Nnmara, d nnger

Partager

Yella yiwen n ufellaḥ ittidir d twacult-is deg yiwet n taddart d-yuzgan deg tlemmast n yidurar n Ǧerǧer. Ittrebbi lmal, ikerrez akal-is, iteẓẓu, immeger, lḥasul tafellaḥt-is d tafellaḥt n udrar. Ittidir kan s wayen d-tefka tferka-s. Tameṭṭut akked isɛa tlata n warrac tezga tettnamer-it, ayen ixdem neɣ ayen i as-d-yewwi ad as-id-taf lɛib. Yiwen wass deg wussan n tmegra, akken issers iman-is urgaz-nni ad yečč imekli, tenṭeq-d tmeṭṭut-is tenna-as :

-Ay argaz teẓriḍ akka d lawan n tmegra, nekk ḥwaǧeɣ amger ajdid, mačči d win iḥfan swayes ara mmegreɣ.

-Aha tura err-ikem ɣer umger, azekka d ssuq, ad am-d-awiɣ ajdid, daya !

-Awal d win i wumi tesliḍ, nekk nniɣ-ak bɣiɣ amger ajdid.

-Yirbaḥ a tameṭṭut ! Azekka ad am d-awiɣ amger. Anef-iyi tura ad sebleɣ cwiṭ-agi n tgella. Azekka-nni tanezzayt argaz isewwaq ɣer ssuq yuɣ-d ayen ɣef i t-tweṣṣa tmeṭṭut-is. Ikcem-d s axxam lawan n yimekli, urɛad d-ters tgella tameṭṭut teɛna-t, tenna-as : I yak tewwiḍ-d ayen ɣef i k-weṣṣeɣ ? Yak tewwiḍ-iyi-d amger-nni ay argaz ? Wwiɣ-t-id a tameṭṭut, wwiɣ-t-id !

-Anda yella akka? Bɣiɣ ad t-waliɣ tura kan. Argaz issebleɛ snat n tleqmatin, aqemmuc-is iččur ur izmir ara ad-as-id-yerr awal, irfed afus-s iwehha-as-id i tmeṭṭut-is amkan deg yella umger. Tameṭṭut truḥ akin ad twali amger-nni, netta ittkemmil učči. Cwiṭ akka a-tt-a tuɣal-d tenna-as :

-A nnger-ik ma d wagi i d amger ! Wagi d-tewwiḍ akka d lemqes ay argaz mačči d amger ! Ah ! A tameṭṭut! D amger i d-uɣeɣ mačči d lemqes ! Ikker-d urgaz-nni iruḥ ad iwali s wallen-is ma s tidet ayen i as-teqqar tmeṭṭut-is. Iddem-d ayen akken deg yenneḍ umger-nni, ifsi-t-id issawel-as yenna-as :

S leɛqel-im i telliḍ a tameṭṭut ! Acu t-akka ara d-teqqareḍ ? I wagi mačči d amger ? Argaz irfed-d amger seg ufus-is isneɛt as-t i tmeṭṭut-is. -Wagi d lemqes ay argaz mačči d amger !

-Xzu ciṭan inɛel-it a tameṭṭut, wagi d amger ur yelli s nnig-is ur yelli ddaw-as.

Ramdane Lasheb

Partager