«Nekk ḥemmleɣ aṭas tutlayin…»

Partager

Aɣmis n Yimaziɣen : Amek i d-yella umecwar-ik deg tira ?

Ahcène Mariche : Amecwar-iw deg tira yebda asmi lliɣ di tesnawit deg useggas n 1984 di Larbɛa Nat Yiraten. Syin kemmleɣ ttaruɣ almi d asmi i yi-d yura yiwen usdawan di Marikan i wakken ad d-ssuffɣeɣ isefra-w dinna. Asizreg-iw amezwaru yella-d di tesdawit di « Marikan » di tefsut n 2005. Ssuffɣeɣ-d ammud-iw amezwaru «IḌ YUKIN» s tmaziɣt akked tefransist di yunyu 2005. Syin ɣer-s yal aseggas ssuffuɣeɣ-d. «TAƩEZZUL-IW», « TIDERRAY » , « TIBERNINT D SSELLUM », akked « TAZLAGT n TIKTA » wigi akk s tmaziɣt. Akken i d-rniɣ tasuqqilt i yal ammud s tefransist. Tlata wammuden s teglizit, akk d yiwen s taɛrabt.

Amek armi idlisen-ik ttwarun s 4 tutlayin?

Nekk seg wid iḥemmlen aṭas tutlayin, yerna d tutlayin i ssneɣ ayagi yeǧǧa-yi ad xemmeɣ akken ad d-ssuffɣeɣ yis-sent (taqbaylit, taɛrabt, tafransist, taglizit), imi llan yimeɣriyen i yebɣan ad ɣren yis-sent. Akken daɣen llan yimeddukkal-iw ukkud qeddceɣ akken ad d-nessufeɣ tasuqqilt i yidlisen-iw yellan s teqbaylit. Aṭas n wid yessuqqulen tamedyazt ukkud xeddmeɣ, gar-asen Ouiza Idir, Muhamed Mellaz, Lounes Améziane, Idir Bellali, wigi s tefransist. Ma s teglizit, d Dalila Ait Salem, Camelia Ben Maamar, ma s taɛrabt d Mass Abdelkader Abdi akked Arezki Keteb.

Tira-k, tcudd kan ɣer tmedyazt, neɣ llan leṣnaf-nniḍen n tsekla ideg tettaruḍ?

D tidet, tamedyazt teṭṭef aḥric d ameqqran di tira-w, maca ttaruɣ di leṣnaf-nniḍen. Imi bdiɣ yakan tira n yiwen wungal acku ur sɛiɣ ara akud i wakken ad t-kemmleɣ xas ma deg uqerruy-w yekfa. Am wakken daɣen uriɣ kra n tullisin d kra n tmucuha. Jemɛaɣ-d diɣen ugar n 5000 n yinzan ara d-ssuffɣeɣ di kra n lwaqt kan akka ɣer sdat.

Anida tewweḍ tsuqqilt n yisefra-k ?

Ass-a, sɛiɣ 09 n wammuden n yisefra gar tefransist, taglizit akked taɛrabt, u aql-aɣ la nettheggi i wakken ad d-nessuffeɣ sin-nniḍen s taɛrabt, sin s teglizit. Am wakken daɣen imeddukkal-iw la yi-id-ttheggin kra wammuden s ṭelyanit, talmanit akked tesbenyulit. Asefru n « Sidi valentin », netta daɣen yettwassuqel ɣer waṭas n tutlayin-nniḍen. Ar ass-a, yettwassuqqel ɣer 15 n tutlayin.

D acu i d-iswi-k s yisenza s yibuddan i txeddmeḍ ?

Asenzi s ubuddu, d yiwen n ttawil izad mliḥ, yettak tagnit i umaru d yimeɣriyen ad mlilen, ad myussanen, ad mbeddalen tikta, ad d-slalen isenfaren. D ttawil yefkan afud meqqren i yimura di tmurt nneɣ, yessiɛziz leqraya ɣer yimdanen am wakken i d-yettaǧǧa ccfayat i yal imeɣri mi ara yemlil d umaru. Akka i kecmeɣ tuget n temnaḍin n tmurt n Leqbayel, fkiɣ tagnit i yal yiwen akken ad yissin ayen ttaruɣ, ad i yi-yissin…atg. Akken daɣen i d-mlaleɣ aṭas n yimedyazen d yimura iwumi fkiɣ afud akken ad d-suffɣen ayen uran. S ttawil-a, nessaweḍ idlisen anda ur ttawḍen ara s ttawilat -nniḍen, yerna dinna i ɛzizet leqraya n tektabt u tira d tudert.

Ma yella imeɣri n tmedyazt deg tmurt-nneɣ, neɣ ixus?

