«Asefru yettḥuddu, yeggar leɛnaya…»

Partager

Aɣmis n Yimaziɣen: S uselmed n tsengama (la physique), ɣer uselmed n tamziɣt, sakin ɣer leqdic fell-as?

Malek Houd : Ala, send akk amahil ama deg Arzyu (Wehran) deg useggas 1977 neɣ deg tesnawit Ḥefsa d tin Debbiḥ Crif n Uqbu anda i seɣreɣ tasengama seg 1978 ar 1983, ttwaḥebseɣ deg yimxeddim ɣef yirmad-iw ɣef tmaziɣt, lliɣ yakan qedceɣ deg yedra n tmaziɣt segmi lliɣ d anelmad ama deg Tezmalt ama deg Bumerdas.

S usmedyez tuɣaleḍ ɣer usizreg n yidlisen?

Kra n win yettarun ama d tamedyazt, ama d tullisin neɣ d iḍrisen, yettnadi amek ara d-yeffeɣ wayen yura akken medden ad ḥsun azal n tira-s neɣ ɣef wacu yettaru… D tamiwin i as-d-yettuɣalen ara t-yerren ad yaru ugar n waya. Akka i tetteddu tsekla deg ddunit akken ma tella, ladɣa mi d-rnan akka wallalen atraren n teywalt.

Amek armi tessawḍeḍ ad tedduḍ deg ubrid n Yusef U Qasi d Sidi Qala?

Yusef u Qasi, Sidi Qala, Si Muḥend u Mḥend, Muḥend Saɛid Amlikec, ma nebder-d kan wigi, d tiqucac n tmedyazt taqbaylit deg tallit-nsen. Qarren-d: “lmeḥna tettrebbi-d irgazen”. Nekk zemreɣ ad beddleɣ i tenfalit-a, ad as-iniɣ: “lḥif, miḥyaf, tamuḥeqranit, ajujru, ankar n wayeḍ, tifuhrit… ttrebbin-d imedyazen” . Asefru yettḥuddu, yeggar leɛnaya, yessiɣzif tudert i tutlayt yettarra-tt tettidir ur tettmettat. Ahat d ayagi akk i d-isnedhen ul-iw d wallaɣ-iw ad ssefrun, ad d-inin ayen i ten-iqerḥen.

Amek i d-yettili ufran n yisefra deg tesqqamut n uktazal, imi kečč d aεeggal deg-s?

Limer terbiḥeḍ ay ul, asefru, ur d-tewwi ara ad t-nektazel. Σeddi kečč ktazel afrayen n umdan imi asefru ittlal-d seg yiḥulfan n umedyaz, maca afran nessebdad-it ɣef kra n tulmisin (critères), am tugniwin deg usefru, asentel ma d amaynut, talɣa n usefru, asiwel-ines, aqader n yilugan n tira n tmaziɣt akken imedyazen ad issinen amek ara arun tutlayt-nsen taqbaylit…atg. Akken bɣun ffɣen-d yigemmaḍ n temssizzelt n tmedyazt, ttilin yimedyazen ur ten-yettaɛǧab ara lḥal yis-sen. Wa d azref-nsen acku lufan d yiwet n tesqqamut-nniḍen i yellan, tezmer ad d-tfek igemmaḍ-nniḍen yemgarraden ɣef yimezwura, ad ilin diɣen wid ara iɣaḍ lḥal, meɛna akka, ɣef waya i d-zwareɣ awal: asefru ur yettwaktazal ara.

Si tmedyazt ɣer tmacahut, syin ɣer tullisin, acuɣer ala ungal?

Seg tkeddart ɣer tayeḍ, cwiṭ cwiṭ kan. Akka i d tikli n win yettarun. Nekk zwareɣ seg tmedyazt d tmucuha, ddeqs i qqimeɣ akken ad uɣaleɣ ɣer tira n tullisin (11 n tullisin). Ma d ungal asmi ara d-yesṭebṭeb tawwurt-iw, ad as-tt-id-ldiɣ i sin n lelwaḥ ɣas ma qrib i d-ilul deg tullist tamezwarut “Terẓeg n tament” dɣa d tagi, tessaweḍ azal n 60 n yisbetren, lufan i tt-smeɣreɣ tezmer ad d-teffeɣ d ungal. Meɛna, ad nessuter kan deg ugellid ameqqran, ad isseɣzef tudert, ayen-nniḍen yeshel.

Acuɣer d izwal-agi i textareḍ i yidlisen-ik?

Azwel n ummud amezwaru “ Timsirin n yiḍ” d amaẓrag n teẓrigin TIRA n Bgayet, diɣ d ameɣnas aqdim, d amaru s tmaziɣt i as-t-yefkan mi i yi-d-icawer. Ufiɣ-t d yiwen n wawal yezdin akk tullisin yellan deg udlis-nni. Ma d ammud wis sin i d-yeffɣen dima deg tesrigin Tira deg 2016, ma ɛerḍeɣ ad d-sfehmeɣ amek i as-fkiɣ azwel-a “ Terẓeg n tament” diɣ d azwel n ummud akken ma yella, am wakken d leqraya ara d-ɣreɣ tullist-a i yimeɣriyen, ihi ad ten-ǧǧeɣ kan ad tt-ɣren i yiman-nsen, ad faqqen ayɣer d azwel-a i ferneɣ i tullist-a.

