen s sin n wussan. Tulawin ttcetkint seg uqraḥ-a, imi yettɛeddi tilas, ula s ddwa ur yettrusu ara .

Nnaqsa akked tɛeqqacin n uḥbas n dderya

Tuget n tlawin itessen tiɛeqqacin i wakken ur d-ttarwent ara, tettzad ɣur-sent nnaqsa, ɣef waya i ḥebbsent tissit-nsent war lemcawṛa n ṭṭbib. Ɣas ma ḥebsent tiɛeqqacin-a, leqriḥ-is ur yettruḥ ara deg wussan-nni imezwura. Iseggasen-a ineggura, ula d imejjayen ttwellihen lxalat yesɛan lahlak-a, ad ǧǧent tiɛeqqacin-a, labeɛda mi i d-gellunt s waṭṭan n yiẓuran n yidammen ɣer kra n tlawin.

Nnaqsa akked tadist

Seg wasmi ara terfed tmeṭṭut, ladɣa di 6 n wayyuren ineggura, aṭṭan n nnaqsa irennu ɣer ddeqs n tlawin , akken diɣ yezmer ad iruḥ ɣer kra-nniḍen yellan d timexḍa. Sumata, tameṭṭut uɣur yers lehlak-a uqbel tadist, yettkemmil akken arma d keffu-s. Ma d tin uɣur yella uqraḥ-a yakan, yettzad ɣur-s ɣef teɣzi n 6 n wagguren ineggura n tadist. Aya, yettawi ddeqs seg-sent ad rezzunt s amejjay akken ad tent-iwelleh, imi asṭuqqet n ddwawi n nnaqsa yezmer ad iḍur llufan.

Nnaqsa akked keffu n tarda

Ayen iɣer tessaweḍ tussna, yettbeggin-d aya : simmal tettnerni tmeṭṭut di leɛmer, tḥellu seg waṭṭan-a n nnaqsa . Acu kan, uqbel ad tekcem di tallit n keffu n tarda (ménopause), tettaf-d iman-is tsɛedday ussan iberkanen seg uqraḥ i yettzidin/ d-yettuɣalen yal tikkelt. Yewwi-d ad tesɛeddi tallit-a uqbel ad as-yekkes waṭṭan-a, ad iruḥ.

Salima Dali