Aɣbel-agi n yimeɣriyen yella, meɛna mačči d imeɣri i ulac, d tiktabin ur tnettaweḍ ara, d wid yesɛan timkerḍiyin ur nelli deg uswir ilaqen, akken daɣen ddewla ur delhi ara s wannect-a… Yal mi ara xedmeɣ asenzi s ubuddu, ttafeɣ-d belli llan yimeɣriyen, ttbut d akken ɛawdeɣ-d asizreg i tektabin-iw aṭas n yiberdan , “Tiderray” ɛawdeɣ-as-d 5 n yiberdan, “Tibernint d ssellum” 3 n yiberdan , “La toupie et l échelle” 03 n yiḍerdan, sin-nni s teglizit sin n yiberdan, ula d “Tazlagt n tikta” sin n yiberdan…atg.

Amek armi tessawḍeḍ ad d-snetqeḍ kra n tɣawsiwin deg yisefra-k?

Akken uɣeɣ tannumi qqareɣ-d, werǧin xtareɣ ad aruɣ ɣef lḥaǧa, kullec yettas-d war tamugent, d ttiɛad. Acku deg uxemmem-inu, mi ara taweḍ tɣawsa, neɣ allal ad yenṭṭeq neɣ ad yeccetki, ad nefhem belli tewweḍ tfidi s iɣes…atg. Mi ara teɣreḍ ɣef lmus, neɣ tessegnit, tawwurt, lemri ad tcetkin ɣef nnekran n lxir n umdan, tezriḍ kan d akken amdan ad iḥus mliḥ, ad as-yini amek allal yeccetka d acu ara d-iniɣ nekk neɣ winn-a iwumi xedmeɣ ccer, i ḍelmeɣ neɣ ideg stehzaɣ.

D acu i d iswi-k seg yizamulen tesseqqdaceḍ deg yisefra-k?

Seg wakken nekk d aselmad n la physique u si temẓi ḥemmleɣ timseɛraq, akken ula di tmedyazt-iw, yufa-d waya amkan-is. Ḥemmleɣ ad ǧǧeɣ imeɣri ad inadi ad yerẓ aqerruy-s akken ad yefhem acu yellan deffir yal azamul. U yal mi ara d-yaf tiririt yettḥemmil aṭas lḥaǧa-nni, ma ur d-yufi ara, ad yeqqim ad yettnadi, annect-agi daɣen d ayen yelhan ad yesnerni tiḥḥerci n umdan, daɣen ad yettak azal i yal lḥaǧa ara iɣer mačči wwet kan ɛeddi.

Ma yella kra tettheggiḍ sya ɣer sdat?

Teẓriḍ belli afennan ur yeggan ara, yezga yetteker-d seg yiḍ-is cwiṭ n lwaqt, mi ara isell i tehregt i d-irezzun ɣer ɣur-s. Ayen akk i d-yessuffuɣ d cwiṭ seg waṭas seg wayen yexdem imi yeḥwaǧǧ aṭas n wakud, tazmert, allalen d yedrimen…atg. Di kra n ssmanant kan ad d-yeffeɣ yiwen n “CD” n yisefra-w s lmusiga, d isefra yellan di tektabt, “TIDERRAY” ideg llan 33 n yisefra, s ttawil n setta wallalen n lmusiga. Am wakken daɣen ara d-teffeɣ tsuqqilt n wamuden “Taɛezzult-iw” s taɛrabt sɣur Abdelkader Abdi akked tsuqqilt n “Tazlagt n tikta” s taɛrabt sɣur Arzeki Keteb. Ad d-ɛiwdeɣ daɣen asizreg n wammud “Taɛezzult-iw” s tmaziɣt akked tefransist imi iɣab si lesxwaq ugar n 10 n yiseggasen. Ula d “Tazlagt n tikta” akked “Collier d’idées” ad asen-d-ɛiwdeɣ asufeɣ imi ula d nutni kfan-iyi . Di kra n wagguren daɣen ad d-ssuffɣeɣ ammud n yinzan s tmaziɣt ideg llan 5000 n yinzan. D wid i d-leqḍeɣ anda akk ruḥeɣ di tmurt n Leqbayel imi nesɛa agerruj ur nfennu. Yiwen wammud amaynut s tmaziɣt daɣen mazal kan ur kfiɣ ara izwel, ur tekfi ara tira s uselkim.

Awal-ik n taggara ?

Tanemmirt-ik a gma, tanemmirt i uɣmis-nneɣ i aɣ-d-yeldin tiwwura-s, tanemmirt i yakk imeɣriyen-iw d wid akk i yi-ḥemmlen d wid akk ḥemmleɣ. Tiɣri-iw i yal yiwen yettarun akken ad yessizreg leqdic-is imi tamaziɣt teḥwaǧǧ-aɣ irkul.

Yesteqsa-t Adaoun Abdelghani

Partager