I di tsuqqilt tezwareḍ deg medden, teğğiḍ iman-ik?

Nekk ad ssuqqleɣ ayen uran wiyiḍ ladɣa s tutlayt tafransist, ma d ayen uriɣ ha-t-an deg umraḥ azayez, win yebɣan ad yerr tira-w ama ɣer tefransist, ama ɣer taɛrabt, ama ɣer teglizit neɣ tayeḍ, ha-tt-an sdat-s.

Amek armi kraḍ n yidlisen s tewsatin n tsekla yemxalafen?

Nekk, d tamedyazt i yi-yeččuren tiṭ imi ɣas yiwen n ummud kan n tmedyazt i d-yeffɣen, win iwumi fkiɣ azwel “Asirem yessaramen”, llan 4 nniḍen rsen deg tesga ttrajun assizreg. Ḥemmleɣ diɣen ad aruɣ iḍrisen imecṭaḥ i nessexdam d isulal n tɣuri deg uɣerbaz deg yiseggasen n 90 imi mazal ur llin ara yidlisen n tɣuri n tmaziɣt imiren-nni. Ɣef wayagi i yeshel fell-i ad ɛeddiɣ ɣer tira n tullisin. Ma d ayen yerzan tasuqqilt, nessen cwiṭ tutlayt tafransist, dɣa zemreɣ ad d-rreɣ asefru seg tefransist ɣer teqbaylit, akken i xedmeɣ d tmedyezt n Jean de la Fontaine, Lamartine, Smail Ait Djaffar d wiyaḍ.

Acimi tεeṭleḍ deg usizreg n yidlisen-ik imaynuten, imi tenniḍ yakkan belli wejden?

Nniɣ-d deg tazwara, ɣur-i kra n yidlisen heggan i teẓrigt, maca qqimen deg teɣmert wissen ar melmi. Uguren n tezrigin ar tura ur frin ara. Zik, drus maḍi n yidlisen i d-iteffɣen, tura ddeqs i yellan, acu kan ilaq aṭas n tedrimt i ussufeɣ-nsen. Imazragen ttmmagaren-d ula d nutni uguren imeqqranen, amezwaru deg-sen: ulac aṭas n yimeɣriyen n tmaziɣt. Tamentilt n waya, drus aya i tekcem tutlayt-nneɣ s aɣerbaz. Ahat sya ɣer sdat ad ggten.

D acu i d rray-ik ɣef tmedyazt s umata u ɣef tmedyazt taqbaylit?

Qqaren tamedyazt d nettat i d tameɣbunt deg tewsatin n tsekla, anda-nniḍen ayagi d tidet, maca deg tmurt n Leqbayel ɣur-s azal d ameqqran ɣef waya ahat deg yal taddart nettaf aṭas n wid yettarun tamedyezt, nettwali-ten deg tfaskiwin n At Jennad, deg Udrar n Fad, deg Uqbu, ttasen-d ttekksen-d ɣef wul-nsen. Tamedyazt taqbaylit akka tura tufa iman-is, ma d tizlit yeɣlin deg sshala, teɣḍel tizlit ibedden ɣef uḍris n tmedyazt tuntimt, tin yessulin tanegmit tamagant s igenni deg yiseggasen 1970 d 1980. Llan yimedyazen imecṭaḥ, ttawin-d amaynut deg wawal-nsen, snulfuyen-d talɣiwin n tmedyezt meɛna aṭas deg-sen ur ttwassnen ara, ttrajun ass-nsen. Ma nuɣal-d ɣer tsekla d tultayt n tmaziɣt.

Amek tḥulfaḍ i yiman-ik, asmi i ak-tuɣal tejmilt deg Uqbu?

Ad snemmreɣ aṭas aṭas iɛeggalen merra n tiddukla Itri Adelsan n Uqbu i iyi-fernen gar kra n yimedyazen akken ad iyi-rren tajmilt. Ala lferḥ ara yefreḥ win iwimi ara d-teḍru temsalt am tagi iɣef ur yebni ara.

D acu tessewjaḍeḍ ɣer sdat?

Ɣur-i akka tura 4 n yimmuden n tmedyezt urɛad i d-ffiɣen, ad ɛerḍeɣ ad d-ssufɣeɣ yiwen yiwen mi waεeɣ. Ma d ungal yettezzi deg uqerruy.

Awal-ik n taggara?

Ad ak-snemmreɣ kečč akked yimeɣriyen n Uɣmis n Yimaziɣen n “La Dépêche de Kabylie”. ad as-iniɣ i ugdud amaziɣ: “Ala nekkni i tesɛa tmaziɣt…”

Yesteqsa-t Adaoun Abdelghani

Partager